Garnisonsmästerskapet i löpning gick över all förväntan för min del. Jag nådde alla mål jag satt upp och kände mig typ urstark hela loppet!

Jag brukar tänka väldigt mycket när jag springer, på lite allt möjligt, men inte igår. Jag är övertygad om att min yogaträning är den starkt bidragande orsaken. Och den ”mentala programmering” som jag gjort det senaste halvåret. Jag har överlag ändrat mitt sätt att tänka.

De enda sakerna jag hade i huvudet under hela loppet var ”jag är stark”, ”jag älskar att springa” och ”vad roligt jag har”!

Ett par gånger kände jag av min höft och hoppade då till som ett litet indianhopp, sträckte ut benet och skakade lite på det. Vips så var smärtan som bortblåst! Ytterst märkligt men uppenbarligen verkligt och framförallt alldeles jävla fantastiskt!

Hur som sprang jag in som tvåa i damklassen på tiden 50.51 och vann en sport-BH och denna fina löparmössa. Jag är mer än nöjd!