Idag var jag med Elise hos läkaren för ett mindre ingrepp som jag skriver om senare ikväll i ett eget inlägg som kommer att vara låst. Ni som inte redan har lösenordet och vill läsa, skicka mig ett mejl och berätta vem du är på militarmamman@gmail.com så får du det av mig.
Elise var i alla fall lite ledsen efter läkarbesöket och jag ville göra något roligt tillsammans med henne så vi luktade på blommor och sedan åkte vi till ett fik på vägen hem. Elise fick en kanelbulle, en av sitt livs första och jag drack Ramlösa. Efteråt lekte vi i caféets lekrum och sedan i gungade vi i lekparken en bit därifrån.
Imorgon är det Elises namnsdag och den har vi verkligen firat lite i förskott idag, tycker jag! Eftermiddagen tillsammans har varit jättemysig och Elise har visat sig från sin allra bästa sida, gosig och busig på samma gång. Ikväll somnade hon i min famn efter vällingen och jag kunde titta på henne extra länge och känna hjärtat slå hårt. Åh, gud vad jag älskar denna unge!
Liten flicka – stor bulle. Hon åt en sjättedel ungefär…
En jätterolig och annorlunda bil på caféet.
Där fanns bilar av alla de slag. Nu är det den blå Bobbycar:ens tur att baxas ut från garaget.
Rutschkana inomhus?! Den visade sig vara fantastiskt rolig!
I lekparken fanns det massor av andra barn som Elise inte kunde släppa blicken från. Hon pratade och vinkade till allihop hela tiden.
Vad söt hon är =).
Sötlöken!
Det fiket verkar väldigt barnvänligt. Och vilken stooor bulle.
Nu när hon hälsar så friskt på alla får du ju träna henne i den Högsbyliknande hälsningen som går som följder; ”allå allå”. Ljudet ska ju liksom stötas upp med halsen i lite lätt bakåtlutande ställning. Detta för att hon ska bli världsvan och erövra lokalkännedom om dialekten i faderns by 🙂
Hahaha!!! Ja, den får vi öva på här hemma! Tack för tipset och den målande beskrivningen!
hahaha Bullen var ju nästan större än henne
Vilken goding hon är!