Om kniiiipandet

Detta eviga knipande! Kommer ni andra ihåg att knipa dagligen? Och jag undrar hur man gör för att göra knipandet till något roligt? Jag förstår att det blir roligare i längden om man är riktigt duktig och verkligen kniper ordentligt nu, men alltså, jag har svårt att se delmål i knipträningen.

Jag tycker det är svårt. Är jag den enda? Visst har jag hittat det rätta knipet och jag känner att jag kniper åt, men jag vet inte hur länge jag lyckas hålla i. Plötsligt är det borta liksom. Tror jag. Och jag känner inte heller att jag direkt blivit så värst mycket bättre, mer tränad eller så. Eller har jag det? Svårt att mäta, tycker jag. Man kan ju inte direkt gå med ett finger uppstoppat i sig själv halva dagarna för att verkligen känna efter hur det egentligen ligger till där inne. Jag har för fan inte tid med det! Jag har ju knappt en hand över att ta fram frukost med eftersom Elise gärna blir buren mest hela tiden…  

Jag kniper alltid när jag kör bil. Men tänk om jag istället skulle knipa varje gång jag ammade. Det händer tokigt mycket oftare, måste jag säga. När kniper ni andra relativt nyförlösta mammor?

Funderar över hur bra jag måste vara på att knipa innan jag ökar träningsbelastningen? Har det med varandra att göra? Risken för framfall vill man ju undvika, men inkontinens vore ju inte så kul heller… Måste man kunna knipa stenhårt först och sen öka belastningen eller kan man knipa lite sådär, öka träningen och fortsätta med knipträningen samtidigt? Spelar det någon roll? Borde ju inte göra det, kan jag tycka.

Så, vad säger ni, knipmorsor?

11 thoughts on “Om kniiiipandet

  1. Kniiip! Haha. Jag brukar knipa när jag står lutad över Cebastians säng mitt i natten och matar, jag tar ju inte upp honom på natten. Sen kniper jag alltid när jag läser om det, som nu i din blogg.

  2. Haha, kände igen mig i inlägget innan…!Kommer på det när man pratar eller läser om det, annars är jag rätt dålig på att knipa…Får väl se hur det blir i längden…

  3. Glömmer att göra det… ett hett tips är att inte bara göra det när man ammar (vilket jag gjorde) eftersom det kommer du inte göra hela livet. Borstar tänderna är en bra stund. Men jag glömmer ändå. Kanske ska göra så som du tog bilder varje heltimme? Knipa varje heltimme?

  4. Haha! Jag har varit totalt värdelös på det där med att knipa. Glömmer det ju hela tiden och har aldrig förstått om jag gjort rätt. Men måste nog ta tag i det ordentligt när nr2 har kommit ut, då lär det ju behövas…

  5. Men Frida, hjälp! Vägde mig i dag, fredagar är min vägdag och i dag hade jag gått upp ett kg, jag fattar inte. Gjort precis samma sak som förra veckan bara det att jag unnade mig en grej i onsdags. Varför? Grav kilona bara rinner av mig men sen det andra, det sitter liksom fast…jag förstår inte. Tips?

  6. Jag är dålig på att knipa! Kommer på det då och då och då kniper jag som en galning. Försöker hålla knipet så långt det går, tycker att jag kan det lika bra som innan förlossningen så det är väl därför jag glömmer.

    Men när jag kommer ihåg brukar jag göra det när jag väntar på grön gubbe och när det blir reklam på tv.

  7. Jag vill inte knipa, min mage blir helt förstörd av det men nu har BM tvingat mig att göra det åtminstone en gång om dagen. Och precis som jag trodde kom krångelmagen tillbaka. Men hur som haver, man kan känna på utsidan om man kniper rätt. I ljumsken, ganska långt ner – i höjd med strax ovanför blygdbenet, känner man om man gör rätt. Lättast att känna om man står upp. Knip och känn efter om musklerna i ljumsken blir spända, blir de det gör du rätt. Det tipset fick jag av min BM.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *