Elise är suppermammig! Inte så kontigt kanske med tanke på att Militärpappan bara synts till på helgerna i hela hennes liv(!) och så nu helt plötsligt är han här varje dag och ska byta blöjor, klä på kläder och underhålla. Det kanske ändå räckte med att ha honom här som lite ombyte till mig två dagar av sju?
Det är en stor omställning för oss alla fyra att Militärpappan nu är hemma på riktigt, på riktigt för att stanna. Det är mycket nytt för honom att ta in, en helt ny vardag att dyka in i. En vardag som redan existerat för oss andra i över fem månader. för min egen del känner jag att jag inte vet var min tid tar vägen längre, den bara rinner mig ur händerna. Läskigt, för det borde vara tvärt om nu när vi är fyra armar, fyra ben och två huvuden men fortfarande bara två bröst med mjölk…
Under min tid som ensam med Elise har jag rutat in vardagen i ett speciellt mönster, ett mönster som passar oss och som vi trivs med. Då hann jag med både daglig långpromenad med Vackraste hunden och Elise sovandes i vagnen, hålla ordning och städat i huset hela tiden och ett par träningspass på gymmet i veckan. Nu är inte ens sängen bäddad och bloggandets rutin tagits bort, Vackraste hunden står mest inomhus och piper (och blodar ner för hon löper), det ligger lite grejer här och var… Jag hinner inte! Men hur är det möjligt?!
Nu är det tid att tillsammans skapa en vardag som fungerar för oss allihopa, den nya vardagen. Vårt liv. Och vi har ju bara varit en familj på riktigt i två dagar än så länge, så det ger väl sig med tiden. Åh, jag som hatar att vänta! Men det är underbart att äntligen ha honom hemma!
Jag har faktiskt tänkt på att det måste bli en ordentlig omställning för er alla tre nu när MP är hemma igen. Hoppas att ni snabbt hittar en vardag som funkar för alla! Men sluta för guds skull bara inte blogga!
Du har ju inte behövt lägga tid på honom och er utan bara på dig och Elise, klart det känns som om tid inte räcker till! Nu ska tiden läggas så att den räcker att täcka fyras behov, inte behoven för tre. Men förhoppningsvis finns det något att saka för att ge en ruta åt militärpappan med!
Lite grejor kanske kan ligga? Husse kanske går ett varv med pipiga hunden? Ja snart har det nog satt sig!
hahahaha, välkommen till familjelivet! Förstår exakt. När man är helt själv har man ordning och struktur på vardagen och på allt i hemmet. Men så fort pappan kommer hem och man har som du säger fler armar och ben så tror jag man slappar till det lite, man ska låta mannen vara med och införa rutiner…
Men låt det ta tid, det kommer. Först nu har vi börjat få lite struktur som en familj, en struktur som alla verkar gilla, inte bara mitt klagande utan alla har sin del i hemmet. Antagligen är det jag som varit väldigt otydlig eller en sambo som är väldigt slapp, men nu när Love är 2,5 år och Signe 5 månader så börjar det bli som JAG (hahahaha) vill ha det. Hatar åxå att vänta, men i bland är de det bästa! Signe är åxå mammig, men det blir nog så när papporna jobbar.
Förstår att det är härligt att han militärpappan hemma nu! Men att det ruckar lite på era rutiner är ju inte så konstigt! Vi får väl se hur det går för oss när Jocke ska börja jobba nu i januari…Känns himla konstigt, men ska nog gå bra!Och efter jul hoppas jag att vi kan ses med, kanske en promenad eller fika hemma hos någon?!Kram till er!
Hej, jag fick en tråkig kommentar på bloggen om att jag bidrar till att hetsa tjejer att gå ner i vikt när de fött barn. Bland annat. Skrev ett svar men vet inte hur bra det blev. Hur tänker du kring det där? Du är den enda av mina läsare som verkar tycka att det är lika viktigt som jag att komma i form efter graviditet.
Kommentaren är under mitt inlägg ”Jag är inte värd en kaka”.