Idag var det alltså dags för Skolmästerskapet i terränglöpning. Jag satte som mål för några månader sedan att springa dessa 9,7 km på 51 minuter. Förutsättningarna då var att jag var frisk och dessutom visste jag inte hur banan såg ut. Jag sprang Blodomloppet 10 km i maj på strax under 51 minuter och det var det jag utgick från när jag satte mitt nya mål.

Tyvärr har jag inte kunnat träna löpning som jag önskat och planerat då min höft och fot strulat i omgångar och det absolut viktigaste för mig är att få vara frisk och hel. Då gäller det att omplanera och träna alternativt, vilket jag har gjort. Dock ska man komma ihåg att man blir bra på det man tränar och jag blir sällan väldigt mycket bättre löpare av att simma 5000 meter i veckan…

Jag fick ett par fina löpartights i pris!

Jag bestämde mig för att springa mitt eget lopp idag. Jag skulle ta det försiktigt och bryta om jag fick ont och samtidigt ville jag ju göra mitt bästa. Det gick bra och både planen och kroppen höll! Fruktansvärt backig bana och som de flesta vet är just backar min svaghet (och alltså det jag måste träna mer på). Jag höll, som vanligt, ett jämnt tempo hela banan och det var ett ganska behagligt sådant. Jag skulle inte orkat snacka oavbrutet men kände mig ändå ganska oberörd förutom i de mest extrema backar då det mer kändes, och lät, som att jag hade grav astma.

Jag sprang i mål på någonstans över 52 minuter och det räckte till en andraplats i damklassen, som för en gångs skull hade ett acceptabelt antal deltagare. Jag var inte dödstrött och hade nog med facit i hand kunna öka grundtempot en del men är nöjd med min insats och lycklig över att höften inte gjorde sig tillkänna alls! Foten känns ungefär som igår dock, känns varm inifrån och värker lite. Vi får se hur det artar sig.

Men hey! Min höft! Den är hel!!