Crossfit tills jag stupar

image

Oj, vilken cool avslutning på en lång jobbdag! Jag bokade in mig på mitt fösta crossfitpass på evigheters evigheter i boxen. Häromdagen skrev jag om en makalös trötthet som jag längtade efter, en sådan som bara uppstår efter typ ett crossfitpass. Just den känslan saknar jag inte mer. Sinnes!!!! Vad helt slut jag är! Alldeles, alldeles underbart.

Man kan sammanfatta det hela såhär: Det visade sig att jag var bra på att hjula, på ena hållet (åt andra hållet var lite mer av en nära döden -upplevelse). Jag fick mycket och bra teknikcoaching då vi bara var fyra deltagare på passet och två coacher fanns i lokalen. Toppen! Dessutom visade det sig att jag är sjukt klen, att jag kan svettas som en tok och att jag kan köra ett helt crossfitpass i en timme utan att få någon som helst känning i min (annars så tråkiga) höft. Det visade sig att mitt pannben fanns kvar, trots brist på fysiska utmaningar den senaste tiden och att jag älskar att känna blodsmak när jag ligger så utmattad på golvet att jag inte orkar resa mig. Jag älskar att vara mig!

För tillfället går funderingarna mest kring om jag kommer att älska att vara mig även imorgon? Den som lever får se, och allt det där…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *