Vi är i Oskarshamn och fikar och åker katt. Elise Pricken Johansson är lyckligast i stan!
Kattåk
3
Author Archives: Militarmamman
Satans mygg!
Stackars lilla Lisen… Hon blir myggbiten överallt och hela tiden! Hon ser inte riktigt klok ut men som tur är verkar det inte klia. Hon är lika pigg och glad som vanligt!
Gökhult
Vi är på Gökhult och chillar! Vi äter körsbär från träden, fisk från sjön och döda djur från skogen. Underbart!
Träning i bloggen – om vad vill ni läsa?
Här om dagen fick jag en kommentar av en läsare, som jag inte kände till sedan tidigare, där hon skrev att hon läste bloggen för att det bland annat var roligt att följa min träning. Då kom jag liksom på att jag knappt skrivit något om min träning på senare tid, varken att jag tränat, vad jag tränat eller hur jag tränat. Shame on me!
För er som undrar så tränar jag på, mest som vanligt men det har inte blivit så mycket kondition på senaste veckorna, inte mer än något löppass per vecka. Jag har inte alls haft lust, ork och motivation för det. Jag behöver detaljplanera mina dagar så mycket när jag ska löpträna och det har inte riktigt passat in just nu under semestern när det mesta blir mer spontant för vår del, både vart vi ska åka, vad vi ska göra och när och vad vi ska äta. Detta levnadssätt passar inte alls ihop med min löpträning, men jag har ändå valt att låta semesterro råda.
Vad jag menar med att jag behöver detaljplanera mina löpardagar är att jag behöver äta på bestämda tider och riktigt bra mat för att det ska ge mig någonting. Äter jag för nära inpå passet får jag håll, mår illa och vill gärna kräkas – inte en bra förutsättning. Har det gått för lång tid mellan passet och senaste måltid tappar jag energin alldeles för fort och orkar helt enkelt inte ta i – inte en bra förutsättning. Om jag till exempel har ätit frallor till frukost på en helg och sedan ska springa innan lunch är det också dömt att misslyckas. Att fylla magen med tomma kalorier och sedan tro att jag har energi till en löptur är bara att lura mig själv.
Ett riktigt bra löppass gör jag gärna under eftermiddagen men före middag. Då har jag hunnit ladda upp med en ordentlig frukost, ett eller två mellanmål och en näringsmässig lunch. Då kan jag jag springa både länge och snabbt utan att vilja kräkas och med energi i kroppen hela passet igenom!
En del av er har skrivit att ni gärna vill läsa om vad jag tränat i veckan som gått och det brukar jag skriva även om det var ett tag sedan nu. Sorry! Har ni andra önskemål om saker ni vill att jag skriver om min träning? Min träning och kost tar upp mycket tid i mitt liv men samtidigt skriver jag inte så värst mycket om det här. Jag vet inte vilka alla ni är som läser och därför inte riktigt vad ni önskar läsa. Tell me!
Sex liter…
… kantareller har jag plockat idag med Hemliga Marie på superhemliga svampställen!
Åtta steg och Wämöparken
Idag har Elise gått åtta vingliga steg, i rad alltså. Häftigt att se! Militärpappan har ägnat stora delar av dagen med att bygga om en ringklocka till en garageportsöppnare. Ja, ni läste rätt… Han lyckades i alla fall och nu fungerar vår automatiska garageportsöppnare igen. Härligt att slippa stiga ur bilen mitt i vintern. Är man gift med en äkta tekniker så är man!
Den onödigt långe Militärpappan med fina Elise som pekar och frågar vad allt är.
Under eftermiddagen tog vi en tur till Wämöparken för att kolla på djuren. Kaninerna var en hit, som vanligt, men även grisen med alla sina kultingar gillades av Elise som numera går runt och härmar en gris genom att göra nöff-ljud med näsan. Hon ser rätt så rolig ut. Och söt, såklart!
Grisen-minen ETT
Grisen-minen TVÅ
Grisen-minen TRE
Grisen-minen FYRA
Jag tränade ben i förmiddags med ett födelsedagsbarn och det gick bra! Lite illamående med andan i halsgropen och starkt begynnande träningsvärk i benen och rumpan kom jag därifrån 75 minuter senare. Imorgon blir det en långpromenad i skogen för att åtminstone hålla benen i rullning…
De riktiga grisarna. Ingen är den andra lik - därav Elises olika gris-miner...
Favoriterna - kaninerna!
Sovmorgon
Fredag morgon och Elise tar sovmorgon till halv åtta. Kan det bli bättre? Halv åtta är en perfekt lagom tid att stiga upp på om helgerna tycker jag, eller på semestern som det är nu. Jag känner mig pigg och utvilad och jag kan uppleva hela dagen, inte känna dåligt samvete eller stress för att ha sovit bort hela förmiddagen. Det händer ju inte så ofta nu för tiden, men ändå…
Vi har ätit frukost och lekt med gose-kaninerna, busat i soffan och Elise har klättrat in i den gamla öppna spisen, igen. Vi har satt för där men idag hittade hon ett sätt att ta sig igenom våra spärrar. Busungen var helt svart av sot om händerna och näsan. Rätt söt ändå. Något kort blev det dock inte för hon var galen och arg när jag lyfte ur henne från sin nyfynna lekplats och jag såg framför mig hur den svarta soten skulle fastna överallt i vårt hem av allt hennes flaxande.
Snart ska vi väcka Militärpappan, Elises favoritsysselsättning. Pappan är en favorit, helt klart! När han ligger och sover kryper hon till sovrumsdörren, bankar på den och ropar Pappa. När vi ska väcka honom skiner hon upp som en sol när dörren öppnas och hon ser pappans ena fot sticka ut under täcket. Pappa, säger hon och slänger sig mot honom! För övrigt kan hon tydligen bara säga pappa för tillfället. När man frågar henne om hon kan säga mamma så är en tyst en stund sen säger hon tydligt Pappa och så ler hon. Skitunge!
Halv tio ska jag träna styrka och idag blir det ben och mage. Det fruktansvärda benpasset… Det bästa är att jag har sällskap även idag så det kommer bli ett tufft pass när vi kan peppa varandra. Härligt!
Vackraste hunden har beslagtagit bollen. Och somnat.
En dag
”Alla som är runt 35 och inte känner igen sig i ”En dag” måste vara lyckliga och totalt ointressanta dårar. Han eller hon har inte levt. De har bara låtsats.”
Markus Larsson, Aftonbladet
För en vecka sedan läste jag ut den. Äntligen kan jag koncentrera mig på mitt liv igen. Jag var fast, undrade hur Emma hade det och funderade över Dexters tillvaro. Dag och natt. Ibland vaknade jag mitt i natten och tände lampan bara för att läsa ett kapitel till. Bara ett till.
Den var underbar, fantastisk, fin, vacker, vardaglig. Den hade allt. Du måste läsa den! Det kunde varit mitt liv. Det kunde varit jag. Eller kanske du?
Ängslyckans förskola
Om inte så länge ska Elise skolas in på förskolan och vi fick till vår stora lycka vårt förstahandsval. Det ligger beläget cirka 200 meter från vårt hus och har alla de krav och önskemål som vi hade satt upp som viktiga för oss. Tur kan man säga! Förskolan ligger i utkanten av ett mindre villaområde på Knösö och har, liksom vi, nära till många fina naturområden.
Ängslyckans förskola består av två integrerade avdelningar för barn i åldern 1-5 år. På varje avdelning arbetar tre heltidsanställda pedagoger om har hand om max 17 barn. Jag tycker det är positivt att barngrupperna är spridda i ålder så Elise dagligen kommer att vistas bland barn mellan 1-5 år. Det är bra både för de stora och de små, tycker jag! Barnen äter på den avdelning de tillhör men övrig tid rör de sig fritt mellan avdelningarna. Förskolan är en miljöförskola och har grön flagg som betyder att de arbetar med miljö och hållbar utveckling. Tillsammans med barnen sopsorterar dem, odlar kryddor och grönsaker och komposterar.
I det egna köket arbetar en kokerska som lagar all mat och använder sig i så hög grad som möjligt av ekologiska råvaror. Socker undviks i möjligaste mån och det serveras till exempel inte fruktyoghurt eller kräm. När ett barn fyller år bjuds det inte på tårta eller glass utan födelsedagsbarnet får välja frukt för dagen och får sitta på ”Guldstolen” och även bära en krona på huvudet om så önskas.
Barnen är utomhus väldigt mycket, antingen på den egna gården eller gör de en kortare utflykt med hela eller en del av barngruppen. Efter lunch sover de som önskar och även det görs utomhus året runt. De sover i små trälådor ute i friska luften. I love it!
Som alla andra har förkolan olika aktiviteter för barnen beroende på ålder för att anpassa pedagogiken så det passar barnets utveckling. Pedagogerna försöker ofta ta ett par barn åt sidan för att göra något annat en liten stund, allt för att få möjligheten att se alla barn och möta deras individuella behov.
Jag ha träffat pedagogerna och de verkar toppen allihop, sex kvinnor i varierade åldrar. Elise och Militärpappan träffade av en slump på en av dem i kön på Maxi och Elise sträckte direket upp armarna mot, för henne, den främmnande kvinnan: ”Ta med mig!” Det lovar gott! Inskolningen tar ungefär två veckor och Militärpappan tar första medan jag ta den andra. Inskolningen börjar den 9 augusti.
Ölands djurpark
"Mamma sa åt mig att böja på knäna så hon skulle slippa betala för mig"
Det finns så mycket att titta på
Vi har haft en alldeles underbar dag på Ölands djur- och nöjespark! Vackraste hunden lämnade vi av på Landet och med oss därifrån hade vi Hemliga Marie när vi åkte mot Öland i förmiddags. Vi var framme vid 10.30-tiden och startade dagen med en fika vid bilen för att ha energi till en heldag på djurparken. Elise sov en timme i bilen på väg till Öland och var sedan i utmärkt form hela dagen, glad och pigg!
Kaninerna var en favorit
Bland alla djuren så var det nog kaninerna som tog hem förstapriset i Elises värld. Hon var grymt fascinerad och pekade på dem och pratade med dem som om hon aldrig skulle tröttna. På nöjesfältet åkte Elise sin livs första karusell, en liten barnvänlig sak som snurrade runt i sakta mak, men tillräckligt för att hennes mamma skulle känna av det i huvudet. Vad har hänt? Förr var jag som galen i karuseller och kunde åka allt, men det är annorlunda idag, konstaterar jag. Elise blev helt frälst av karusellen där hon satt i sin lilla tekopp som snurrade runt. Hon lade upp armarna på tekoppakanten och sjöng ”ooohhh:ande” hela karusellturen igenom. Hon älskade det!
Tekoppshäng mitt i snurren
Så söt så mamman nästan svimmade
Militärpappan vann 2 kg(!) Toblerone och blev lika glad som ett litet barn! Välkomna hem hit och ät upp den!
Vi hoppade över vattenlandet för vi var helt enkelt inte så sugna och åt en glass istället innan vi tog oss igenom hela alltet igen för att komma ut och åka hemåt. Elise somnade som en stock så fort hon sattes i bilbarnstolen och jag strax därpå. Vi stannade till på Landet för att äta middag och fika innan vi körde hemåt med Vackraste hunden med oss i bilen. Hemma blev det ganska snabbt kvällsrutin och badkarsbad för Elise som somnade strax efter vällingen.
Dingosar
Skön tupplur
En liten apa på hemvägen
Det har verkligen varit en fantastisk dag med allt vi kunnat önska! Ett fint sommarminne för Militärfamiljen!
Tänk om man ändå vore en Nandu!