När Tilia var fyra månader körde vi vår egna variant av ”buff-metoden” för att hon skulle sova hela natten utan att äta. Vi gjorde samma med Elise och resultatet föll ut väl för båda flickorna. Lite magiskt sådär. Dock använde Elise aldrig napp som Tilia gör och även fast än att Tilia bara har den när hon sover så vaknar hon ju ett antal gånger per natt och behöver hjälp att sätta tillbaka den i munnen. Lite drygt, tycker jag som måste stiga upp då och lika drygt för Tilia som heller inte får sova ostört sammanhängande.
Så i torsdags var det dags för Tilia att lära sig vara utan sin napp. Jag tror inte att hon har något särskilt stort sugbehov längre och jag tänker mig också att det blir värre att försöka ta bort nappen för varje månad som går, både för henne som kommer in i olika faser och för mig som får mer dåligt samvete ju värre det verkar bli för henne…
Vips så kom ett monster och tog alla nappar på hela jorden och vi kommer inte kunna få dem tillbaka. Så tänker jag. Eller oj, vi åkte iväg till stugan ute på ön och glömde nappen hemma och har ingen möjlighet att ta oss till affären för att köpa nya nappar. Jo, två gånger har jag tänkt så på en hel vecka, när Tilia varit lite ledsen och jag vet att gnället hade upphört samma sekund som jag hade stoppat en napp i hennes mun. Men har man bestämt sig så har man!
Det fina med så små barn är att dem anpassar sig så lätt. Så även Tilia. Vi tog bort nappen för en vecka sedan idag och har aldrig mer funderat på att ge henne den tillbaka och det verkar som att Tilia inte heller har tänkt i de barnorna särskilt mycket.
Så här gjorde vi:
1. Bestämde oss
2. Tog bort alla nappar
3. Läggningarna på dagarna och kvällarna tar nu ca fem minuter istället för två.
4. Om hon vaknar på natten buffar vi henne till sömn igen.
Så här gjorde Tilia:
1. Ville gärna ha nappen när hon skulle sova för natten men fick istället buff i rumpan. Protesterade mestadels lågmält med grymtande och ett konstant ljud som hon även gör med nappen i när hon ska sova. Första kvällarna tog det kanske 20 min för henne att somna.
2. Vaknade på natten några gånger och saknade nappen. Fick buff i rumpan istället och lät som vid nattning. Oftast tog det bara några sekunder att få henne att somna om.
3. Under veckan som gått har hon vaknat allt mer sällan och nattningarna har gått smidigare för varje dag.
4. I natt, en vecka efter nappborttagandet, sov hon hela natten utan att vakna.
Skönt för henne och skönt för oss! Hoppas det håller i sig!
Hur ser du det här med tummen som substitut för nappen? För det verkar ju som att både Elise och Tilia har ersatt napp med något annat? Min reflektion är ju att det är svårare att ”ta bort” tummen än en napp vid ett senare tillfälle.
Jag ser det som ett utmärkt substitut! Jag vet att många har olika syn på det där. Tilia har inte tummen än, den rör sig mest runt läpparna någon gång ibland så vi får se hur det slutar. Elise ville aldrig ha napp utan valde tummen själv från första början. Ja, måhända att det blir svårt att ta bort den sen. Förmodligen svårare än nappen. Det kan bli en tuff utmaning!
ja men jag tror också det är bra att sluta i god tid, för tänderna är ju inge fina av det sedan heller,
Så helt rätt =D
kramar
ja chailatte är så gott
Jag kan förstå att man vill få bort nappen om den blir ett problem, men jag har haft som vana att alltid smyga in och ta bort nappen så fort de somnat och därmed har jag inte haft några direkta problem med att de vaknar och skriker efter den heller. Sen använder vi ju enbart napp när det är ledset/vid sovning, därmed har den varit rätt enkel att plocka bort. E är inte heller speciellt intresserad av sin napp förutom när det är just sova.
Hoppas det fortsätter lika bra! 🙂
Smart taktik!
vi fick ju bort nappen först i våras.. när ELias var 2år10mån och Elvin 1år 11mån… men det gick jättesmidigt! myyyycket smidigare än vad vi någonsin hade förväntat oss!
men har läst och hört att ska man ha bort nappen utan krångel så ska det göras INNAN 1års ålder. 🙂
och när jag tänker efter så hade iaf Elvin inte så stort behov av nappen innan 1års ålder.. det kom sen, han hade nappen HELA tiden istället..
men nu till 3e barnet så kommer vi nog ändå ha nappen, det är ju smidigt… men ta bort den innan hennes 1årsdag!:)))
– men vi får väl se hur det går hehe..
Elias ville inte ens ta nappen de 3 första månaderna.. vet inte varför vi envisades! han vaknade varje natt efter nappen fram tills han slutade med den… ;)))
Vad skönt att det har gått så enkelt!
Ni får gärna ta James en vecka och lära honom att somna på kvällen samt sova hela natten…ok?
Och Eldric som vill BÖRJA med napp nu när han är drygt två år! Han har alltid struntat i napp, från start, men nu ligger han och tiggger om en vid varje läggdags…
Vi har ju ett tumbarn och ett nappbarn. Båda barnen vaknar ibland på nätterna och har lite olika svårt att somna om, så jag tror inte att tumme/napp spelar så stor roll. Dock tror jag att det är svårare att sluta med tummen, så jag hoppas verkligen inte att F ersätter nappen med tummen när det väl är dags att sluta med nappen.
Med napp, utan napp, med buffningar, utan buffningar, är sovs det riktig uselt ändå. Men så härligt för er att det funkar! 🙂
Ja, jag tänker ofta på er och är så tacksam att det funkar här. Kram