Idag har jag haft en underbar dag! Spontan och utan krav, men händelserik! Vid 10.15 var det träff på BVC med mammorna och tillhörande flickebarn (vi är alla förstagångsföräldrar och har bara döttrar). En barnpsykolog kom dit och pratade en stund och det var trevligt och bra. När vi var klara där kom någon med förslaget att vi skulle luncha ihop på Salladscafét på Mio en bit bort och eftersom vi aldrig har träffats utanför BVC förut var det ett extra trevligt initiativ, tycker jag! Ännu trevligare var att alla sex mammor hade möjlighet att följa med! Vi pratade massor och jag fick en del ”ny-gamla” tips om bebisars sömn. Tips om saker och rutiner som jag gjort innan men kommit ifrån en tid när Elise sovit bra. Nu den senaste tiden har hon dock varit grymt krävande och näst intill omöjlig att söva på kvällarna och på något sätt har jag liksom låst mig i mina tankar där.
Det enda som fått henne att somna nu på kvällarna är att amma henne till sömns, liggandes i sängen. Och jag kan inte resa mig upp och gå när hon somnat, för då vaknar hon. Så fort jag lagt henne ifrån mig har hon vaknat och jag får börja om! Det har varit väldigt tröttsamt, slitsamt och krävande för mig, för att inte tala om kvävande, att precis alltid ha någon på sig!
Jag har känt att jag måste försöka göra något åt det här men samtidigt inte vågat med rädsla för att det ska bli ännu värre och att jag är ensam om att lösa den situationen då och det skulle jag bara inte mäkta med! Så jag har tagit den säkra, fega och tråkiga vägen och ammat henne till sömns i vår säng varje natt nu i ett par veckor. Dock vaknar hon nästan varje timme när hon ligger bredvid mig och vill sutta lite för att sedan somna igen och det gör ju att jag sover väldigt dåligt hela nätterna. När Militärpappan är hemma på helgerna och vi tillsammans får henne att somna (då har vi hållt på en stund var, så vi fått vila lite mellan varven för det kan ta många timmar) då sover hon från 21.00 till 04.00 utan ett endaste sutt!
Så efter långpromenad (med en faktiskt fin och lydig hund) och Elise sovandes i vagnen i två timmar, åkte jag till Leksakshuset och köpte BRIOs ”Vyssan Lull Fötter” till Elises säng. Väl hemma monterade jag dessa tillsammans med en halvnöjd Elise i babysittern och Vackraste hunden som sprang runt mig för att hjälpa till. Eller nåt. Lite borr och skruv och så var de på! Jag lade tre mindre kuddar vid huvudändan på Elise säng så hon blir mer ombonad, lite som i vagnen och så satte jag upp hennes mobil som hängt över min säng ett tag nu… (det fanns en lämplig krok där), allt på inrådan av de andra mammorna. Tack fina ni!

Elise fick sitta i vagnen och titta på mig när jag rullade älgköttbullar lite senare och Vackraste hunden var med på ett hörn även här som ni säkert förstår! Elise fick mat vid 20.45 och strax innan 21.00 somnade hon på mig. Jag gick upp och lade ned henne i sin säng och som vanligt vaknade hon. Då vyssan-lullade jag lite på sängen och Vips! hon sov. På en sekund! Det här är ju sjukt!
Så här sitter jag nu och dricker te, äter lite mörk choklad och tvingar mig att njuta. (Ni vet, som när man får möjlighet att sova en stund och man liksom måste skynda sig att somna… det brukar ju gå sådär.) Det är ju det här jag har längtat så efter, att få lite egentid, och så kan jag knappt slappna av nu när jag äntligen fått möjlighet! Jag tror att hon ska vakna hela tiden, men nu har jag suttit på helspänn i snart en och en halv timme – i onödan!
Jag är i alla fall mycket glad för att hon somnade så lätt med de små förändringarna och både hoppas och tror att det blir lättare för mig att slappna av med tiden. Idag har det varit en underbar dag och jag ser fram emot morgondagen med bland annat långpromenad med en fin vän och besök av mamma!