
Vi är på kalas på Landet för att fira Övermorfar. Han fick en likadan tröja som Elise fick när hon fyllde år. Så fina!

Vi är på kalas på Landet för att fira Övermorfar. Han fick en likadan tröja som Elise fick när hon fyllde år. Så fina!
I lördags var vi på bröllop i Kläckeberga kyrka. Militärpappans vän Lasse gifte sig med sin Petra. Det var ett väldigt fint och hjärtligt bröllop, det bästa vi någonsin varit på! Festen var fantastiskt rolig, trevlig och alldeles, alldeles underbar! Och brudparet var så otroligt vackra!
Tack Petra och Lasse för att vi fick dela er stora dag med er! All lycka önskar vi er!
Bilderna har jag lånat från den bästa fotografen.


Ett av mina orkidéfönster. Jag älskar den blomman!

Myser på landet i solen!
Måndag.
Hemma. Elise. Jag. Vackraste hunden. Rutiner. Sovstunder. Promenader. Sol. Vårt fina hus. Röja undan. Inreda. Vika tvätt. Läsa barnbok. Vårblommor i rabatten. Bra mat. Nyttig mat. God mat. Min mat! Kanske rensa lite i garaget. Ta en titt i uthuset. Plantera vårblommor i krukor. Planera. Drömma. Önska. Klippa klor. Klippa naglar. Fundera. Leka. Gunga. Längta. Måla naglar. Studera våren. Vara utomhus. Vilja. Hoppas. Tro.
Älska.
Vilken fantastisk familj och fina vänner jag har som har gjort min 30-årsdag helt underbar!
Den stora dagen, Fredagen, inleddes med att Militärpappan hade dukat upp min favoritfrukost med bland annat parmaskinka, nybakade frallor och färskpressad juice. Han hade tänt ljus i köket och lagt fram paket som jag öppnade under vår gemensamma frukost innan han åkte till jobbet. Jag fick bland annat den löparklocka med GPS som jag önskat mig men aldrig vågat hoppas på att få!
På kvällen hade jag middag med mina vänner. För att avgränsa mig hade jag bara bjudit tjejer och alla fick lämna sina barn hemma. Militärpappan tog Elise med sig och åkte till en kompis och hans lilla kille, vars mamma var hos mig hela kvällen. Hon och två av mina andra vänner kom lite tidigare för att hjälpa mig med maten då jag inte riktigt var i fas eftersom diskmaskinen gick sönder under dagen och det tog bort fem timmars förberedelsetid för mig… Allt gick bra och vid 19.00 hade alla tio tjejer anlänt. Jag hade önskat mig saker till bara mig och fick bland annat presentkort på massage, två spa-dagar och en annan valfri behandling. Verkligen jättefina presenter!
Efter en mycket trevlig kväll med god mat och mycket prat var vi fem tjejer som gick ut för att dansa lite. Det var ett tag sedan de flesta av oss var ute då många fött barn det senaste året, så det gjorde oss inte så mycket att medelåldern på Sliver var runt 20 år. Förresten kom vi in gratis och det var bara ett plus att vi typ var de enda som kunde alla låtar som spelades under kvällen! Det enda vi var lite bekymrade över var att vi inte valt att ha på oss den supertighta precis-under-rumpan-kjolen med nätstrumpor till som de flesta brudar bar. Allvarligt talat?! Så ska Elise aldrig få gå ut! (Hehe…) Trots kläderna blev jag uppraggad nästan direkt av en kille som sa nåt som jag inte förstod och efter att jag sagt ”VA?” fyra gånger i rad skrek han ”Äh, strunt i det” och gick sin väg. Tantvarning på mig eller? När vi kom hem låg Vacker-bästis och jag i sängen och pratade i nästan en timme. Så underbart och så himla längesedan!
Morgonen därpå kom Militärpappan och Elise hem lagom till frukosten och nya förberedelser inför släktklaset klockan 14.00 inleddes. Vi bakade pajer och hämtade tårta, dukade, städade av och diskade. Och diskade.
Vi hade det riktigt trevligt och alla uppskattade maten. Roligt! Jag bjöd bland annat på mini-semlor och de gjorde succé! Jag fick väldigt fina presenter, bland annat pengar att köpa mig en Kitchen Aid för och en massa vackra blommor. Precis vad jag önskat mig!
Framåt 17.30-tiden hade de flesta gått och jag gav Elise sin gröt och påbörjade kvällsrutin med henne. Mitt i pyjamasbytet kom Militärpappan in och sa att Fröken-Farmor skulle ta över för att han och jag skulle iväg. Jag pussade Elise godnatt för hon skulle ändå somna inom en halvtimme och jag antog att var vi än skulle så skulle vi inte hinna tillbaka innan hon somnat. Vi fick skjuts in till stan och Militärpappan tog mig till restaurangen Antons där han bjöd på middag. Jag åt musslor, sinnessjukt många, och drack ett glas vitt vin till det.
Vi har inte hittat på något tillsammans utan Elise sedan hon föddes, jo en gång tränade vi en timme ihop, men annars går vi ju rätt mycket om varandra. Det var skönt och avslappnande att prata bara vi två även om jag första timmen funderade ett par gånger på hur det egentligen gick för Fröken-farmor och Målar-farfar med Elise. ”Tänk om hon bara gallskriker och inte somnar”, sa jag till Militärpappan som lugnade mig med att hans brorsa skrek i två veckor när han var liten (han var sjuk, men ingen hittade var det var). Han sa med att han visat Fröken-farmor hur man buffade på Elise om det skulle behövas. Han hade visat henne i smyg, när jag inte såg, på Nalle Phu.
Vi beslutade oss för att ta en kaffe på något annat ställe och valet föll på Scandic, som är ett nybyggt hotell precis vid vattnet. Jag drack favoriten Mojito och en Baylis med is (på tal om att vara tantig). Vi hade det så himla trevligt, mysigt och romantiskt hela kvällen! När Militärpappan skulle ringa efter Taxi drog han upp en rumsnyckel istället och föreslog att vi skulle äta hotellfrukost där morgon därpå. Åh, vad härligt!
Rummet var jättefräscht, allt var ju helt nytt, med en fantastisk utsikt över vattnet. Frukosten var med jättefin så den rekommenderar jag verkligen att testa! När vi hade sovit ut och ätit frukost kom Målar-Farfar och hämtade oss. Militärpappan hade dagen innan packat en väska med saker till oss som Målar-Farfar hade lämnat på hotellet när han släppt av oss vid restaurangen. Allt var planerat sedan länge och jag hade verkligen inte anat någonting. Han är en sann romantiker, militärpappan!
Elise hade somnat vid vällingflaskan klockan 19.00 och sovit hela natten fram till 07.20 med undantag för ett par sekunders buff en gång runt fyra-tiden. Helt fantastiskt! Hon hade varit lite skeptisk när det inte var jag eller Militärpappan som kom in på morgonen när hon vaknade, men det gick över så fort hon fick mat i magen. När vi kom hem runt elva-tiden blev hon så glad att hon inte kunde sluta att skatta! Underbara barn!
Tack alla som var med och förgyllde min dag!
En vacker låt med fantastisk text! Är det sedan jag blev mamma jag blev så känslig att jag nästan gråter när jag lyssnar till den? Ja. Den talar rakt till mig. Och alla andra föräldrar.
Förra söndagen döpte vi Elise i Högsby kyrka och det blev en lyckad tillställning! Jag kan tycka att kyrkoherden var lite väl gammeldags och torr, vi fick till exempel inte läsa en dikt som vi ville i kyrkan och alla bibeltexter med mera som det stod att man kunde ha med om man önskade, skulle vara med trots att vi önskade att de inte skulle! Hur som helst gick allt mycket bra och under högmässan som varade i hela 80 minuter sa inte Elise ett ljud! Hon var fullkomligt nöjd, log mot prellen och sen somnade hon när själva dopet var över. Underbara barn!
Efteråt bjöd vi på fika i församlingshemmet med smörgåstårta och kaffe, doptårta, bullar och kakor. Elise vaknade lagom till kalaset började och charmade all släkt och vänner genom att vara glad, vaken och nyfiken tills sista gästen lämnade då hon passade på att somna igen så att vi kunde ställa iordning lokalen efter oss.
Elise fick många jättefina presenter bland annat en gunghäst i trä, guldhjärtan med kjedjor, Karin Mannerståls bestickset, en liten Kånken från Fjällräven med böcker i, Skattkammarbok, en superfin gå-vagn med hennes namn på och så fick hon fonder och flera andra saker. Alla presenter var verkligen så himla fina och både vi och Elise är väldigt tacksamma och glada.
Elise Alva Tilia fick hon heta, vår dotter! Elise från min mamma, Alva från min Farmor och Tilia från Militärpappans släktträd 400 år tillbaka. Rätt coolt när man tänker på det!
Dikten som vi inte fick läsa i kyrkan har jag hittat för längesedan någonstans och jag ska göra något med den hade jag tänkt. Kanske rama in och hänga upp i Elises rum eller skriva på väggen? Jag har inte bestämt mig ännu. Några förslag? Den får i alla fall avsluta detta inlägg:
Jag önskar dig inte
guld mitt barn
ej heller pengar
och makt.
Jag önskar dig
modet att vara
dig själv.
Och stå för det
du sagt.
Jag önskar dig inte
en stenfri väg.
Men kraften att
vägen gå.
Jag önskar dig
kärlek i rikliga mått.
Och vänner att lita på.