En gammal vän till mig har byggt hus några kilometer bort och flyttade in i veckan så idag var det dags för vårt första besök i nya huset som var så himla fint!
Natten gick bra, Elise vaknade bara två gånger och det räckte med att säga till henne att hon skulle sova igen så gjorde hon det. Det tar sig! Militärpappan tog båda gångerna i natt och jag gick upp i morse istället och gav honom sovmorgon. Elise och jag bakade frukostbullar och testade ett nytt recept som blev galet goda! (Recept kommer). Vi packade ner nybakade frallor i vagnen och begav oss mot Krazy Karolina (med det nybyggda huset), som jag för övrigt gått i samma klass som i 12(!) år. Hon, hennes hund och dotter kom och mötte mig, min hund och dotter halvvägs och visade oss en genväg som vi säkert vann en kilometer på och det tog vips bara 40 minuter att gå från mitt till hennes! Vann och vann… kanske förlorade passar bättre för motionens skull och den tänker jag på nästan jämt. Fast det är skönt att kunna välja!
Krazy Karolina har en katt, en hund, en häst och tydligen en kanin, men den glömde vi bort att hälsa på. Alla andra djur blev rikligt uppvaktade av Elise som är världens finaste djurvän! Vi fikade, pratade (och till er som känner mig men inte Karolina vill jag bara tala om att Karolina pratar MINST lika mycket som mig – och ja, det är möjligt) och hälsade på alla djuren.
Först en bild hemma innan vi gick. BFF:arna morgon-myser.
Madickens hund heter Tisma och är något lugnare än Undra. Elise berättar här för Madicken hur Tisma låter, "Vovovovovov" och Madicken spritter av lycka!
Och sen kom katten Issil. Elise Älskar katter!!
Issil får en puss, såklart!
Lyckan att få hålla i en katt!
Dags att gå till hästarna och den lilla ugglan är trött.
Madicken, 8 mån, är piggare!
Tisma piggar upp trött-ugglan med lite ansiktsslick!
Elise åkte på min rygg i en bärstol som vi lånade. Hon trivdes utmärkt och det var inte tungt alls! Hon väger ca 12 kg och jag är van att lyfta så mycket tyngre så det kändes knappt att hon satt där!
För att komma till hästarna gick vi 500 m genom skogen och lyckligast av alla var Vackraste hunden som röjde loss bland löven. Vi andra stod mest och tittade på... Och höll oss undan, för hon springer lätt in i vem som så man välter och det ville vi ju inte. Undra är till vänster i bild och det är ingen tillfällighet att rasen kallas för spökhunden...
Inne i hästhagen fick alla människor vara...
Karolina och Madicken
...och alla hundar fick snällt vänta utanför.
Elise klappar Leo.
På hemvägen somnade Elise som en stock i vagnen och jag kunde gå på i ett rasande tempo. Me like! Tack för en underbar förmiddag, Karro! Hoppas det inte dröjer länge tills vi ses igen!
Underbara höstbilder. Saknar lite att vars ute, men vi har inte lärt oss bra skogsområden här.
Vi hade en Akta Graco Logico S eftersom det dels kommer med en bas så man kan klicka i och ur bilen smidigt, dels för att vi hade en teutonia och den fungerade även på vagnen och på vår sulky som vi hade till Malaysia. Men vi ska även titta på en Brio Primo eftersom det är tight i bilen och vi behöver varje centimeter vi kan få!
Wera e oxå galen i katter! Har beställt en gosekatt som jag hoppas kommer snart! Ska bli kul å se om hon gillar den! Å det där med att hunden springer in i en minns jag, har en kollega som har en av samma ras å hon sprang en bit, tvärvände å dundra in ens lår! Kändes rejält!
Känner en annan som oxå har en sån, weimaran eller det nu stavas, men den e mycket lugnare!
Åh det är så härligt med djur! Vi har höns, hade bin tills förra vintern då de troligtvis kvävdes av all snö 🙁 men nu till våren ska vi på det igen och vi har verkligen saknat vår egna honung nu denna sommar och höst!
Sedan har Astrids farmor & farfar två hundar och nästa projekt är några får och någon gång i framtiden en arbetshäst som mannen kan ha till sitt skogsarbete och så får de ju inte vara själv så då lutar det åt en liten till barnen också. Men först måste ju vårt hus bli klart…. För nu har vi kommit en liten bit på utsidan sedan förra sommaren och insidan ska vi inte tala om haha
Men när man har 23 mil dit så tar det lite planering… Men men tanken är att vi ska bo där så att det är ”klart” dvs beboligt tills Astrid börjar skolan.
Hennes farmor & farfar bor i huset bredvid så det är hos de vi är när vi bygger och njuter av skogen. Men nu, snart stan eller ja utkanten av stan med lövskog och åkrar vilket är klart godkänt.
Oj nu fick du en liten novell här Hihihii men ja, så ligger det till. Kramar
Glömde ju säga att ugglemössan är fantastisk! Jag älskar ju ugglor! Kram
Hej Frida.Jag följer din blogg så ofta jag bara kan är så roligt att få läsa om vad som händer i ditt liv.Vad fina bilder på dig o carro o erta små hjärtan,hoppas vi kan ses inom en snar framtid!!Kramisar
Men så mysiga bilder med alla djur!
Barn och djur är en mycket bra kombination, jag tror att barn som växer upp bland djur lär sig medkänsla på ett speciellt sätt!
Ja, det tror jag med! Elise är ju absolut inte rädd för några djur och samtidigt varsam med dem, visar dem respekt. Fint och skönt!