Jag lyssnar ihjäl mig på ”Oh holy night” med en av mina favoritartister Sophie Zelmani. Helt fantastisk!
Julstämningen
Reply
Category Archives: Typiskt mig
Ett trauma. Typ.
Plötsligt kände jag hur det kröp något i min nacke och jag viftade bort det med handen. Men någonting trillade ner under tröjan och irrade omkring mot min bara hud. Läskigt! Jag fladdrade med tröjan och slog med händerna och så plötsligt faller det ner en jättestor spindel, bärandes på ett ägg! PANIK!
Jag slänger av mig alla kläder och borstar med händerna mot kroppen medan jag hoppar runt i mitt helt upplysta, olagom insynsskyddade kök medan jag punktmarkerar spindeln som står på köksbänken. Fy fan!
Jag flyttade sedan ut spindeln med hjälp av ett glas och ett papper. Hua! Jag tänker dock fortfarande på vad som kunde ha hänt…om jag bara hade råkat vifta lite våldsammare och stött till ägget.
Tänk om jag fått spindelbebisar över hela mig! Då hade jag kanske aldrig blivit människa igen!!
En förkylning att längta efter?
Jag är förkyld men på bättringsvägen. Skönt! Eftersom jag fortfarande har väldigt ont i halsen vilar jag från allt vad träning heter och passar istället på att gå långpromenader med Undra och vänner. Igår kväll var Tuffbästis och jag ute en runda på en timme och ikväll var Läkaremamman och jag på en längre promenad.
Svinkallt och supertrevligt!
Trots att jag tränar mot specifika mål är jag inte stressad av att vara sjuk, mer uttråkad. Jag försöker se det som en välbehövlig vilovecka och ser verkligen till att vara ordentligt frisk innan jag kör igång igen! Med småbarn hemma är det svårt att hålla sig borta från förkylningar även om jag tycker att jag oftast lyckas ganska bra.
Jag läser träningstidningar och tar mig tid att inspireras av nya styrkeövningar, längtar till tuffa pass i backar och känslan av att vilja spy av ren utmattning! Och så ser jag till att utnyttja min tid bra: träffa vänner, prata ikapp, piffa i huset, leta nya tapeter och sova mer än vanligt.
När man ser det så här skulle man kunna konstatera att det rent av är riktigt trevligt med en förkylning lite då och då!
Veckoplanering
Söndagar betyder ofta fix inför veckan här hemma. Planera matlistor, handla, lägga upp träning och bestämma vem som hämtar och lämnar barnen vid förskolan, vem som lagar mat och vem som rastar hunden. Ambitionen är att tvättstugan är i fint skick, garderoberna påfyllda och ytterkläderna till förskolan tvättade.
Med allt detta ordnat flyter veckan så himla mycket smidigare så vi lägger gärna några timmar på det här!
Igår åt vi en gräddig skaldjurspasta som Militärpappan komponerat ihop. Den ingår inte i vardagsmaten i den här familjen om jag säger så… gräddiga pastarätter kan vara bland det godaste, och mest onyttiga, jag vet!
Om att sätta färg på tillvaron
Om att sätta guldkant på stressen
Klockan är ställd på 04.40 och fyrtio minuter senare står taxin utanför dörren. Nollfyrafyrtio(!!) Det är jättetidigt.
Min mobils alarm är förinställt på att displayen blir ljus klockan 06.00 och allt dessförinnan har en mörk nattlig bakgrund. Vem är det som sitter får betalt för att komma på sån skit?! Snacka om att redan kvällen före, när man ställer alarmet, känna sig sänkt och helt slut! Fast 04.40 var lika mycket natt som 05.59 enligt det där alarmet så det kanske jag bör se som positivt?.
För tillfället lever jag i händelserika och långa dagar där jag får massa uträttat. Känns skönt och stressande på samma gång; För att jag bockar av saker från mina listor i ett rasande tempo men också för att listorna hela tiden fylls på med nya saker. Så himla typiskt mig.
Jag ser till att ha trevligt också, lite för att sätta guldkant på stressen! Läkaremamman och jag har tränat, hängt och lunchat, Vackerbästis var här en stund i helgen och jag har köpt mig en livsfarlig tröja med en döskalle på. Bara det!
Vad vore livet utan vänner?!
Snart ny vecka
Här ligger jag och planerar veckans träning, med blåfläckiga ben och stukad fot. Fast det ser så mycket värre ut än vad det är, så var lugna.
Blåmärken får jag superlätt och från ingenstans. Detta smärtar så klart när jag tar på det men jag kan inte alls minnas när jag åsamkat mig det. Plötsligt var det där en dag!
Foten har jag känt av ett tag men inte riktigt vetat var det varit med den. Jag har haft svårt att sova för jag har vaknat och känt smärta men inte haft överdrivet ont vid träning. Efter terränglöpningsloppet förra veckan fick jag lite mer rejält ont under kvällen. Läkaremamman tryckte på foten och konstaterade snabbt att den var stukad, nåt ledband som tänjts ut vid sidan framtill.
Jag har inte riktigt haft så mycket skador i mina dagar så är ovan vid stukningar och sånt och vet liksom inte hur det känns… När jag tänker efter kommer jag på att stukningen måste ha kommit när jag mötte vildsvinet i skogen för ett par veckor sedan och liksom med ett graciöst skutt hoppade halvvägs upp på Norrlänningens rygg… Jag alltså, inte vildsvinet! Oavsett så är en stukad fot varken någon fara eller något som stoppar mig, så veckan är fylld med träning för min del!
Läkaremamman gav mig tipset att ha foten lindad nattetid och det hjälper mig jättemycket! Numera sover jag mycket bättre!
Stress om stress
För tillfället är jag ohälsosamt stressad. Jag vet att det är kortvarigt och därför snart över men varför måste alltid precis allt sammanfalla på en gång? I vanliga fall flyr jag stressen genom att fokusera på extremt onödiga detaljer som att typ tvätta soffklädslen, känna mig tvungen att måla en ny möbel eller sortera böckerna i bokhyllan i bokstavsordning. Men inte denna gång. Denna gång är jag bara väldigt stressad över alla riktiga måsten.
Jag har ett par teorier om varför:
1. Jag är så pass stressad nu att allt annat är oviktigt. På riktigt.
2. Jag är egentligen inte alls särskilt stressad nu vilket då skulle kunna förklara varför jag inte fokuserar på oviktigheter som jag brukar.
3. Något har hänt. Typ, jag har blivit vuxen?
Klockan två igår natt visade sig vara ett ypperligt (och det enda) tillfälle att
prova balklänningar! Plötsligt gick det nämligen upp för mig att jag ska på bal på lördag! Klänning, skor, väska, smink, smycken och hår… hår förresten, hur? Jag har ju inget kvar! Jag har inte ägnat något av detta en tanke! DET stressar mig.
Så…
4. Jag blir stressad över att jag inte är stressad i den bemärkelsen som jag brukar.
Vad är en bal på slottet liksom..?
Skön eller stressig söndag
När andan faller på bakar jag en del, det blir dock inte lika ofta längre, på gott och ont. Barnen tycker det är roligt och Elise vill gärna hjälpa till att hälla upp och blanda. Igår vaknade jag full av energi så barnen och jag bakade frukostbullar tillsammans. Enkla, goda, snabba och saftiga. Dessutom går de utmärkt att frysa in!
Idag ska jag försöka ge mig på det här med att sy pannband för jag älskar att ha såna på mig när jag tränar nu när det är lite kallare ute! Och så har jag några möbler som ska göras i ordning och målas, och en examinationsuppgift som behöver skrivas, och ett träningspass som ska tränas, och en tvättstuga som bör styras upp, och en sjuk ettochetthalvtåring, en frisk treåring och en förkyld man…
Vi får se vad som blir gjort med andra ord, men det handlar enbart om en prioriteringsfråga. Och om att ha rimliga krav på sig själv.
Ett år går blixtersnabbt
Ibland får jag för mig att gå tillbaka i bloggen och titta vad jag skrev om för exakt ett år sedan eller två, var jag befann mig i livet och hur jag kände, vad som hände men kanske framförallt hur jag tänkte. Idag var en sådan dag och jag fann följande inlägg från den 4 oktober 2012:
Ny kropp, någon?
Efter tips från lite andra bloggare anmälde jag mitt intresse att få ta del av Groupons rabatter på lite allt möjligt. Sedan dess har jag fått mejl varje natt om en massa saker men kommit fram till att jag inte är en så kallad rabattmänniska. Eftersom mejlen kommer till min telefon nattetid händer det att jag tittar till dem om jag av någon anledning vaknar mitt i natten och då är jag kanske oftast lite trött.
I natt läste jag MÄNNISKOKROPP 68% rabatt… och tänkte att det var nog i märkligaste laget ändå. I själva verket stod det visst Menskopp 82% rabatt. Jag behöver inget av det. Heller. Så jag ska nog gå ur Groupon med detsamma!
Ett år senare: Jag har aldrig nappat på något erbjudande därifrån och läser inte många mejl mitt i natten som det ser ut just nu. Dock har jag fortfarande inte gått ur Groupon!
Shame on me!