Fredag morgon och Elise tar sovmorgon till halv åtta. Kan det bli bättre? Halv åtta är en perfekt lagom tid att stiga upp på om helgerna tycker jag, eller på semestern som det är nu. Jag känner mig pigg och utvilad och jag kan uppleva hela dagen, inte känna dåligt samvete eller stress för att ha sovit bort hela förmiddagen. Det händer ju inte så ofta nu för tiden, men ändå…

Vi har ätit frukost och lekt med gose-kaninerna, busat i soffan och Elise har klättrat in i den gamla öppna spisen, igen. Vi har satt för där men idag hittade hon ett sätt att ta sig igenom våra spärrar. Busungen var helt svart av sot om händerna och näsan. Rätt söt ändå. Något kort blev det dock inte för hon var galen och arg när jag lyfte ur henne från sin nyfynna lekplats och jag såg framför mig hur den svarta soten skulle fastna överallt i vårt hem av allt hennes flaxande.

Snart ska vi väcka Militärpappan, Elises favoritsysselsättning. Pappan är en favorit, helt klart! När han ligger och sover kryper hon till sovrumsdörren, bankar på den och ropar Pappa. När vi ska väcka honom skiner hon upp som en sol när dörren öppnas och hon ser pappans ena fot sticka ut under täcket. Pappa, säger hon och slänger sig mot honom! För övrigt kan hon tydligen bara säga pappa för tillfället. När man frågar henne om hon kan säga mamma så är en tyst en stund sen säger hon tydligt Pappa och så ler hon. Skitunge!

Halv tio ska jag träna styrka och idag blir det ben och mage. Det fruktansvärda benpasset… Det bästa är att jag har sällskap även idag så det kommer bli ett tufft pass när vi kan peppa varandra. Härligt!

Vackraste hunden har beslagtagit bollen. Och somnat.