Min tröttsamma höfthistoria som numera har över två år på nacken har tagit en vändning! I våras fick jag komma till en idrottsskadespecialist i Malmö och har sedan dess väntat på en tid dit igen för att få en spruta i höften. Tiden inföll förra fredagen och för att göra en lång historia kort så fick jag sprutan. En galet lång och något för grov nål rakt in i höftleden. Så läskigt att jag nästan var tvungen att svimma två gånger efteråt. En gång i varje hörn av behandlingsrummet. Och jag som:

1. Aldrig har svimmat
2. Har en hög smärttröskel
3. Är bra på att verka helt oberörd i ytterst märkliga situationer.

Oavsett. I sprutan fanns en bedövning som gjorde att jag inte kände någon smärta alls i höften under några timmar. Dessutom var det cortison i sprutan. Förhoppningsvis håller sig min höft smärtfri ett tag framöver och jag kan fokusera på att bygga muskler i och runt höften.

Så jag njuter av ett helt smärtfritt tillstånd och tränar på! Såklart är jag rädd om höften. Men det är en klart väsentlig skillnad att vara rädd OM höften och att vara rädd FÖR höften!

Livet alltså. Med två smärtfria höfter. Så fantastiskt!