Såhär lite mot slutet

image

Militärpappan gör sig nog rätt i att komma hem idag, som han ringde och meddelade igår. Positiv överraskning för mig som hade snurrat in mig på att han skulle komma först imorgon.

Vi har haft det fint och allt har gått sju världar över förväntan men det är inte utan att jag faktiskt är lite trött. Sådär så jag letade halvt ihjäl mig efter min telefon som hittades efter två timmar i ett paraply i en låda i ett skåp i hallen… Och så glömde jag Undra utanför förskolan igen. Igen! Halva vägen gick jag hem innan jag kom på att jag visst var hundägare sedan åtta år tillbaka…

6 thoughts on “Såhär lite mot slutet

  1. Haha härligt att höra att det inte bara är jag som är förvirrad :o)
    Sen tycker jag nog Undra får skylla sig lite själv, hon kunde ju faktiskt ha sagt till…
    Ha det gott!

  2. Känner igen mig 🙂 efter att ha varit själv nästan hela förra veckan med tre småttingar (3,2 och nyfödd) längtade jag efter pappan i familjen, och när han ringde och ursäktade sig att han skulle bli sen hem slängde jag på luren. Fast först skrek jag att han inte behövde komma hem alls ”för jag var ju i princip redan ensamstående”. Både han och jag fick be om ursäkt 🙂

    • Hm, jo det där har väl hänt ett par gånger här med… Man blir inte så jäkla konstruktiv av att vara förlamande trött direkt. Skönt att allt blev fint tillslut! 3, 2 och nyfödd… pjuh! 🙂

  3. Ojoj, men ohhh så bekymrad Undra ska varit, ah hon är också 8 år som Bellman =D

    Skönt att det går bra och härligt att mannen kommer hem idag /kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *