Ordningen är återställd i Lyckeby. Vackraste hunden är tillbaka! Under morgonen har hon slickat bebis i ansiktet och, som vanligt, letat igenom huset efter mat. Under lunchen packade jag ner Tilia i vagnen och tog med Vackraste hunden på promenad i över en timme i den härliga våren! Allt gick över förväntan och Vackraste hunden lydde mig på minsta vink, vilket det kan vara lite si och sådär med när hon varit hemifrån ett tag. Nu ligger hon på altanen och njuter i solen.
Vid lunchtid passade jag på att ta mig ut med Tilia på promenad i det vackra vädret. Jag kan gå på riktigt snabbt och det känns fantastiskt! Stötte av en slump på Finaste grannen och vi bestämde oss för att ta en tur förbi Blomsterlandet för att inhandla lite vårblommor till trädgården. På vägen hem fick jag stanna en gång och amma mot ett staket på en parkeringsplats och sen var Tilia inte så värst jättenöjd i vagnen resen av rundan. Men det stressar mig inte, som tur är.
Hela förmiddagen hängde vi i trädgården här hemma och Elise hittade sin badring i garaget som hon genast hade väldigt roligt med! För en stund sedan kom Dedde, som Elise säger åt sin farbror och Militärpappan, han och Elise grillar på altanen nu. Elise har fått sin första grillade korv och sitter nerkladdad med ketchup och säger ”Mmmm!!” mellan tuggorna. Sötunge!
Tilia sover i sin vagn sedan några timmar tillbaka och jag har under den tiden bland annat planterat blommorna jag köpte på Blomsterlandet tidigare idag. Självklart fick jag hjälp av lilla Elise! Hon skulle tvunget ha de stora tjocka vantarna på trots att vädret mer tillät t-shirt… Men jag är glad så länge det är på det hållet!
Vi hade en mycket skön förmiddag i vårsolen igår tillsammans med Finaste grannfamiljen i den där lekparken jag skrev om. Underbart! Idag ska det visst bli 14 grader här nere och solen ligger verkligen på. Tänk vad mycket enklare det är att vara glad på våren!
Jag vaknade till nybakat bröd som Militärpappan och Elise gjort under morgonen och snart ska vi ut i trädgården och röja lite. Nu ska våren fram!
Det här busfröet gillar trädgårdshäng!
Idag ser det ut att vara riktigt fint vårväder här! Efter frukosten siktar jag på att komma ut på en härlig promenad tillsammans med familjen. Det ska bli spännande att använda vagnen med två barn i för första gången. Kanske kan vi besöka en lekpark en bit bort som jag och Finaste grannen upptäckte under en promenad förra veckan. Alltid skoj med nya platser att utforska.
Önskar er en härlig vårdag!
Alltså det här med att klocka sammandragningar… Ju mer jag klockar desto osäkrare verkar jag bli på vad som egentligen är en sammandragning. Den känns såklart och jag blir stenhård om magen, men den gör ju inte direkt ont. Klockade kanske tio stycken och tidsspannet mellan dem ökade bara, så jag tröttnade och lade ner.
Plötsligt händer det, Sägs det. Jo, vi får väl se…
Får väl gå och lägga mig istället, för oavsett om det inte händer något snart så behöver jag vara utvilad tills på onsdag, för då händer det i alla fall något och jag som blir så otroligt trött av sjukhusluft och allt.
Ni får en bild på Vackraste hunden istället. Jag längtar efter henne men njuter samtidigt av att slippa ha henne här i mitt tillstånd. Snart kommer hon hem oavsett! Mysigt.
Det var visst några som längtat lite extra mycket efter varandra!
Vi har varit på kalas hela kvällen och ätit stek. Bland ganska mycket annat. Jag gör själv aldrig sådan mat och det är först nu på senare år som jag kan uppskatta det. Efter trettio tror jag…
Elise var enda barnet och fick total uppmärksamhet hela kvällen vilket gjorde att hon inte somnade förrän vid nio, men var pigg och på topp fram till dess!
Nu är vi på väg hem och imorgon är det jag som får sovmorgon! Hoppas på en lika vacker vårdag som idag och funderar lite över vad för projekt jag ska ta tag i hemma denna gång. Rensa garaget, sortera köksskåpen eller städa uthuset?
Underbart!
Welcome to WordPress. This is your first post. Edit or delete it, then start blogging!
Militärpappan tog Elise med sig och åkte till Wämöparken för att titta på djuren och jag gjorde iordning en liten påse med vitkål och morötter som Elise ska ge till kaninerna. Vi var där häromdagen och kikade och jag tog många kort som på något underligt sätt försvann i kameran? Jag fattar ingenting och de ligger inte på minneskortet och jag hittar dem inte i kameran heller? Fast jag kunde titta på dem i kameran på vägen hem? Måste lära mig kameran bättre…
Jag bestämde mig för att inte följa med till Wämöparken idag och istället bakar jag lite nu. Har gett mig på gräddbollar för första gången i mitt liv. Får se hur detta går… Resultat kommer senare!
Efter min sköna middagslur idag kom Finaste grannen över med sina två vackra barn för fika och lek, alltid lika trevligt! Elise och jag följde dem hem och gick sedan en extra runda för att få lite frisk luft. Jag älskar verkligen luften ute nu! Så sval och ren, på något sätt. Elise, som inte sovit särskilt länge under sin middagsvila, fick ett halvt hysteriskt utbrott för att vi inte stannade vid lekparken så hon fick gunga. Tårarna sprutade men jag gick hem för jag ville höra hur långt Militärpappan kommit med middagen. Det visade sig att han precis börjat med den så när Elise lugnat ner sig vände vi och gick ner till lekparken igen. Hon blev så glad och skrattade hela vägen!
Vi gungade en stund och klättrade på olika saker och när vi sedan skulle gå hem igen ville Elise inte följa med, såklart, utan skulle gå åt motsatt håll. Jag lät henne gå och hon vinkade och sa hej då till mig hundra gånger och bara fortsatte gå åt andra hållet. Unge! Tillslut fick jag gå och möta upp henne från en ”hemlig genväg” och fick henne att frivilligt följa med hemåt istället. Hon fick gå själv och det gick bra.
Hemma hade Militärpappan gjort en underbar middag bestående av ugnsbakad kycklingfilé, rotgrönsaker och en egengjord bea. Jag är inte särskilt förtjust i bea, men smakade lite och den var faktiskt fantastisk!
Ingen bebis gör sig påmind om att vilja titta ut än så länge. Och jag har väl hört att promenader varken gör av eller an men det är skönt att vara utomhus och härligt att hålla igång så länge jag har möjlighet, tycker jag. Jag ska ju orka föda ut Militärbebisen med och då gäller det att jag är i så pass god form jag bara kan! Det tenderar ju att vara ganska slitsamt, det där med förlossning, menar jag.
Imorgon bitti väntar besök hos läkaren för hinnsvepning och bedömning. Spännande och pirrigt!
