… det är inte riktigt min grej. Dagar emellan, känns inte så viktiga, inte riktiga. Bara som något att ta sig igenom, förbi, för att komma fram till det som verkligen gäller, just nu: Nyårsafton. Fast i år är nyårsafton inte något riktigt för mig. Klart det är på riktigt, det händer ju, men inget jag längar efter att få fira. Inget jag ens vill fira. Inte i år.
På nyårsafton ska man gå på en jättefin fest med en jättefin klänning med alldeles för mycket smink och glitter överallt! Så var det förra året och förra igen och alla andra år som jag minns.
I år är det annorlunda. I år är jag gravid. Inte sådär vackert gravid, sådär så man bara glittrar, med världens finaste mage som står rakt ut, som får alla i ens omgivning att öppna dörrar och kommentera den fina magen. Nä, jag ser bara lönnfet ut. Det enda positiva utseendemässigt är mina bröst som växt en del. =) Men med tanke på mitt nyinförskaffade heltäckande vinterhull, så visar sig tuttarna inte från sin bästa sida. De får liksom ingen chans att träda fram. Typiskt!
Detta nyår liknar jag mest en lönnfet, otränad, finnig tonåring. (jag fick faktiskt åka på barnbiljett på bussen förra veckan. Fastän att jag är typ 30!) En tonåring som är dödstrött vid klockan 18 och somnar vid 21… Med ett fruktansvärt humör emellanåt som jag inte vill att de som inte känner mig riktigt väl ska få lära känna. En finnig, trött, uppsvälld, illamående brud som klöks vid bara tanken på rött kött, (Klök!) som blir galen av höga ljud och som bara vill äta salt godis.
En sådan kan man inte ha med på fest en nyårsafton. En sådan borde sitta hemma iklädd kalasbyxor som inte spänner över magen helt osminkad och utan nåt jävla glitter. Som gravid glittrar man ju av sig själv!
Håller fullständigt med om mellandagarna…som ett vakum på något vis. Och ang nyårsafton…vet du jag är inte ett dugg sugen på glitter och glamour…och jag är ändå inte gravid! Det blir nog ett par glas vin och lite mentala förberedelser för att lämna 2009 bakom sig och välkomna 2010..Året med stort Å enligt min kompis, när alla kommer att må bra och allt kommer att lösa sig…det du! Det är iaf något att se fram emot…och så alla härliga promenader med hundar och barnvagn som komma skall! 🙂 Du är världens finaste, snyggaste gravida polare! Ingen diskussion!!!
Hej, vad kul att du gillar min blogg!
Stackare, jag kommer ihåg hur jobbigt det var innan magen var tillräckligt stor för att det verkligen skulle synas att man var gravid. Men sen helt plötsligt så ser man jättegravid ut och får fina kommentarer från främlingar. Mitt tips: Sätt inte på dig stora tältkläder utan kör på relativt tajta kläder så att dina former syns! Detta blir bäst i gravidanpassade kläder. Har du köpt mycket gravidkläder än?
Över tuttarna – typiskt är verkligen rätt ord! Haha… För mig som är nättbystad (låter finare än att säga små tuttar) förstår jag vad du menar. Ett hallelujah-moment som bara rinner ut i sanden… OTURLIGT! 🙂