Tiden flyger och Tilia blev ett halvår i dagarna. Tiden försvinner utan att jag hinner registrera det och nu är Tilia närmare sju än sex månader… Tur att jag redan skrivit det mesta av inlägget när hon var närmare halvåret. Här kommer det!

Tilia kan: 

Sitta.

Förflytta sig bakåt och runt sin egen axel.

Äta själv med händerna från en tallrik.

Säga Mama, Papa, Baba och något som låter väldigt mycket som när Elise säger Tilia.

Tilia tycker om:

Att nypa hårt i andras hår och skinn. Aj!!

Titta i böcker ensam. Hon bläddrar lite på måfå.

Att få vara med oss alla andra

Att prata jättemycket

Att leka titt ut med kökshandduken eller annat lämpligt.

Att se sig själv i spegeln, då tjuter hon av lycka!

Att klappa och nypa hunden

Tilia tycker inte om:

När maten tar slut

När hon ser mig men inte får komma till mig (bara mig).

Vikt: 10 120 gram

Längd: 71 cm

Tilia…

Har storlek 74 i kläder och 80 i en hel del då dem sitter lite lösare över magen…

Rutiner:

06.30 Vaknar och äter 200 ml Mild havrevälling

09.00 Äter 1 dl dinkelgröt med 1/4 banan och katrinplommon/aprikospuré.

09.30 Sover i en vagn på altanen runt två timmar.

12.00 Äter lunch motsvarande en hel barnmatsburk från 6 månader samt en klick katrinplommon/aprikospuré

14.00 Äter ca 3/4 dl fruktpuré.

14.30 Sover i en vagn på altanen runt en  timme.

16.00 Äter middag motsvarande en hel barnmatsburk från 6 månader samt en klick katrinplommon/aprikospuré.

17.30 Badar med Elise, på med pyjamas, hoppar i sängen och myser en stund.

18.30 Äter 2 dl Mild havrevälling.

19.30 Somnar och sover hela natten oftast utan att vi behöver gå in till henne. Tilia sover i eget rum.

Tilia är en glad fis som oftast är nöjd bara hon får vara med på ett hörn eller så. Hon stoppar inte oväntat allt hon ser i munnen och tuggar, tuggar, tuggar. Hon äter ungefär i stil med en liten ponnyhäst och är vansinnig när det tar tid innan maten kommer! Mycket av vår tid går åt till att hitta lösningar på hur vi ska kunna till exempel tillreda två flaskor välling (en till varje flicka) utan att hon märker det förrän den är färdig… Dessutom verkar hon omättlig, så vi sätter själva stopp för hur mycket hon får äta.

Tilia älskar sin syster och ser upp till henne och allt hon gör. Hon ”pratar” mycket med Elise och vill gärna vara där hon är. När Tilia får syn på sin syster efter en sovstund eller liknande sprätter hon med hela kroppen och liksom slänger sig efter henne. Och Elise i sin tur är bara så urgullig tillbaka. Nästan jämt!

Och så gör hon så här i tid och otid. Snörper ihop munnen och andas häftigt genom näsan. Sötunge!!

Elise 6 mån

Hon far runt i sin spjälsäng, lilla goaste Tilia. Borrar med fötterna och ålar baklänges. Hon sover på mage och har nästan alltid gjort. Igår när jag kom in låg hon med fötterna på huvudkudden. Snart tar hon väl tag i spjälorna och häver sig upp antar jag. Sängen bör nog sänkas redan nu på förekommen anledning!

Tilias nya grej hon kör med är att snörpa ihop munnen och andas ljudligt och snabbt genom näsan. Gärna i samband med matintag men även lite när som för att liva upp stämningen eller på kommando från mamma! (alltså när jag börjar, så härmar hon). Elise hade samma min för sig men den kom lite senare vill jag minnas.

[videofyme id=”619791″ width=”480″ height=”360″]

För ett tag sedan fick jag höra av en vän om ett slags bedövningsmedel som används till bebisar vid tandsprickning. Medlet är receptfritt och säljs inte i Sverige men däremot i Norge. Mina båda syskon bor ju där och därför har jag nu en behållare med Dentinox hemma!

Jag har hört mig för om läkemedlets innehåll och fått veta att det verksamma ämnet är samma som i halstabletten Bafucin och även tandläkare använder sig av ämnet fast säkert i en väldigt mycket högre koncentration.

Det kan finnas risk för allergi mot ämnet och kanske är det därför Bafucin har en åldersgräns på fem år?. Jag har gett Tilia läkemedlet och ingen allergisk reaktion har uppstått så jag känner mig lugn. Det kliar ju så dant när tänder dyker upp och Dentinox hjälpte väldigt bra tycker jag!

Jag tar lite på en topz och håller den mot hennes tandkött där tänderna håller på att komma. Trots den söta smaken både spottar och fräser Tilia när hon känner topzen mot tandköttet. Men det hjälper så bra!

Självklart har jag testat själv och känslan blir lite som när man ätit just Bafucin, lite bedövat sådär.

Mössa och stickande strumpor på och ut i den krispiga höstluften för att sova middag. Här sover Tilia absolut bäst och vaknar först om ett par timmar! Dessutom sover hon bättre inomhus på natten när den friska luften och många timmars sömn dagtid gjort sitt.

När Tilia var fyra månader körde vi vår egna variant av ”buff-metoden” för att hon skulle sova hela natten utan att äta. Vi gjorde samma med Elise och resultatet föll ut väl för båda flickorna. Lite magiskt sådär. Dock använde Elise aldrig napp som Tilia gör och även fast än att Tilia bara har den när hon sover så vaknar hon ju ett antal gånger per natt och behöver hjälp att sätta tillbaka den i munnen. Lite drygt, tycker jag som måste stiga upp då och lika drygt för Tilia som heller inte får sova ostört sammanhängande.

Så i torsdags var det dags för Tilia att lära sig vara utan sin napp. Jag tror inte att hon har något särskilt stort sugbehov längre och jag tänker mig också att det blir värre att försöka ta bort nappen för varje månad som går, både för henne som kommer in i olika faser och för mig som får mer dåligt samvete ju värre det verkar bli för henne…

Vips så kom ett monster och tog alla nappar på hela jorden och vi kommer inte kunna få dem tillbaka. Så tänker jag. Eller oj, vi åkte iväg till stugan ute på ön och glömde nappen hemma och har ingen möjlighet att ta oss till affären för att köpa nya nappar. Jo, två gånger har jag tänkt så på en hel vecka, när Tilia varit lite ledsen och jag vet att gnället hade upphört samma sekund som jag hade stoppat en napp i hennes mun. Men har man bestämt sig så har man!

Det fina med så små barn är att dem anpassar sig så lätt. Så även Tilia. Vi tog bort nappen för en vecka sedan idag och har aldrig mer funderat på att ge henne den tillbaka och det verkar som att Tilia inte heller har tänkt i de barnorna särskilt mycket.

Så här gjorde vi:

1. Bestämde oss

2. Tog bort alla nappar

3. Läggningarna på dagarna och kvällarna tar nu ca fem minuter istället för två. 

4. Om hon vaknar på natten buffar vi henne till sömn igen. 

Så här gjorde Tilia:

1. Ville gärna ha nappen när hon skulle sova för natten men fick istället buff i rumpan. Protesterade mestadels lågmält med grymtande och ett konstant ljud som hon även gör med nappen i när hon ska sova. Första kvällarna tog det kanske 20 min för henne att somna.

2. Vaknade på natten några gånger och saknade nappen. Fick buff i rumpan istället och lät som vid nattning. Oftast tog det bara några sekunder att få henne att somna om.

3. Under veckan som gått har hon vaknat allt mer sällan och nattningarna har gått smidigare för varje dag.

4. I natt, en vecka efter nappborttagandet, sov hon hela natten utan att vakna.

Skönt för henne och skönt för oss! Hoppas det håller i sig!

Hon vill ha en hund till men vi föräldrar säger nej…