Bussresan till Oslo gick galant! Folk på bussen kom fram och beundrade Elise och sa att hon var så duktig för att hon satt så tyst och lugn hela resan. Elise är för liten för att vara duktig och jag ser det som en av mina största utmaningar att inte överföra mitt duktighetshoreri på henne, även om jag förstår vad de menar! På bussen åt vi mat (squeeze-påsarna från Ella’s kitchen är så perfekta att ha med!), kollade på farbrorn i sätet bredvid, lekte högljutt och sov i två omgångar.
När jag skulle kliva på bussen kom en tjej i min ålder fram och erbjöd sin hjälp. Perfekt, tänkte jag, för jag hade ju en del packning som skulle in under bussen, men vad skulle jag delegera? Efter några sekunders övervägande bad jag henne hålla i Elise, tänkte att det skulle gå smidigast så. Elise fann sig direkt och verkade gilla kvinnan som jag fortfarande inte vet något namn på! Jag packade in allt i lugn och ro medan Elise charmade Okända kvinnan med sitt trolliknande leende och skorrande ”R”-läte.
En halvtimme innan bussen nådde Oslo lämnade jag tryggt över en störtglad Elise till den Okända kvinnan och hennes väninna när jag pudrade näsan på den väldigt trånga busstoaletten. Elise var helnöjd i deras sällskap!
Syster Yster mötte upp oss på stationen och efter pusskalas tog vi T-banan hem till den jättefina lägenheten! Efter världens godaste lunch tog vi en promenad till Lillbrorsan och hans inte riktigt lika fina lägenhet. Efter lite häng med honom gick vi hem för kvällsrutin och Elise somnade som vanligt vid halv åtta i sin resesäng med sovkaninen under armen. Syster Yster och jag hade myskväll i soffan och pratade ikapp och åt Ahlgrens bilar och knäckebröd med parmaskinka och Philadelphiaost.
Jag somnade helt utslagen strax efter nio och sov gott hela natten, liksom Elise!
Sovstund på bussen, klockan är 10.00... Underbara rutiner!
Lik pappa och ännu lite sötare! Lek på bussen.
Godaste lunchen! Scampisallad med mango, chili och avocado. Helt fantastisk!
Syster Ysters Nasse är en rolig kompis!
Vad trevligt det låter! Hälsa din söta Syster Yster. =)
Ja, det ska jag göra!
Jag har aldrig varit i Oslo, är det en trevlig stad?
Apropå duktighetshoreri så tycker jag att det är svårt att inte säga ”du är så duktig” hela tiden till Isak och andra barn också för den delen. Jag får bita mig i tungan flera gånger om dagen. När någon säger att Elise är duktig så är det nog DU som är duktig som är så bra med hennes rutiner och får henne att känna sig trygg i ovana miljöer.
Jag kanske kan ha skrivit i någon kommentar någon gång att Elise är duktig, ber om ursäkt och tar tillbaka det! =)
Ha en bra dag!
Hahaha!! Jag säger ju med att Elise är duktig emellanåt, men det slår mig ibland att hon faktiskt inte vet vad det är ännu. Speciellt inte när det gäller att sitta tyst på en buss. Du är ursäktad. 😉
Oslo är en väldigt trevlig stad, lagom stor, nära naturen och trevliga männsikor! Och så skiner solen! =) Fast det är dyrt som attan, kan jag tycka!
Det första jag tänker är, hur vågar du lämna Elise till en främling. Jag läste i Af för nån vecka sen om en kvinna som fick bebisen stulen.
Jag tycker det är så kul att du skriver på din resa så vi slipper vänta tills ni är hemma igen med att läsa. Ha en fortsatt trevlig resa!!
Ja, det kan vara knivigt med främlingar, men jag ser dem som medmänniskor. Utan någons hjälp hade jag fått sätta ner henne på marken och riskera en förkyld bebis och inte kunna kissa på bussen och riskerat att kissa på mig. =)
Jag hade aldrig en tanke på att hon skulle ta Elise från mig. Jag är en människokännare och läser av de flesta ganska snabbt. Det är inte ofta mitt intryck av andra människor är fel, men visst, man kan aldrig veta. Det finns sjuka galningar överallt!
Jag förutsätter att det finns fler normala människor än sjuka galningar och att de flesta har ett gott hjärta! Jag är glad att det gick bra! =)
Herregud någon måtta på paranoian får det väl vara. 99,99% av alla människor vill väl inte sno någons barn. Sluta läs Aftonbladet är mitt råd till dig Eleonore.