Elise bär samma klänning som mig när jag döptes

Förra söndagen döpte vi Elise i Högsby kyrka och det blev en lyckad tillställning! Jag kan tycka att kyrkoherden var lite väl gammeldags och torr, vi fick till exempel inte läsa en dikt som vi ville i kyrkan och alla bibeltexter med mera som det stod att man kunde ha med om man önskade, skulle vara med trots att vi önskade att de inte skulle! Hur som helst gick allt mycket bra och under högmässan som varade i hela 80 minuter sa inte Elise ett ljud! Hon var fullkomligt nöjd, log mot prellen och sen somnade hon när själva dopet var över. Underbara barn!

Efteråt bjöd vi på fika i församlingshemmet med smörgåstårta och kaffe, doptårta, bullar och kakor. Elise vaknade lagom till kalaset började och charmade all släkt och vänner genom att vara glad, vaken och nyfiken tills sista gästen lämnade då hon passade på att somna igen så att vi kunde ställa iordning lokalen efter oss.

Elise fick många jättefina presenter bland annat en gunghäst i trä, guldhjärtan med kjedjor, Karin Mannerståls bestickset, en liten Kånken från Fjällräven med böcker i, Skattkammarbok, en superfin gå-vagn med hennes namn på och så fick hon fonder och flera andra saker. Alla presenter var verkligen så himla fina och både vi och Elise är väldigt tacksamma och glada.

Elise Alva Tilia fick hon heta, vår dotter! Elise från min mamma, Alva från min Farmor och Tilia från Militärpappans släktträd 400 år tillbaka. Rätt coolt när man tänker på det!

Dikten som vi inte fick läsa i kyrkan har jag hittat för längesedan någonstans och jag ska göra något med den hade jag tänkt. Kanske rama in och hänga upp i Elises rum eller skriva på väggen? Jag har inte bestämt mig ännu. Några förslag? Den får i alla fall avsluta detta inlägg:

 Jag önskar dig inte
guld mitt barn
ej heller pengar
och makt.
Jag önskar dig
modet att vara
dig själv.
Och stå för det
du sagt.
Jag önskar dig inte
en stenfri väg.
Men kraften att
vägen gå.
Jag önskar dig
kärlek i rikliga mått.
Och vänner att lita på.