Om att ta examen

Så har jag efter sex års studier på universitetet på halvfart, vid sidan om mitt riktiga liv, tagit  kandidatexamen. Vi som 2011 var 80 stycken som började studera och blev sex stycken kvar vid examen. Med det riktiga livet avses här mitt heltidsjobb som officer inom Marinen, mitt liv som mamma till två kids som då var ett, min roll som VD i Uppenbart AB, som tränande, bloggande småbarnsmilitärmamma tillsammans med en Militärpappa osv, osv. Om det varit värt det? Alla gånger!

20170609_201151

Det har ibland varit svårt, somliga gånger helt jävla svinsvårt! Inte att få ihop det, utan att prestera det jag vill och ska. Nivån höjs ju hela tiden! Och som jag älskar det där totalt svinsvåra! När jag sliter mitt hår och pulsen är på max trots att jag sitter helt stilla där jag funderar och klurar på hur något förhåller sig eller när jag gör mitt yttersta för att formulera mig riktigt skarpt.

Efter ett par år på programmet för Ledarskap och organisation blev jag introducerad i sociologiämnet och kände direkt att ”Aha, det här är mitt ämne!” Känslan! Mina två uppsatser inom sociologin, en på B-nivå och en på C-nivå, båda med högsta betyg, handlar om olika perspektiv på Försvarsmakten och kvinnor i minoritet. Uppsatsskrivandet har lärt mig otroligt mycket om både sociologi, akademi och inte minst hur jag och andra kan arbeta med frågorna i organisationen.

Jag har fått förmånen att ha en fantastisk handledare och sociolog vid Linnéuniversitetet, som dessutom blev utsedd till universitetets bästa lärare i år. Dessutom har jag fått en extra handledare från Försvarshögskolan, en sociolog till med inriktning mot mina forskningsfrågor. Priviligerad är bara förnamnet! Jag har fått så otroligt fina omdömen från Linnéuniversitetet och blivit ombedd att studera vidare på Masternivå, vilket jag börjar med redan i höst. Det ena ger det andra och i höst ska jag även föreläsa vid Försvarshögskolan.

Jag är så tacksam för det som varit. Tacksam för att Militärpappan gett mig utrymme och förståelse för min aldrig sinande kunskapstörst, överdrivna nyfikenhet och starka driv. Jag är tacksam för att han låtit mig få vara Frida, trots att jag vet att han ibland är både frågande och förundrad till mina prioriteringar när jag hellre läser vetenskapliga artiklar än ser på en lördagsfilm i soffan, min ständiga vilja i att alltid sträva efter alla rätt och när jag varje kväll somnar med en tjock bok över huvudet som jag inte ens kan uttala titeln på. Tack!

Och mina fina vänner. De som går promenader och mer än gärna lyssnar på hur jag bestämt mig för att klippa i ett papper, som lagar mat och bjuder hem mig när de tror att jag inte prioriterat att äta till förmån för att skriva och som bara finns där i med- och motgång. Tänk så fina vänner just jag har!

Sen finns det skeptiker, pessimister och tråkmånsar i världen med, men jag har inte så många såna i min närhet och tur är väl det! Men det tar vi en annan dag, för nu firar jag!

Tjoho! Här rullar det på i ett härligt tempo och jag hoppas att ni har det lika bra som jag?!

Jag bytte ju befattning på jobbet vid årsskiftet och det är en del nytt som ska läras, såklart, vilket är både roligt och lite utmanande. Förra veckan var jag i Stockholm och träffade de kadetter som snart kommer ner till Karlskrona och som jag ska följa framöver. Intressant! Nu väntar några veckor i Karlskrona innan nästa tripp och under våren kommer jag mestadels vara i Karlskrona. Härligt, för här är ju så vackert på våren!

Träningen har fått ge vika för studier under en längre tid och även fast jag skriver uppsats i vår igen tänker jag att mer träning ska få ta del i mitt liv. Jag vet ju att det går och jag vet att jag mår så mycket bättre när både kroppen och knoppen känns starka!

Sen har vi ju min skadade höft och den får såklart sätta standard för upplägg och intensitet i träningen. Men utan att vara begränsande, för som ni vet så hatar jag att känna mig begränsad! Oavsett vad. Och jag är ganska bra på att fokusera rätt, så det här blir toppen!

Hoppas ni vill följa mig på min fortsatta resa och att vi kan inspirera varandra!

Träning på resande fot

Jag är, som vanligt, morgonpigg. Semester är inget undantag. Inte heller undantag för kvällströttheten som så ofta följer med morgonpiggheten. Kvällstrött som i att jag varje kväll har somnat innan barnen… men sen vaknar jag först av alla morgonen därpå! Då passar jag på att träna och på det sättet orkar jag vara en pigg och glad mamma hela dagen! 

Jag tränar ofta pass från FMTK, Försvarsmaktens Träningsklubb. Deras app är verkligen kanonbra och erbjuder många övningar utan redskap, precis så som jag brukar vilja träna och som passar sig utmärkt på semestern!

Och så yogar jag en del. Det var ett tag sedan jag yogade regelbundet tyvärr. Men havet och stranden och ensamma soluppgångar inbjuder verkligen till yoga!

Semester vid Atlanten

Plötsligt blev det december och vi hade en resa inbokad i kalendern. Jag har knappt tänkt på den under den fartfyllda hösten trots att vi bokade resan redan i våras. Men nu är vi i alla fall här och vi körde på ett säkert kort, även fast det är lite tråkvarning på det, och tog samma destination och hotell som förra året. Vi var så nöjda och hittade ingen annanstans med de krav vi hade. Ungefär så. Vi är på Lanzarote, på Flamingo Resort och lever all inclusive-liv med galet mycket god mat, sandstrand, flera pooler, bamseklubb och hela köret. Passar oss perfekt just nu!

Elise och Militärpappan snorklar och Tilia leker med hajen Törnrosa som åkt med hela resan från Sverige…Tilia går på Bamseklubben och Elise, som är för stor för det i år, är med på @611 som är något liknande för barn mellan 6-11 år. Under tiden hängde Militärpappan och jag vid poolen med varsin bok, sen somnade jag en stund där i solstolen men vaknade abrupt när en blöt boll hamnade fel och träffade mig på magen. 

Annars är det poolen som är det coolaste just nu. Barnen badar hela tiden! Elise simmar obehindrat och Tilia likaså, fast med puffar på. Det är verkligen stor skillnad mot förra året då Elise knappt kunde hålla sig ovan vattenytan och Tilia skrek så fort en droppe vatten kom i ansiktet! 

Förra året hade vi strålande solsken hela veckan, men vädret levererar inte på samma sätt denna vecka. Oss gör det inte jättemycket och vi kan passa på att göra lite andra aktiviteter tillsammans. Oavsett kan vi gå runt i sommarkläder, bada och vila. En alldeles utmärkt semester alltså !

Plötsligt första advent 

En fantastisk helg, som tydligen visade sig innehålla första advent, lider mot sitt slut.Vi har farit åt lite olika håll och kanter den senaste månaden men just denna helg har vi varit tillsammans hela familjen. Och vi har haft förmånen att ha en familj till på besök, vänner som vi bara träffar någon gång om året. Det får det bli ändring på för vi måste träffas oftare! Gud vad trevligt vi har haft det! Vi har hängt, löst världsproblem, lagat mat, räfsat löv, shoppat, satt upp hår och annat viktigt alltmedan kidsen har lekt oavbrutet i två dagar. 

Det slog mig nyss att detta är första helgen på jag vet inte när, som jag varit helt ledig, utan vare sig jobb eller plugg. I fredags var jag på Linnéuniversitetet för föreläsning hela dagen och där var det som vanligt väldigt bra! Mycket intressanta föreläsningar och lite diskussioner kring stundande uppsats som jag ska skriva i vår. 
Förra veckan var jag i Stockholm och utbildade piloter från TUI fly, med mitt företag Uppenbart AB. Väldigt lärorikt och skönt att stänga av allt annat. På ledig tid sov jag mycket, vilade och passade på att träffa vänner som numera bor i Stockholm. Härligt!

Ikväll ska vi baka pepparkakor och lussebullar, dricka glögg och sätta upp lite adventsstjärnor. Vi kom i julstämning under eftermiddagen då vi julpysslade på Marinmuseum. Och planera kommande vecka såklart, för nu är vi på olika ställen igen. Men sen..!
Hoppas ni med har en fantastisk första advent !

Lyx med och utan barn

Förra veckan var jag i Karlstad på möte med jobbet och ungefär samtidigt var Militärpappan också iväg med sitt jobb. Vi överlappade varandra och där ingen av oss var hemma kom min mamma till undsättning. Toppen för oss och barnen älskade det! 

I Karlstad passade jag på att träffa min vän Ida, hon med  ”Alla kan träna”, det var härligt att få hänga, prata massa och få tid bara vi. Lyx!

Nästa vecka är det höstlov och barnen ska vara hos sin farmor och farfar hela veckan. De är supertaggade och har frågat länge om det snart är höstlov så de ska få vara hos farmor och farfar ensamma. Det känns otroligt lyxigt att få en hel vecka utan något att förhålla sig till, inga hämtningar efter jobbet och så. Militärpappan är inte heller bortrest just denna vecka så vi kan passa på att hänga. Härligt! 

Fast jag har lite separationsångest också. Tjejerna är så coola att hänga med just nu. Det är inte så mycket vare sig tjat eller pass, utan mest mysigt att pyssla, skriva, pussla, spela spel och hitta på saker tillsammans. Men det ska farmor och farfar få förmånen att göra nu i en vecka.

Så, igår var vi i Tingsryd och badade på Kaskad, vi åt en supergod pizza i Backaryd på vägen hem och så avslutade vi kvällen med en Sune-film. En perfekt lördag med familjen!

Inspirerande möten

Två givande dagar i Stockholm avslutades idag med en härlig lunch med min vän Maja. Hon är alltid lika inspirerande och vi pratar på varandras inandning, så att vi ska hinna med så mycket informationsutbyte som möjligt på kortast möjliga tid. Många ord i luften alltså, men oj så mycket jag får med mig!

Igår jobbade jag sent, men var så uppe i varv efter ett givande möte, så jag bokade in en fika med en studiekamrat från Linnéuniversitetet, där jag pluggar nu. Eftersom det är en distansutbildning ses vi bara några gånger per termin och då har vi oftast bara möjlighet att prata under en kvarts paus ungefär. Det var härligt att träffa henne, Elin. Vi är så sjukt olika på flera plan men samtidigt så väldigt lika på andra. Galet lockande, inspirerande och spännande att utbyta tankar, erfarenhet och känslor med någon som Elin! Hon är dessutom nominerad till Årets chef i år. Hur coolt är inte det?!

Lunchen med Maja var strax innan jag skulle flyga hem, så tiden var lite knapp då både hon och jag hade möten innan, på olika ställen i Stockholm. Jag skrev till Maja att hon skulle välja ett ställe (hon som bor i Stockholm sedan många år) och att jag skulle infinna mig där en viss tid. Jag fick en adress och möttes av tusentals färgglada lampor och ett ställe som inte riktigt gick ihop med min bild av Östermalm. Men herregud, vad gott!! 

Så jag rekommenderar starkt Koh Phangan för er som gillar asiatisk mat! Ligger på Nybrogatan 8 och är lite crazy. Och galet gott. 

Sammanfattningsvis har jag haft två mycket bra dagar i Stockholm. Flera givande jobbmöten som gav massor med energi och en hel del att jobba vidare med. Precis som jag hade önskat. Dessutom träff med två fina vänner som gav mycket inspiration till mig både inom jobbet och privat. Tack!

Rutin på spontanitet

Jag gillar rutiner för livet flyter så mycket smidigare då men för den sakens skull måste det finnas plats för spontanitet. Jag ser mig som en spontan människa som gärna hittar på något kul som plötsligt uppkommer. Just helgerna har vi rutin på att vara spontana, så bedöm själva, men för mig är det otroligt skönt!

Helgrutin i Militärfamiljen innebär att jag bakar bröd till frukost, fixar med tvätt och plockar lite i huset innan de andra stiger upp. Jag fullkomligt älskar denna rutin! Att få stiga upp i ett tyst hus, att få ordning kring mig och att få se trollen komma upp en efter en och hjälpa till med baket, tjejerna alltså. För mig är det viktigt att få överraska med nybakat, för även om det är mer regel än undantag att jag gör det så är det inget som tas för givet. Vilket är precis lika viktigt.

Rutinen fortsätter med att Militärpappan lagar lunch och sedan tar tjejerna till simskolan. Under tiden städar jag huset. Jag tycker om att städa, så det är ett högst medvetet val. Samtidigt lyssnar jag på en bra pod, pratar i telefon eller lyssnar på musik. Militärpappan och tjejerna köper lördagsgodis på vägen hem från simningen och resten av helgen är oftast oplanerad och vi gör något som faller oss in, vilket ofta är ganska mycket. En inarbetad rutin är även att Militärpappan lagar nästan all mat. Lovely!

På söndagen planerar vi sedan kommande vecka; vem som lämnar och hämtar på förskola och fritids, vilka tider vi jobbar, vem som reser vart och vad vi ska ha till middag. Vi planerar in kommande veckas träningar för oss alla fyra, om någon kompis ska följa med hem och när vi träffar våra egna vänner, vill ut och fiska, tid för att studera och övriga intressen som vi har. 

För detta har vi en bra veckokalender, köpt på Granit, där en tydlig översiktsbild ges. Annars kör vi med Google-kalender, men där är det oftast både plottrigare och mer långsiktigt.  

Vi har rutiner för spontanitet helt enkelt och det passar oss bra!

Livstecken!

Hej alla fina följare! Jag ser på statistiken att ni är några hundra om dagen som kikar in. Så det är på sin plats att börja leverera igen, såklart! 

Jag lever, jobbar, äter, sover, yogar, andas, älskar, pluggar, myser, reser, fikar, busar, planerar, reflekterar, organiserar och läser. Så, allt är toppen med mig! Möjligen springer jag inte så mycket för tillfället, men flyger desto mer. 

Jag byter tjänst på jobbet till årsskiftet och har redan börjat grotta lite i den nya. Superkul och intressant. Och intensivt. Det älskar jag! Något nytt är alltid lite läskigt och ovisst, men samtidigt så spännande och gränslöst. Jag byter både arbetsuppgifter, medarbetare och chef. Jag byter även tjänsterum, ansvarsområden och militär grad. Bland så mycket annat. Jag ser fram emot förändringen, för jag är redo nu.

I detta nu är jag på väg hem efter en vecka i Stockholm. Barnen har mellanlandat hos Finaste grannfamiljen, Militärpappan är på årlig fiskehelg och jag och tjejerna ska ha en riktigt mysig helg tillsammans!

Kärlek och tempoväxling 

Nu går det undan! Bara senaste veckan har det hänt så många saker som ibland händer på ett år ungefär. Häftigt! Samtidigt har vi haft det väldigt mysigt och roligt tillsammans. 

Bland annat har Elise efter ett års totalvägran börjat cykla igen, Militärpappan har fiskat och hans brorsa har varit här, jag har slutfört mitt arbete med vår lilla stuga på tomten som nu är ett fantastiskt litet kryp in att plugga i, eller coacha. Vi har plockat kantareller på Landet, träffat min syster och hängt med mormor. Elise var sjuk och missade de två första dagarna i förskoleklassen, men det var inget som märktes när hon kom första dagen i fredags. Jag har varit på en ny thaimassage i Karlskrona och myst hos Militarmamman Sofia en kväll mitt i veckan. Lördagen inleddes på bästa sätt hemma hos Läkarefamiljen som bjöd på frukost med extra allt! Galet lyxigt!!

Just nu är barnen sådär goa så man liksom inte kan få nog av dem!!
Och så går Militärpappan och jag om varandra helt och hållet en period framöver. Vi varken ses eller hörs på över 25 dagar. En spännande utmaning i vardagen för en militärfamilj. Tjoho!