När jag i juni förra året sprang Kustjagaren hände någonting med min höft och jag kände smärta fram på höften i rörelsen framåt med höger ben. Jag minns det inte som att jag gjorde något särskilt, som att trampa snett eller ramla, utan smärtan kom smygande. Jag slog lite på höftböjaren som kompensation och bet helt enkelt ihop den sista milen in i mål.
Det kom att visa sig att smärtan skulle bli långvarig.
Jag vilade helt från träning i en månad och från löpning i vad som kändes som en evighet och höll på kuppen på att driva mig själv, min familj och andra i min närhet till vansinne! Jag åt maxdos Voltaren tills magen började krångla och jag besökte vid upprepade tillfällen både naprapat, osteopat, sjukgymnast, massör, fysioterapeut och läkare. Ingen verkade övertygad om vad jag gjort med min höft, vad felet var eller hur jag skulle bli bra. De var inte ens eniga om i vilken muskel det onda satt och om det var höftböjaren eller låret som krånglade.
Det har nu gått nio månader sedan jag åsamkade mig skadan. Nio månader av olika rehab-övningar hemma, i gymmet, i bassäng och på land, med stretching och utan stretching. Nio månader med lite träning som övergått i mer träning, men som aldrig kommit upp i vare sig den mängd eller intensitet jag egentligen avsett. Och även om smärtan inte är lika intensiv eller ens uppstår när jag rör benet framåt, utan istället när jag gör till exempel knäböj, så finns den fortfarande där och den blir värre ju mer jag tränar, avtar något när jag minskar på träningen men försvinner aldrig helt.
Jag har både tröttnat och känt mig hjälplöst obotbar i detta. Ida bokade in en tid åt mig till Peppe på Carlstad Alternativmedicin, CAM, när hon fick veta att jag skulle till Karlstad. Jag hade inga större förhoppningar direkt men gick dit för en undersökning.
Jag fick träffa Peppe, en akupunktör från Iran som visade sig vara någonting helt annorlunda än någon jag tidigare träffat. Han hade ett mycket avslappnat och skämtsamt förhållningssätt och jag rycktes med i tonen då jag väl kände igen den från min arbetsplats. Jag gav honom en bakgrundsbeskrivning likt den ni nyligen läst och gjorde en knäböj och sa till när det började smärta och varifrån smärtan kom. ”Okej, ta av dig kläderna och lägg dig på rygg”, sa Peppe. Sedan tog han sitt finger och tryckre in det i min mage och genast kom precis samma smärta som jag känner när jag har ont i höften. Ingen av de andra jag behandlats av har lyckats hitta just denna punkt innan, på nio månader. Två gånger tryckte han så, på vad som tydligen var mitt på det bredaste stället på höftböjarmuskeln.
Han bad mig göra en ny knäböj och döm om min förvåning när smärtan plötsligt var borta!
Peppes teori var att jag sprungit och tittat lite bakåt och i samma stund trampat lite, lite snett vilket ger en skada precis som den jag fått. Han menade att jag inte har någon inflammation och att detta är en enkel skada som snabbt går att åtgärda med ett par stretchövningar för höftböjaren och rumpan. Jag var sjukt skeptisk och har sedan dess gått och väntat på att höften ska börja smärta eller typ kollapsa, men icke!
Man skulle kunna tänka sig att jag sedan fick tusen nålar satta i min kropp för han var ju akupunktör, men så blev det inte. Istället knäckte han hela min kropp, ungefär från ögonbrynen ner till tårna. Många knak blir det… Genast blev benen lika långa, nacken mindre stel och kroppen rak. Tack!
Jag var vid detta tillfälle nästan stum av förvåning. Hur hade han lyckats med detta, vem var han och framförallt – vad hade han gjort med min kropp? Jag gjorde många knäböj för att leta efter smärtan men den var liksom borta och jag skulle vid detta tillfälle kunna tänka mig att betala ungefär tio tusen kronor för behandlingen.
Så blev det inte. Peppe sa åt mig att ha en fin dag och bjöd mig på behandlingen!
Jag gör mina stretchövningar och tänker på Peppe. Och så undrar jag om det finns någon motsvarighet till honom i Karlskrona och var i så fall hittar jag hen? Det känns som att jag skulle vilja ha Peppe nära i mitt liv. Kanske får jag helt enkelt flytta till Karlstad?!
