Idag var Militärpappan ledig och jag skulle bara in till jobbet under eftermiddagen så jag gick upp med kidsen idag och Militärpappan fick sovmorgon. Jag väckte honom lagom till min frukost smält och gav mig sedan ut för att springa långa intervaller.

Fem stycken fyraminutersintervaller stod på schemat med en minuts gåvila mellan. Härligt att kunna gasa på och veta att det ”bara” är för fyra minuter som det gäller. Fyra minuter är ju väldigt lite tid och så galet lång tid samtidigt!  Även om jag hade tryck i steget vet jag att det inte var längesedan jag kunde hålla samma tempo i 50 min… men skam den som ger sig! Jag får ibland påminna mig om att min höftskada gett mig förmåner som att jag hittat yogan till exempel.

I lördags lämnade jag Tilia på kalas och tog sedan med mig Elise till lekparken i allén i Spandelstorp. Där kan jag ha god uppsyn över henne när hon är på lekplatsen. Själv sprang jag femton stycken enminutsintervaller med trettio sekunders gåvila mellan. Funkade kanon!

Alltså, inga ursäkter här inte! Kan jag så kan du osv…