Ups and downs

Elise testar mig en del idag, för att uttrycka mig milt. Väldigt milt. Pjuh! Och Tilias tänder håller på att titta upp så hon snorar och gnäller. Och hunden, denna hund… vill med ha sitt så klart så när jag inte ger henne uppmärksamhet snor hon mat från Elise och har en gång råkat nafsa henne i handen… Då blev det liv i luckan, om jag säger så! Och så springer hon över barnen. Visst, Elise flyger iväg en bit och blir arg eller ledsen, men Tilia, hon går ju liksom sönder när en stor klump på 27 kg trampar henne på magen. Med FYRA ben.

Elise har bland annat plockat hundbajs med händerna, öppnat vårt sovrumsfönster och varit halvvägs på väg ut, spottat ut morötter på golvet, kört över hunden med dockvagnen ett antal gånger, tagit av sig blöjan och kissat på golvet, rivit ut sidor ur böcker, ritat med tuschpenna  på porslin, kladdat ner altandörren och ett fönster med isglass från händerna. Bland annat.

Men jag antar att det är en fas som ska gås igenom. Varvat med dessa hyss har vi läst böcker, sjungit sånger, busat, skrattat och haft allmänt mysigt. Så det är lite spridda skurar här.

Och jag som är ensam med barnen tills imorgon kväll. Tur att det finns te och mörk choklad! 

image

12 thoughts on “Ups and downs

  1. Herregud. Om du vill ha en blick in i det omväxlande yrket i skärgårdsmiljö, så sitter jag nu å tokövar på manus inför nya kullens ”ankringsceremoni” imorrn. Jag ska framför hela skolan gasta om vartannat : backsgastar äntra ut, klargör ankaret, stoppare på, chefen ankaret har tagit” OSV!!! Var dag har sitt. 🙂

  2. Fy tusan minst sagt, det där var ju inte lite hon hunnit med heller. Fast jag skulle se det som att du kommer få det väldigt lugnt i tonåren.. 😉

  3. vi miltärfruar gör det bra 🙂 andas du fixar det toppen! men jag förstår så väl, frustrationen som ibland bara gör att man vill skrika i kudden och sanera hus och hem från sand, hår och matrester. kram

  4. åhh man blir så less, hon är det ju treårs trotsen som gör mig galen och alfred den lilla stackaren som bara får hänga på.
    försöker att inte få ångest men det är svårt. vill inte bara bråka med astrid och inte inte ha tid till alfred…
    ge mig fler armar, större famn och mera tid?!
    lite mer tålamod också kanske..

  5. Hahaha, förlåt att jag skrattar. Tror det är igenkänninsfaktorn eller vad man kallar det… Förstår frustrationen! (men är glad att det just i dag inte varit mig det ”drabbat”)
    Angående weimaraner och sno mat har jag hört ryktas om en regel… Det finns två typer av weimaraner, de som HAR snott mat. De dom KOMMER att sno mat. Kan tycka att det är nåt som skulle finnas med i rasbeskrivningen…
    Ha det gott! I morrn är en ny dag!

    • Ja, det var sannerligen en rättvis beskrivning! Kaske ska vi gå ihop och kräva en ändring i rasbeskrivningen i alla nyutgivna hundböcker?! =)

  6. Du är fantastisk tjejen. Jag känner igen mig i mycket du skriver. Har två små grabbar med 11 månaders mellanrum och har varit mycket med dem ensam. Är glad att du delar med dig av din vardag och att allt inte är rosa! Tack för att du skriver en jättefin blogg!

    • Tack för att du läser och för att du kommenterar! <3 Jag är gärna ärlig mot mig själv och andra. Så hät ser mitt liv ut nu. Ups and downs...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *