46 dagar eller 46 år?

Idag är det visst 46 dagar kvar till beräknad förlossning, känns konkret och uppnåeligt och samtidigt två evigheter bort. Hur är det möjligt?

Jag har tre garviditetsbesök nästa vecka. Tre! Tre dagar i rad… På måndag ska jag till Läkaren för att hon kanske vill sjukskriva mig, jag tror att det är därför jag ska dit. På tisdag ska jag på ultraljud hos Överläkaren för att kolla flödet i navelsträngen och på onsdag till barnmorskan för vanlig kontroll av blodtryck och kiss och järn och allt vanligt ni vet.

Förra graviditeten fick jag havandeskapsförgiftning och det  var i denna graviditetsvecka som värdena började stiga, så lite nervöst är det att sätta sig i stolen och ta blodtrycket. Från att tro att man är fullt frisk till att på mindre än en minut få veta att kroppen inte alls mår bra, trots att allt känns precis som för en minut sedan. Konstig känsla och så jobbigt att inte kunna påverka eller ens misstänka, kontrollmänniska som jag är.

Jag har även börjat titta tillbaka lite i bloggen för att se hur jag hade under samma tid förra graviditeten och fann bland annat detta citat, som är skrivet samma dag som idag, fast då för något år sedan och lite till, eller ja, då jag hade 46 dagar kvar till beräknad förlossning:

Denna vecka i graviditeten, vecka 34, har det börjat hända otäcka saker med mig och min enorma kropp. Jag sväller upp! Sådär så att inte fotknölarna syns ni vet! Jag ser ut som en blandning av Babben Larsson och en elefant! Och så börjar jag få ont. I ljumskarna, i nedre delen av magen och så känner jag ett obehagligt tryck inifrån nedåt, bakåt. Fast elefant-babben-känslan är ändå tveklöst värst!” 

Vad ska man säga?! Jag ser fortfarande fotknölarna men är sjukt jätte-enorm ändå… And I hate it! Elefant-babben vet jag inte om jag är lik… Hon är väl rätt så ”fit” nu för tiden? Jag är mer sån så att jag hellre är hemma en hel dag än att åka in till stan, bara för att slippa visa mig för folk. De tittar på mig medlidsamt. Tror jag.

Men håller det i 46 dagar till är frågan?

7 thoughts on “46 dagar eller 46 år?

  1. Nu råkar det ju vara så att du är SKITFIN. Inget annat.Faktiskt riktigt fin, så pass att det lyser lite extra om dig.
    Jag hoppas verkligen att du inte visar några tecken alls på havandeskapsförgiftning, men sånt kan ju vara lite lurigt att lista ut själv har jag förstått.

    Sv: Det är konstigt det där, jag blev skickad på ideliga kontroller för mina sammandragningar sist trots att de inte var smärtsamma för att de ville se så att de inte hade någon påverkan på tappen. Och min BM sa att fick jag minsta ont av dem skulle jag direkt ringa till förlossningen för att vara säker på att inget satt igång i förtid. Kanske därför jag tycker det låter otäckt när du säger att du får ont, för jag har en känsla av att du inte är en klenis direkt!

    • Samtidigt som jag är extremt lite orolig för att jag råkar föda för tidigt. Jag verkar liksom inte ha några som helt anlag för att föda alls. Barnen verkar trivas i mig…

  2. absolut ingen som tittar medlidsamt på dig – mer avundsjukt kan jag tänka!
    de tänkte nog – så lyckligt lottad =)

    konstigt att 46 dagar som normal går alldeles för snabbt ibland kan vara en evighet!

  3. Lycka till på alla besöken och blir du ”erbjuden” sjukskrivning så tänk efter noga innan du tackar nej. Inte så mycket för din skull utan för bebisens skull!

    NEJ, om folk tittar på dig när du är ute så är det inte medlidsamt, utan förundrat. Det är så fascinerande med gravida kvinnor – det vackraste som finns, de bär på ett mirakel! (För min del tittar jag alltid med beundran och en sting av saknad. Älskar känslan av att vara gravid och vetskapen om att det inte kommer att hända igen gör att jag blir lite avis)

  4. Har inte så långt kvar men emellanåt och speciellt nu när det börjar ömma här och var så är jag rätt less. Har precis som du skrev en längtan att vara jag! Men jag kommer ihåg att jag inte blev mig själv förrän efter amningen 6mån senare liksom.
    Sedan klart man är glad att man kan bli gravid och få underbara barn men ibland vill man vara sig själv i sina egna kläder som sitter som de ska…
    Hoppas värdena är bra!! Min plan är/var att jobba denna o. nästa vecka också men nu vette katten hur jag gör. V37 nu och ja, astrid kom ju i 36 så det kanske blir bb direkt från jobbet hihi
    Kramar från barbamama

Lämna ett svar till karolina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *