Uppdateringar i efterhand

Jag gör som Tova och skriver lite kort om ett par grejer som liksom fallit mellan stolarna. Saker jag skivit om som hänt, men inte hunnit blogga om fortsättningen. För er som är intresserade:

Jag skrev för ett tag sedan att det kändes obehagligt när jag promenerade ibland, som att något höll på att trilla ut ur mig. Ni var flera mammor som kommenterade inlägget och hade känt detsamma och det lugnade mig lite. Ett par dagar senare hade jag en läkartid och jag frågade om min obehagliga känsla. Läkaren frågade då mig om jag kände något, alltså rent fysiskt, som faktiskt hängde ut ur slidan? Uärk!! Och nej, det gjorde jag ju inte. Thank God! Hon undersökte mig och sa att allt såg normalt ut. Hon förklarade att slidväggarna brukar ligga ”dikt an”, men att det nu var ca 1 mm mellanrum där och det var det som skapade obehagskänslan i mig. Och precis som ni erfarna mammor sa, så var det bara att kniiiipa, så skulle känslan försvinna på en vecka. Och det har den nästan gjort också! Det var alltså inget litet djur som höll på att krypa ur mig. Jag frågade speciellt om detta, för att vara helt säker och läkaren försäkrade mig om att så inte var fallet.

Ni kommer kanske ihåg höften som låste sig på toaletten… Vem kan någonsin glömma? Den har jag inga som helst problem med sedan dess. Så, min självställda diagnos stämde verkar det som. Att det är så det går när man låser in en aktiv kvinna i över tre veckor!

Min blodtrycksmedicin är sänkt till hälften och trycket ligger fortfarande bra: 115/78. Jag har även sluppit äta mer av Tavegylen, den allergimedicin som jag blev helt yr och dödstrött av. En barnläkare konstaterade att jag visst kunde äta min vanliga allergimedicin, trots att den inte var testad tillräckligt mycket för att få amma på, enligt bipacksedeln.

Nästan varje dag är det någon som sökt på ”bil, hundbur och barnvagn” och kommit till min blogg. Tyvärr får de säkert inget vettigt ut av det inlägget, så jag ska ge ett svar på hur vi löst det:

Vi har en stor hund och hon tar upp mer än halva bagaget i sin bur. Resterande plats är avsedd för barnvagn som således måste vara så liten som möjligt ihopfälld. Vi har en Saab 9-5 Aero Kombi och hundburen är en Dogman som sluttar på ena sidan. Vackraste hunden väger 20-25 kg, är en Weimaraner och därmed ganska hög och buren passar henne bra! Den minsta vagnen vi hittade och därmed köpte var Babyproffsens egna vagn. Den är svart, ganska diskret, lätt, liten och enkel att fälla ihop och veckla ut. Dessutom var den ganska billig; runt 4000:- med sitt- och liggdel.

4 thoughts on “Uppdateringar i efterhand

  1. Vi har hela bagaget fullt av hundbur, tvådelad, vi har funderat mkt på hur vi ska få plats med en barnvagn i bilen. Ska undersöka babyproffsens lilla vagn som ni har. Låter ju rätt bra. Vi kommer nog få ha vagnen i baksätet/framsätet på ngt sätt.

  2. Skönt att det börjar fixa sig för dig. För mig tog det typ nio veckor innan jag kände mig helt ”frisk”. Klart hunden ska sitta bra. Tyvärr kan inte Keeta sitta i bagaget på vår 9-3, den är bara halvkombi. Men hon sitter stolt på passagerarsätet med bälte på sig, alltså i en sele också. Hade varit snyggt om hon satt på rumpan med bältet som en människa.

  3. På tal om bilar, vagnar och hundar…

    Vi har en Peugeot 307 kombi och där får vår hundbur plats jättebra,och vagen också som är en Urban Jungle Mountain Buggy….. men inte samtidigt.

    Så vi har ett litet problem, men vovven är en bc tik så henne kan man nog klämma in någonstans i bilen, men inte buren för den är stooor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *