Den här låten sjunger jag varje kväll för Elise när hon ska somna. Jag älskar den vackra texten. Lyssna på en tolkning av den HÄR.

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom och trösta mig en smula, för nu är jag ganska trött
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut att mörkret är så stort,
går och tänker på allt man borde.
Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda sig älskade, skynda att älska,dagarna mörknar minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mig finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nån gång, förr’n skymningen blir blå,
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske kan vi hitta på
något sätt att få allting att blomma. 

Skynda sig älskade, skynda att älska,dagarna mörknar minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Nu blåser storm därute och stänger sommarens dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre, än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtans lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda sig älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Tove Jansson