Tilia och jag blir ensamma med Undra i helgen då Militärpappan åker på Fiskehelg med Militärkillarna och Elise ska vara hos Farmor och Farfar.

Jag lämnar en stressig förmiddag med besök på jobbet, lite plugg och inhandling av fleecefodrat regnställ till Elise bakom mig och sätter vantarna i ett mest upp och nedvänt hus tillsammans med Tilia. Jag har stängt av alla bakgrundsljud jag kan och njuter av att plocka undan till ljudet av Tilias joller.

Funderar på att åka iväg för att undvika att städa ihjäl mig men har inte tagit beslut om det ännu. Den som lever får se, helt enkelt!

Regnstället från Everest fanns i två färger och jag är så fruktansvärt trött på rosa för tillfället så det fick bli det gröna den här gången. Elise älskade det och sprang runt med det i köket en lång stund skrikandes ”Is håppa vattenpöööla!!”