Bild nummer ETT: En bild på en person som du ofta umgås med!
Det går i vågor det där, vem jag umgås med. Nu när jag är hemma med Elise träffar jag andra mammor oftare än vad jag annars gör. En som jag alltid träffar ganska mycket och pratar med i telefon nästan varje dag är Tuffbästis. Det känns som att något fattas de dagar vi inte hörts av.
Tuffbästis och jag har inte känt varandra i hundratals år även fast hon bara är ett år yngre och från samma ganska lilla stad. När jag som ensam tjej började arbeta med att utbilda soldater och sjömän för längesedan satt hon och jobbade i samma hus. En dag hände en grej som gjorde mig ledsen och jag stötte på henne på min väg ut till en gömd plats att gråta lite på där ingen skulle se. Men hon såg. Och hon brydde sig. Det var så skönt att få ur mig det ledsna och skönt att hon var tjej. Hon lyssnade och förstod. Tack!
Vi började umgås lite då och då, tror jag, men inte så mycket ändå. Något år senare bröt jag ett långt förhållande och samma dag stod Tuffbästis med en nyckel till hennes lägenhet i handen: ”Här kompis”, sa hon och räckte över nyckeln till mig helt utan förvarning. Vilken vän!
På den vägen är det…
Underbart och härligt.. Vilken vän, håll henne hårt :o) Många kramar från oss
Ja, vilken vän! Roligt att ha en bästis som man lärt känna som vuxen.
hihihi Alla säger att man är större andra gången , men jag är inte som alla andra vet du
Vilken underbar vän, och du är nog lika underbar du med!
Det är mest min hund, det är jag som tränar och tävlar. När han berättar om hur duktig hon är så är det mycket hans hund.
Men det hade slutat regna så det var riktigt skönt att gå ute i och känna lukten av vårregn.