Pusslandet i en militärfamilj

Det här med att välja ett yrke som officer har många dimensioner. En av dem är tiden borta från sin familj. Och när man är två officerare i familjen blir det om möjligt dubbelt upp, såklart beroende på hur man lägger upp det.

Flera av mina vänner med andra yrken ställer sig ofta frågande till hur vi orkar, vill och kanske egentligen tänker. Jag skulle vilja säga att det är en livsstil. Vi är ju vana. Att vara borta mycket hemifrån är en stor del av jobbet oavsett om det rör sig om ett par dagars utbildning i Göteborg, en vecka på sjön eller ett halvår i Kabul!

Och vänder man på myntet så genererar ofta tiden borta en hel del ledig tid med familjen. Nu är vi ju två militärer här och för att vår familjelogistik ska fungera behöver vi växelköra så den ena jobbar hemma eller är ledig och den andre jobbar borta. För oss funkar det bra även om det kan kännas som en logistisk mardröm i perioder!

Nästa helg Militärpappan och jag träffas är i slutet av mars och det är en bit dit… men vi springer visst på varandra redan i mitten på mars. Det måste ju vara omöjligt att tröttna på varandra i alla fall och barnen får ett långt sommarlov!

Den här våren är lite extrem ändå måste jag säga men en fördel med det är ju att jag kan göra lite som jag vill när det är jag som är hemma! Som att möblera om och fixa saker med huset med utgångspunkt i hur jag vill ha det. Eller som när Militärpappan pluggade i Halmstad under ett års tid och veckopendlade och jag målade ett rum i lila. Och sen att han målade om det i blått när jag blev inlåst på BB… Hehe. Hämnden är ljuv!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *