Elise kom tassande in i mitt sovrum i natt och jag var så fruktansvärt trött så jag lät henne ligga kvar. Hon fick ta Militärpappans plats och så passade jag på att gosa och krama på henne lite extra. Det hör inte till vanligheterna att hon ens vaknar på natten annars. Klockan halv sju vaknar jag av att hon ligger och blåser in luft i min öppna mun och det enda jag tänker på är alla läskiga dagisbaciller som liksom hoppar rakt in i mig!
Efter extra noggrann tandborstning och dubbla vitamintabletter lämnade jag henne på förskolan och har spenderat resten av tiden fram till nu med att försöka mata Tilia som plötsligt bara ska äta själv. Så jag fintar henne med allt möjligt och efter kladd och skrik och mera kladd sover hon sin förmiddagsvila nu. Människa vilket humör den lilla ungen verkar ha. Lik sin pappa! (Hehe, not.)
Nu ska jag hoppa över lite ursäkter. Känner att jag har energi till det idag!
Tack för dagens skratt, jag har själv varit med om det där. Och dagen efter var jag apsjuk, men du har ju bättre immunförsvar än mig!
Förresten, vet ju exakt det där med att finta maten. Nu har jag gett upp, hon får väl äta själv om det är så. Synd bara att man är aningen bekväm och inte riktigt vill ha med henne ute bland folk då när hon antingen bara snor mat eller stökar ner.. 😉