Massor av mat som var fantastiskt god!
Mycket bus och två barn på sitt allra finaste humör!
Kvart över sju somnade båda flickorna och nu är det dags för kaffe.
En skön kväll, helt enkelt!
Typ kräftskiva
4
Category Archives: Mitt så kallade liv
Spontanbesök
Kolla in de här två knubbtrollen då! Tilia snart 6 månader och James snart 9 månader. Och en glad mamma på det!
Cim, som mamman heter kom förbi här om dagen på ett spontanbesök, jag älskar sådana! Vi träffades på föräldrautbildningen när vi väntade våra första barn och det skiljer bara ett par dagar mellan Selma och Elise. Sen såg Cim till att trycka ut ett barn till redan året därpå, James, medan jag gick över årsskiftet innan Tilia kom till världen. Hon och jag är de enda i vår mammagrupp som fått barn så tätt.
Cim är en mamma att se upp till. Hon har bestämt sig och gjort en resa med sin kropp som heter duga! Imponerande! Självklart är hon med i träningsmammagänget här i staun! HÄR hittar ni till Cim.
När ryggen går av
Efter att ha vilat en vecka från träningen på grund av förkylning så fick jag lite ont i ryggen. Det blir ofta så när jag inte tränar, jag får ont lite här och där. Sen sov jag en natt i en alldeles för mjuk säng i gästrummet och min rygg gjorde plötsligt väldigt ont! Jag började träna så smått och höll mig till en madrass på ett hårt golv och för varje dag blev jag bättre för att under lördagens styrkepass känna mig fullt återställd. Perfekt tänkte jag och åkte hem för att lägga två barn.
När jag stod lutad över Elises låga säng kom en enorm smärta från ingenstans och satte sig längst ned i ryggslutet, kanske bäckenet? Från höft till höft gjorde det svinont och smärtan strålade ner i båda knäna! Till en början fick jag inte ens luft, så jäkla ont hade jag, liksom förlossningsont! Jag tog en Alvedon och en receptbelagd Voltaren innan jag la mig raklång och superstilla i min säng för en smärtsam natt.
Dagen efter var det lite bättre men i måndags lite värre igen. På tisdagen försvann det nästan helt och idag är det borta, som om det aldrig hänt. Men jag är rädd, så jag sitter knappt ner, håller igång hela tiden och går runt med en uppvärmd vetekudde mot ländryggen som jag spänt fast med ett spännband. Jag har nu minskat på smärtstillande men tar två Voltarentabletter om dagen veckan ut för de antiinfammatoriska egenskapernas skull. Så ska man visst göra, säger dem som kan.
Jag har även varit på massage och så tränar jag så klart inte just nu, men snart så kan jag nog vara igång igen. Jag försöker se positivt på det hela genom att tänka på alla promenader jag får nu, för dem har jag dragit ner på till förmån för löpning och styrketräning annars. Och imorgon kör jag lite armar och vader, det ska nog gå vägen!
I övrigt har jag tänkt igenom mitt liv och hur jag egentligen rör mig och använder min rygg och vet väl med mig att den får ta en hel del tunga lyft med fel teknik, det blir ju lätt så när man har två barn som drar åt varsitt håll. Jag tänker mer på hur jag lyfter i vardagen nu och har flyttat datorn till ett bättre ergonomiskt ställe. Jag vill inte ha så ont en gång till. Inte så länge det inte kommer något gott ur det hela, som en Militärbebis till eller så. Om tre hundra år.
Tillbaka i skolbänken
Såhär glad är jag över att vara tillbaka på universitetet igen. Äntligen!
Ugglor i mossen
Lite memory spelades här imorse runt klockan sju. Ett memory med djur så klart eftersom Elise kanske är en av världens största djurvänner! Den nya upptäckten är fladdermus och när jag berättade för henne varför fladdermusen har så stora öron och att den hänger upp och ned när den sover skrattade Elise länge. Tror hon mig inte, gullungen?! Själv somnade jag först av alla igår kväll, närmare bestämt vid halv sju! Jo, det här ju det dör med att slappna av när man är två att dela på ansvaret… Idag är jag superpigg och glad!
Morgonpigga troll
Det är så härligt att slippa väckarklocka tycker jag! Med två små lintottar är man ändå uppe och igång innan kvart i sex en lördagsmorgon.
Snoret rinner ur de små näsorna men själv är jag äntligen bra från min förkylning. Elise har önskat en bakdag idag och vem vet, kanske gräddas det en kaka eller två under eftermiddagen?!
Ett riktigt Fynd!
Tilia och jag steg upp strax innan sju idag och inledde morgonen med att koka äppelpuré av Finaste grannens sommaräpple och Katrinplommon/Aprikospuré av frukten vi lade i blöt igår. Vi hann även äta både ersättning och frukost och fixa oss samt packa inför en liten utflykt innan Läkaremamman och Läkarepappan hämtade upp oss för en tripp till Brunnsparken vid halv tio. Hemskt vad effektiv och snabb jag känner mig med enbart ett barn hemma!
Vi ville på loppis men i Brunnsparken var det hundutställning och efter ett tag hittade vi till loppisen som tillfälligt bytt plats till stortorget. Idag var det inte mycket att ha tyvärr men jag hittade i alla fall fyra fina plagg varav en tjock stickad kofta från Ralph Lauren för TRETTON kronor! Vilket jävla fynd!
Och efteråt: Den oblogatoriska fikan på underbara Café Mandeltårtan. Tack Läkarefamiljen för en mycket trevlig dag!
Mysig lördag
Såhär nyttig är jag idag. Kaffe latte och chokladboll. Jag är ensam med Tilia och Undra i helgen igen och vi har varit inne en sväng på Marinens dag. Verkligen en lyckad tillställning i år! Snart tar vi bussen hem för hemma väntar träning med mammorna!
Bland älgar och hundar
Eftermiddagen spenderade jag tillsammans med Elise på Räntemåla Gård där vi klappade älgar, åt glass, pratade med katter och gosade med hundvalpar. Vilken lycka!
När vi kom tillbaka till Landet igen läste Elise bok tillsammans med Tilia. Så sött!
Undra mår bra efter alla getingstick idag. Skönt! Nu är hon tillbaka i sitt vanliga jag igen och höll ikväll på att mosa lilla Tilia genom att lägga sig mer eller mindre på henne. Allt är som vanligt igen alltså!
Om hunden som sprang in i ett getingbo
Jag och girlsen är på Landet. Tillsammans med Undra och Hemliga Marie gav vi oss ut i skogen för att plocka kantareller, Tilia i Baby Björnen och Elise gick själv. Jag hade visst ingen mössa med till Tilia och det var ett måste i detta höstväder så jag fick improvisera och sätta ett par byxor på hennes huvud istället! Det gick ju fint det med. Men mecket innan man kommer iväg alltså…
Tyvärr fick rundan ett abrupt avslut då Undra sprang in i ett getingbo och fick säkert minst tio stick! Hon sprang runt i en hiskelig fart med svansen mellan benen och försökte få bort alla getingar som satt på henne. Själv försökte jag akta mina barn som satt klistrade på mig från alla getingar runt oss eftersom Undra blev rädd och sökte trygghet nära mig…
Jag och Tilia sprang hem efter Undra som drog så fort getingarna försvann. Jag letade upp Betapred i Övermormors badrumsskåp och ringde Läkarenamman som svarade så lugnt och tydligt på alla mina frågor medan Tilia låg på rygg på golvet och skrek, Undra skakade och såg rädd ut och jag rörde ut cortisontabletterba i lite vatten.
Läkaremamman tipsade mig om att låta en bit bröd suga upp de upplösta tabletterna för att lättare få i dem i Undra. Det funkade fint!
Nu ligger Undra och slickar såren, Tilia sover och Elise pratar med hönsen. Jag pustar ut!
