Vi har haft förmånen att ha Målarfarfar här i helgen och tillsammans har han och Militärpappan målat en del vitt lite här och var i huset. Till en början var hela vårt hus brunt, orange, grönt och furu men sakteliga blir det mer som vi vill ha det. Fönstret i källarens duschrum har idag klätts in i samma mosaik som den vi lät klä duschen i för ett tag sedan och fick sig ett rejält lyft.

Barnen och jag har hängt i lekparken en sväng och både byggt kojor, läst böcker och lekt ridskola. Elise har olika namn på käpp- och gunghästarna som jag inte alls vet varifrån de kommer, namnen alltså, hästarna har jag koll på hur de kom hit. Idag lekte hon att hon körde en bil och när jag frågade vart hon var på väg svarade hon: Till Växjö!” Där har hon aldrig varit så på ett sätt förstår jag att det är just dit hon vill. Gullunge!

Trots att jag somnade redan vid nio igår kväll och har slumrat en stund på dagen idag är jag inte ikapp efter en vecka med metakommunicerande av grupprocesser. Socker har varit lite svaret på mitt probelm och det blev äppelpaj efter middagen idag, vilket inte hör till vanligheterna för mig på en söndag. Men den var god! Vi plockade äpplen i trädgården som jag stekte i smör, råsocker, malen ingefära och kanel. Detta lade jag i botten på en form och strödde vanlig smulpaj ovanpå (havregryn, vetemjöl, smör och råsocker). In i ugnen i tjugo minuter eller så på ungefär 175 grader.

Pinnglass serverades till i brist på annat men ingen klagade över det och pajen blev mycket god!