Förlossningsfunderingar och kvällsgos

Lite kvällsmys innan läggdags

Lite kvällsmys innan läggdags

Idag har jag ätit lunch med en gravid vän. Det är en av mina närmsta vänner och hon ska ha sitt första barn i mitten av april. Åh, vad roligt! Vi pratade en hel del om förlossningen och det fick mig att börja känna att jag behöver börja tänka lite på den. Det är nära nu.

Jag vill ha samma känsla och inställning som förra gången, när det väl var dags. Jag var taggad till tusen och såg hela förlossningen som en jättecool utmaning! Då låg jag inlagd på sjukhus flera veckor innan och hade inte så mycket mer att göra än att peppa mig själv. Då gjorde jag det för att överleva mest. Den här graviditeten är jag frisk, än så länge, och det känns naturligtvis fantastiskt! Det känns som att jag vunnit tid och livskvalité! Det här med förlossningen däremot har jag inte funderat över särskilt jättemycket. Kanske för att jag inte behöver det, kanske för att jag inte haft tiden?

Nu känner jag ändå att jag vill göra en snabbsummering av förra förlossningen och mina tankar kring den nya för att kunna ställa in mig och samla kraft och fokus. Känna mig förberedd och taggad. Ett inlägg om det kommer när det känns rätt. Snart.

Elise har ätit som en häst idag igen på förskolan och kikärtsoppan slank snabbt ner och hon ville ha mer! Efter bus och gos med människor, djur, dockor och bilar somnade hon gott i sin stora säng. Härligt!

Elise är noga med att kvällsmysa med alla i familjen

Elise är noga med att kvällsmysa med alla i familjen

Lite bus hinns också med innan man måste sova

Lite bus hinns också med innan man måste sova

8 thoughts on “Förlossningsfunderingar och kvällsgos

  1. Tro mig, det är massvis man har glömt. Eller så är alla bebisar olika helt enkelt. Den här nya är en sovare uppenbarligen, vilket såklart är jätteskönt men hon har vänt dygnet så hon sover längsta passen på dagen och kortare på nätterna. Om jag bara lär mig att gå och sova i rätt tid på kvällarna är det ju såklart inget bekymmer, men som det är nu hinner jag bli trött så trött.
    Fast å andra sidan är det svårt att somna i tid när den lite större varianten inte gick med på att sova förrän kl var 22 heller.

    När det gäller förlossningstankar hann jag så pass långt att jag hade bestämt mig långt innan att jag ville ha en sån förlossning som Lovisa hade. Och jag skulle inte ha någon jäkla sugklocka igen och jag skulle inte hamna på operation igen. Sen öppnade jag den där boken Att Föda, läste 3 rader och stängde den lika fort. Längre än så hann jag inte riktigt, men det gick ju bra!

  2. Vad mysigt med kvällsmys!

    Förlossningstankar är ett spännande ämne, för alla förlossningar och tankar inför dem är ju så individuella. Jag tror att det viktigaste är ATT man tänkt något. Inför första förlossningen är det ju svårt att veta vad man har att förvänta sig och det kände jag som en styrka inför andra gången. Jag hade gjort det förr och jag koncentrerade mig på de delarna som jag inte var nöjd med förra gången och försökte vara konstruktiv och tänka ut hur jag skulle vilja att det blev istället. Sen plitade jag ner det så gott jag kunde i ett förlossningsbrev (som ingen hann läsa – men ändå) för att strukturera upp det även för mig själv.

  3. nä jag förstår inte tänket att hosta slem och kräkas är ett sunt tillstånd, senast sa dom att det beror på att hon hade rs som nyfödd och nu är mer känslig fr förkylningar , men hon har ju vart konstant förkyld sedan i augusti????? smittar ingen, är glad, äter så alltså kan det ju inget vara fel, eller?!?

  4. jag är som du, med astrid hade man så mkt tid till att fundera och ja i mitt fall skrämma upp mig.
    nu har jag inte hunnit med att vara gravid förrän ja när jag gick på julledigt för då hade jag inte jobbet att tänka på längre.
    men hade jag inte haft dessa värkar och astrid blivit sjuk en vecka hade jag ju arbetat tills denna veckan. då hade jag inte heller hunnit tänka så mycket.
    både på gott och ont.
    jag vill verkligen inte skrämma upp mig själv och med astrid var jag rädd att hon skulle dö, att jag skulle dö, att något skulle gå fel på tusen miljoner olika vis. (har ju grym sprut/blod/sjukhusfobi..) men nu känns allt lugnt förutom smärtan.
    jag vette tusan hur jag ska kunna klara av smärtan, så jag funderar mycket på vad som skulle hända om jag inte hinner med att få Eda som jag fick sist..
    ja hu, skönt att ha någon att prata förlossning med har jag också haft och det gör mycket!
    kramar

  5. Hjälp, ser lite läskigt ut på sista bilden! =) säger hon som inte har hund själv, hehe.

    Ska bli intressant att höra mer om dina förlossningstankar.

Lämna ett svar till Eleonore Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *