Sitter här och väntar på läkaren som ska ge mig min dom. Provsvaren har kommit och det måste vara en läkare som presenterar de för mig. Fatta vilken makt! Barnmorskorna och undersköterskorna är jättegulliga och kompetenta och allt man kan begära, men det är läkaren som är den viktiga. Tydligen. Jag hade aldrig klarat att arbeta på sjukhus. Om jag inte var läkare förstås. För då är man på riktigt.

Om allt der bra ut så får jag åka hem idag. Det är jag och grodan (Boll, för vi är mest lika även utseendemässigt) – vi som lever på hoppet. Hopp, hopp!

Jag kan ju annars tänka att Militärbebsien skulle kunna ta tillfället i akt och ploppa ut, nu när vi ändå är här. Om det sa plopp nu skulle det kännas så mycket säkrare. Man är ju i rätta händer så att säga…

Oj, nu kommer den viktiga läkaren! =)