Om jag var en person som hade godis i sitt näringsintag, så hade det just ikväll varit en kväll då det slunkit ner en Toffifee eller två. Askar alltså.

Nu kan man tro att jag sitter här och är sugen på godis, men så är inte fallet. Inte ens om jag var i mitt tidigare liv när jag faktiskt åt godis, hade jag vid detta tillfälle varit särskilt sugen… men jag hade ätit ändå, för det skulle vara en naturlig reaktion från min sida. Kanske den mest naturliga till och med.

Så, vad får en inte godissugen människa att trycka i sig ett par påsar godis? Och vad får en mätt och i övrigt mycket nöjd icke sockerätande människa att i en situation som denna direkt tänka på godis som den enda (om än högst tillfälliga) lösningen på ett dilemma som detta?

Jo, jag letar efter en sak såklart, en väldigt viktig sak som har en huvudfunktion i mitt liv. Men som, helt oförklarligt är puts väck! Den finns ingenstans. Jag har letat och letat och letat. Och tänkt och tänkt och tänkt. Ett systematiskt genomsök av hela huset resulterade i ännu mera frustration och en borttappad annan mycket viktig sak i mitt liv, som jag hade koll på i början av genomsöket. Det krävdes ytterligare ett halvt genomsök för att hitta den saken.

Och här mina vänner, det är just här som godiset kommer in i bilden. En plåt maränger hade löst mitt problem. Det är ju fan att jag slutade äta socker!