Under eftermiddagen åkte jag och Elise med Finaste grannen och hennes två till Wämöparken för att titta på djuren. Barnen hade roligt och matade djuren och vi två vuxna hade trevligt, fotade och frös. Hu, vad kallt! Men vackert!
När vi gick där i parken började jag känna lite värkar och klockade dem. Det var nu fyra timmar sedan och värkarna har hållit på sedan dess, ganska så regelbundet med fem till tio minuters mellanrum och håller i sig i runt fyrtio sekunder. Härligt! Jag har ju inte ont så jag dör direkt, tyvärr, men det kommer väl, om inte annat imorgon. När jag är uppe och håller igång kommer de tätare än när jag sitter stilla. Jag välkomnar smärtan och hoppas att den håller i sig – och ökar på rejält!
Ååååå det pirrar i hela kroppen… Gud vad spännande!!! All lyck önskningar till er:) många kramar
Tänkte precis hota dig med nåt om du inte sätter igång snart, men det kanske inte behövs.
JAAAA, bebis kom nu!
Ja, kom igen nu militärbebisen! Det är dags nu om du inte vill bli tvingad imorgon! Heja, heja!
Spännande!!!
Ohh så härlig liten tripp ni hade och mysiga bilder
Ohhh spännande, ohh nyyyfiken jag är nu
Wihhh! Håller tummarna att det är i full fart nu. Heja heja!!
Lycka till och hoppas att det går betydligt lättare den här gången! Jag hejar på dig! kram
Hej vännen, tack för du är så go och alltid kommenterar mina inlägg, så glad varje gång du skriver. Du är så tapper som gasar på, men snart är ni 5 =D
Ja, hehe kom inte på vad jag skulle skriva om, tror minsann att jag gjort denna utmaning förut då det kändes som det jag tänkt skriva redan var skrivit innan =D. hade tänkt skriva t ex att jag inte kan äta yoghurt med bitar i, samt dricker ej kaffe typ, hehe
Tänkte först skriva om det om IVF, men valde att inte göra
kramar
No pain, no gain!!!
😉