Efter frukosten imorse packade jag in Elise och Vackraste hunden i bilen och körde ut till Rosenholm för att titta på en tävling i Marin femkamp och gå en promenad. Elise sov i vagnen och Vackraste hunden låg på gräset bredvid och vaktade sin lillasyster. Jag satt en bit bort och pratade med lite folk från jobbet. Det var många som kom fram och tyckte att Vackraste hunden var så himla lydig och fin. Roligt att det är på det hållet ibland!
En del andra kom fram och undrade om inte jag kunde tänka mig att börja träna och tävla Marin femkamp? Mohaha! Alltså det ser sjukt roligt ut, men jag är en för dålig simmare. Annars gillar jag det, för det är mycket kötta! Vi får väl se vart den nyss avslutade graviditeten bär mig!
Marin femkamp är en militär sport där grenarna ska påminna om uppdrag som en marinsoldat kan ställas inför. Grenarna är hinderbana, liväddning, hindersim, sjömanskap och amfibielöpning. Rätt mycket vattensporter med andra ord.
Dock har jag varit inne på Modern femkamp en period. Där tävlar man i fem olika delmoment, som genomförs under en dag: fäktning, hästhoppning, simning, skytte och terränglöpning. Här har jag större chans att bli bra.
Men allt detdär tar så mycket tid! Fem olika sporter liksom… Som sagt, vi får se var jag är och var jag har min kropp om ett halvår!
Ser skoj ut! 🙂 och angående kroppens ”återställning” så tycker jag att allt känns precis som förr såhär efter 7 månader (förutom att min kondis är ganska kraftigt försämrad, men där har jag ju bara mig själv att skylla 😉 )
Elliot har faktiskt aldrig varit speciellt mammig eller pappig. Kanske är han så van vid att ha mycket folk omkring sig… på gott och ont haha, jag kan ju inte låta bli att smälta lite nu när han börjat ty sig till mig lite mer 🙂
Tjena, det var inga dåliga hinder.
Min pappa är nog inte den bästa pappan i världen med tanke på att alla hans barn har sagt upp kontakten med honom. Min mamma är det bästa!!
Ja visst i morgon är dopet, håll tummarna att det går bra.