Idag åkte barnen och hunden med Militärpappan till Högsby. Själv jobbar jag borta nästa vecka och börjar redan imorgon så jag kunde tyvärr inte följa med denna gång.
Det var väldigt länge sedan jag var ifrån barnen längre än någon dag och jag börjar fundera på om det alls har hänt sedan Tilia kom till världen? Trots detta har jag den senaste tiden fått höra av fler än en person att mina barn saknar sin mamma och behöver mer mammatid, som svar på varför Tilia är svår att lägga om kvällarna. Följdfrågor poppar upp i mitt huvud:
- Pappan då, behöver barnen inte mer pappatid, eller är han inte lika saknad och viktig?
- Har barnen saknat mig även hela sommaren när vi varit lediga tillsammans i sju veckor med lika svåra läggningar då med?
- Varför har ingen uttryckt detta till min man?
- Hur tänker folk som säger såhär?
- Varför tar jag illa vid mig?
Jo, för att vi lever i en tid och i ett ojämställt samhälle där kraven på att vara en bra mamma är orealistiska. Jag är uppriktigt så jävla trött på att folk verkar invänta en bra förklaring på varför jag/vi har valt att jobba heltid! Det som retar mig ännu mer är att mina barn till exempel augusti/september har en snittid på förskolan på tjugo timmar i veckan. Detta för att Militärpappan jobbar borta en del för att sedan vara ledig ungefär lika mycket och då är barnen hemma med honom. Men visst ja, det spelar ju inte så stor roll.
Han är ju bara pappa.
En del människor ska man bara inte lyssna på. Håller helt med dig. Varför ska det alltid vara vi mammor som ska behöva ge allt av oss själva. Barn behöver lika mycket sin pappa tid som mamma tid. Och vi måste också få vår egen tid. Om mamman inte få sin egen tid för träning m,m hur ska man då ha energi över till sin familj. Man är inte bara mamma utan människa också!!
Word! Visst är det så Emelie! Tack för kommentaren!
Varje familj gör väl sina val som passar för just dem och som de mår bäst av. Det finns alltid de som stör sig och hur man än gör är det alltid nåt som inte är bra kan jag ibland uppleva. Här hemma har vi en tjej som periodvis är svår att lägga och då jobbar jag inte heltid, alltså måste det betyda att jag begår något annat allvarligt mammafel?! Måste bara fråga mammamaffian om vilket.
Haha! Ja, gör det! Det kan vara för att du är militär. Eller att du tränar. Vad vet jag?!
Sverige är jämställt enda tills man får barn. Att jag tog ut betydligt mindre f-ledighet än pappan för barn 1 och gick tillbaka T jobbet innan de ”obligatoriska” 12 månadernas mammaledighet med barn 2 har inta setts med blida ögon av förståsigpåare. Men vet du vad, jag skiter i det och vi lever vårt liv som passar vår familj bäst.
Fortsätt lev livet som ni vill. Skuldbelägga mammor när barnen ”krånglar” (går de kanske igenom ett utvecklingssteg) är inget nytt. En gång i tiden så trodde sig läkarkåren veta att autistisk blev barnet för att mamman inte älskade barnet tillräckligt mycket.
Skrämmande! Tack för kommentaren och fortsätt vaea stark på din egen väg!
Folk har alltid så mycket åsikter om allt. Jag tror inte att långa jobbiga läggningar har med föräldratid att göra, och inte har det med mammatid att göra heller. Eller kanske i vissa fall men inte i ert. Har ni olika rutiner för E och T? Finns det något ni kan ta bort eller lägga till i T:s rutin som får henne att somna fortare? (Hur bar sig faster åt?) och kanske ligger svaret i att T just nu har svårt att somna och att det löser sig med tiden – oavsett om ni försöker göra något åt det eller inte.
Jag hör aldrig sånt där faktiskt, fast vi gör otraditionellt med föräldraledigheten. Men så har jag ju inget liv heller och slår knut på mig själv för att något i mig säger att jag kan själv. De somnar väldigt lätt…
Det var inte orsaken hos min son när han inte ville sova som barn. Jag jobbade bara halvtid och de sista nio åren har jag varit hemma. Hoppas dock att T inte drabbats av samma som min H. Vi kallar det sömnskräck. Han skulle absolut inte sova och vid bara tal om det skrek han. Vi försökte allt – jag lovar! När han var nio och man frågade:” har du sovit gott? ” svarade han alltid: ”jag har inte sovit!” Idag är han tonåring och sover helst:-).
Vi har tre barn och han är mellansonen. De andra två har inte alls varit likadana men inte heller lika varandra när det gäller sovandet. Man får göra så gott man kan och stilla sitt samvete med det. Sluta lyssna på alla goda råd utan lyssna till T och ditt samvete. Det finns inte fungerande recept till alla! Lycka till!
Hi, hi där smög det sig in ett gott råd iaf;-)
Håller helt med Emelie!
Blir så less, nu när jag arbetat heltid sedan Januari och Mattias varit föräldraledig då är det enligt många att han ”passar” barnen.. ehh jahaa tills jag kommer hem då eller?
Fasen lika mycket hans barn som mina och vi har LIKA ansvar för dem och deras omsorg.
Kram
Kan bara hålla med! Fan vad trött man blir på folk ibland, bra skrivet Frida!
jag tar illa vid mig av att läsa, uhur tänker folk som säger en sån sak? man måste ju förstå att den sårar? jag säger som du, vår dotter är med mig heela dagarna, vi går nästan varann på nerverna i bland tror jag – det blir FÖR intensivt. Vår sån hade ett par dar då han inte ville lämnas på dagis, en fröken nämnde som i förbifarten att han nog behöver egen tid med sina föräldrar, att vi ska ha barnvakt till hans tre systrar och göra någt med bara honom en gång i veckan?? då hör till saken att jag är hemma och föräldraledig fortfarande och Hedvig då var nyfödd, jag började genast analysera vår vardag, uppfostran osv, han kanske far illa av att ha många sysko , att inte få ha oss för sig själv? nu blir jag arg, för hur är det ens möjligt att vi skulle kunna ge varje barn egentid en dag i veckan? försöker se och uppmärksamma dem varje dag, sitta en stund ensam med var och en , men varje dag är inte ens det en möjlighet, ska jag skämmas för det?
Jag förstår inte att folk alltid ska lägga sig i så mycket som de inte har med att göra! Jag tycker ni verkar göra jättemycket kul tillsammans när du är ledig, och det kan jag tycka är mycket mer värt än kvantiteten av tiden… Jag har valt att inte jobba heltid sen, men det är på grund av att jag känner att det blir för mycket annars då både jag och sambon jobbar helger o.s.v. och det hade blivit mycket förskoletid. Som ni har det blir det ju inte så, och det spelar väl ingen roll VEM av föräldrarna de är med mest, så länge de är med båda?! Trött man blir…