Elises pool är fylld och lagom badtempererad efter att ett par stora grytor kokande vatten hälldes i för att kompensera det kyliga från trädgårdsslangen. På lagom skvättavstånd har vi satt upp UV-tältet och där ligger Tilia och luftar rumpan och tittar på stjärnhimlen i det fina paraply som jag satt in för att mörklägga ytterligare. Vackraste hunden vill också ha UV-skydd såklart och har tagit plats även hon!
Snart kommer Finaste grannarna över för lite bus och middag. Livet är härligt!
Tränat styrka med Läkaremamman och cyklat till och från gymmet. Efter en svalkande dusch sitter jag nu i solen för att äta min goda lunch. Sommar alltså!
Nu är lilla Tilia döpt och vi är hemma igen efter kyrka och lunch och fika. Tilia är glad och myser. Elise springer lycklig och barfota omkring i det blöta gräset. Mer om dopet ikväll!
Jag bara älskar svenska sommarkvällar! Och att vi har en hund som vill ut och gärna lukta på olika platser. Och att vi bor så nära en otroligt vacker natur!
Nu ska vi på födelsekalas och fira att Siri heter Siri.
Vi har hunnit med mycket idag och mycket av varierande karaktär. Elise har kissat på pottan för första gången! Det känns stort, för mig i alla fall, Elise själv verkade varken särskilt stolt eller överraskad. Vi har länge haft en potta ståendes i vardagsrummet (ja, det är här vi för det mesta hänger) men den har mest fungerat som förvaring åt tärningar och annat smått. Någon gång då och då har vi satt oss på den för att visa vad den är till för och Elise har härmat men alltid med kläderna på (för att undvika missförstånd här på bloggen så vill jag skriva att vi med alltid haft kläderna på).
I ett par veckor har Elise pratat väldigt mycket om kiss och bajs, hon skrattar inte åt det utan hon snackar fakta liksom. Hon har även under en ganska lång tid sagt till att hon kissar och bajsar, att hon gjort det, gör det nu eller ska göra det snart, det vet man aldrig… Men så idag slängde hon plötsligt av sig alla kläder och blöja och satte sig på pottan och kissade. Inte svårare än så. Så det känns som att det är dags att potträna nu under sommarlovet, något som jag hoppats på skulle passa men inte vetat om hon var mogen. Nu vet jag!
För övrigt är Elise som bekant besatt av vatten, rinnande vatten och därför var lyckan gjord när hon idag fick bada med min kusin Clara i en pool som höll på att fyllas. Det tog ett tag att få upp henne om jag säger så. Poolen var ju hur stor som helst så det var lättare sagt än gjort eftersom jag själv stod på gräsmattan bredvid.
Efter poolbad och skolavslutningsfika hos mina kusiner åkte Elise och jag hem för att hämta Militärpappan och Tilia och tillsammans körde vi till Skönstavik för grillning och samkväm med Militärpappans jobb. Där var flera andra barn och vi hade en trevlig och god seneftermiddag tillsammans! Tilia var faktiskt vaken en rätt så bra stund men sov sig som vanligt igenom den största delen av tillställningen.
Elise däremot röjde loss och busade med både barn, bollar och hundar. Här sitter hon och Tuvalii och otåligt väntar på att maten ska serveras! Nu sover hon gott sedan ett par timmar tillbaka och förhoppningsvis får vi lite sovmorgon imorgon med. Idag vaknade hon inte förrän tjugo över sju. Underbart för oss eftersom hon numera verkat sätta rutin på att gå upp närmare fem!
Motionsrundan för hunden får ikväll bli medelst cykel. Jag cyklar på ställen där hon kan springa lös. Snabbt som attan går det!
När barnen somnat och jag plockat tillräckligt i huset för att känna någorlunda ro i själen lastade jag in Vackraste hunden i bilen och gav mig iväg för kvällens löprunda. Jag körde till Krazy Karolina som bor i skogen och ställde bilen där sen fick jag sällskap under min tio minuters uppvärming, så trevligt!
Jag valde att springa just denna runda för jag tycker så mycket om omgivningarna, vyerna, naturen. Och jag skulle springa ett distanspass så jag skulle ha tid att se mig omkring. Eller som en tjej skrev här om dagen: ”När man springer distanspass ska man inte bli förvånad om man blir omkörd av en tant med rullator”… Ja, naturen stora delar av rundan är en riktig idyllajävel rent ut sagt!
Men så hade jag ju med mig Vackraste hunden. Den hund som varit på kollo på Landet i tre veckor vilket oavkortat betyder att hon mist hörseln, förståndet och förståelsen för sitt eget bästa. När jag hade henne lös sprang hon lite överallt och kom inte när jag ropade och när jag hade henne kopplad fick jag dra ut av bara helvete för att hon prompt skulle stanna och lukta varannan meter. Jag har definitivt inte energi över till sånt nu när jag just kommit igång med löpningen igen efter ett långt uppehåll!
När jag sedan hade typ två kilometer kvar fick jag blodsockerfall. Jag riktigt kände hur vit jag blev i ansiktet, hur kroppen liksom mådde illa, skakade, jag blev yr och ljuden runt omkring mig blev alltmer dova. Jag hatar när detta händer! Och det händer alltför ofta. Att jag aldrig lär mig! Jag kan inte slarva med maten när jag ska löpträna, inte det minsta! Och jag bör alltid ha med mig lite russin i fickan. I brist på annat fick jag äta gräs. Och när jag slutligen kom gåendes eller kanske släpandes till Krazy Karolinas hus fick jag ett halvt russinpaket, vatten och två hemmalagade godisbitar. Sen var jag tillbaka i mig själv igen! Phu…
Note to self:
– Ha alltid russin i löpartightsen, ät alla mellanmål som tänkt och kom aldrig någonsin på tanken att dra med dig hunden ut på löprunda igen!
Tilia vill gärna åka framåtvänd i BabyBjörnen och tugga på den. Vi har nyss kommit hem från stan där vi hängt sedan lunch med Fina Lina och Fabian. Bara Tilia och jag. Fast hon har sovit hela tiden och vaknade först när jag satte henne i babyskyddet för att åka hem igen.
Jag är jättetrött av all jävla allergi och min infektion som jag försöker förneka att jag känner av i kroppen. Har varit sur och tråkig och ledsen och trött hela eftermiddagen så nu såhär strax innan åtta säger jag tack och godnatt. Sen att båda mina barn är vakna och att hunden otåligt väntar på promenad är en annan femma. Tur man har en Militärpappa på plats!
