När Tilia var fyra månader körde vi vår egna variant av ”buff-metoden” för att hon skulle sova hela natten utan att äta. Vi gjorde samma med Elise och resultatet föll ut väl för båda flickorna. Lite magiskt sådär. Dock använde Elise aldrig napp som Tilia gör och även fast än att Tilia bara har den när hon sover så vaknar hon ju ett antal gånger per natt och behöver hjälp att sätta tillbaka den i munnen. Lite drygt, tycker jag som måste stiga upp då och lika drygt för Tilia som heller inte får sova ostört sammanhängande.

Så i torsdags var det dags för Tilia att lära sig vara utan sin napp. Jag tror inte att hon har något särskilt stort sugbehov längre och jag tänker mig också att det blir värre att försöka ta bort nappen för varje månad som går, både för henne som kommer in i olika faser och för mig som får mer dåligt samvete ju värre det verkar bli för henne…

Vips så kom ett monster och tog alla nappar på hela jorden och vi kommer inte kunna få dem tillbaka. Så tänker jag. Eller oj, vi åkte iväg till stugan ute på ön och glömde nappen hemma och har ingen möjlighet att ta oss till affären för att köpa nya nappar. Jo, två gånger har jag tänkt så på en hel vecka, när Tilia varit lite ledsen och jag vet att gnället hade upphört samma sekund som jag hade stoppat en napp i hennes mun. Men har man bestämt sig så har man!

Det fina med så små barn är att dem anpassar sig så lätt. Så även Tilia. Vi tog bort nappen för en vecka sedan idag och har aldrig mer funderat på att ge henne den tillbaka och det verkar som att Tilia inte heller har tänkt i de barnorna särskilt mycket.

Så här gjorde vi:

1. Bestämde oss

2. Tog bort alla nappar

3. Läggningarna på dagarna och kvällarna tar nu ca fem minuter istället för två. 

4. Om hon vaknar på natten buffar vi henne till sömn igen. 

Så här gjorde Tilia:

1. Ville gärna ha nappen när hon skulle sova för natten men fick istället buff i rumpan. Protesterade mestadels lågmält med grymtande och ett konstant ljud som hon även gör med nappen i när hon ska sova. Första kvällarna tog det kanske 20 min för henne att somna.

2. Vaknade på natten några gånger och saknade nappen. Fick buff i rumpan istället och lät som vid nattning. Oftast tog det bara några sekunder att få henne att somna om.

3. Under veckan som gått har hon vaknat allt mer sällan och nattningarna har gått smidigare för varje dag.

4. I natt, en vecka efter nappborttagandet, sov hon hela natten utan att vakna.

Skönt för henne och skönt för oss! Hoppas det håller i sig!