Elise 11 månader

Elise 11 månader

Elise 11 månader

Idag blir Elise 11 månader! Snart ett helt år… Galet.

Elise kan:

Stå själv. Men hon gör det helst inte.

Säga (Mamma, Pappa, Hej, Dä, HejHej, Hejda (hejdå)) Hej Ouna (hej Undra). Hon ”pratar” väldigt mycket i största allmänhet.

Elise tycker om:

Att busa med Undra, som att ta hennes boll och kasta den. Hon kryper ofta bort till den fåtölj där Undra ligger och så klappar hon på henne och säger Hej Undra trehunda gånger i rad.

Att vara utomhus. Så fort jag öppnar dörren och går ut med henne skiner hon som en sol och kvittrar lyckligt.

Att vara bland andra barn.

Att leka med någon, rulla boll, stapla klossar eller kittlas och busa.

Att vara på ställen där det är mycket folk. Hon älskar det!

Elise tycker inte om:

När man gör något som hon inte vill. Som att stänga altandörren, grinden till källaren, diskmaskinen eller kylskåpsdörren när hon ser. Hon är numera väldigt bestämd och kan bli jättearg. Men det går över lika snabbt igen om man sjunger en sång eller klappar händerna ihop. Typ.

Vikt: Vet ej. Nästa kontroll sker om en månad.

Längd: Vet ej. Nästa kontroll sker om en månad.

Elise…

Sover fortfarande hela nätter och två pass på dagen mellan 30 och 90 minuter.

Vackraste hunden har åter blivit en intressant lekkamrat. Elise har nyligen kommit på att man både kan mata henne, klappa henne och kasta boll åt henne. De är fina vänner!

Elise har sedan någon månad tillbaka mer och mer börjat visa om det är något som hon inte är nöjd med. Hon kan skrika väldigt högt och gällt när hon blir uttråkad eller inte vill äta mer till exempel, men som sagt är hon oftast enkel att få glad som en solstråle igen med lite energi och en sång. Hon blir nästan alltid arg när stunden i lekparken är slut eller när hon tröttnat på att sitta i vagnen. Vem skulle inte bli det?!

Hon kan stå själv rätt så långa stunder men föredrar att hålla i sig i någon eller något. Och så har hon numera fem tänder, det senaste tillskottet sitter i överkäken där hon nu har tre stycken.

Just det! Saker läggs i varandra och tas ur en låda för att läggas tillbaka strax därefter. Hoppas det håller i sig!

Elise är mysig och glad och faktiskt riktigt underhållande att hänga med, tycker jag. Hon har på senare tid börjat vilja gosa endel, vilket hon aldrig velat innan. Hon kryper fram och lägger sitt huvud mot ens lår, mage eller arm. Jag smälter! Det går lika bra att gosa med mamma och pappa som en total främling om hon bara är på det humöret!

Elise är fortfarande otroligt nöjd, glad, pigg och enkel att ha och göra med på alla sätt. Helt fantastiskt!

Kvällens

image

image

Kollar bloggar och slurpar i mig lite protein såhär på kvällen.

1 dl proteinpulver jordgubbssmak (jag använder Dalblads Iso Whey 90)
1 dl Turkisk lättyoggi
2 msk Kesella 1%
6 Frysta jordgubbar

Mixa allt till lagom konsistens. Njut!

Energi:
298 kcal
73 E% Protein
14 E% Kolhydrat
13 E% Fett

Ny krypstil

image

Elise verkar vilja börja gå men det är på tok för läskigt. Hon kan stå själv men gör det bara i yttersta nödfall.
I dagarna har vi kunnat observera ett nytt sätt att ta sig fram. Hon kryper med framdelen och går med bakdelen.

Helgutflykt

image

image

image

Vi skulle lägga den lediga långhelgen på att fixa i trädgården. Nu kan jag knappt röra mig på grund av min inflammerade rygg så jag är inte mycket att ha till trädgårdsarbete. Heller.
Så vi passade på att åka till Högsby istället. Så, om någon vill träffas en sväng hänger vi gärna på! Vi har inget planerat, bara att vila min rygg… Vi stannar tills på måndag.

Sommar!

image

image

image

image

Ännu är det ett par veckor till semestern börjar men det är redan Juni och med det så är det sommar! Igår var det dessutom väldigt varmt, sommarvarmt. Vi köpte en liten pool till Elise att ha i trädgården och den invigdes igår.
Elise plaskade och tjoade och Vackraste hunden övervakade likt en baywatch och så drack hon lite vatten från poolen emellanåt.
Den fina badutstyrseln fick Elise i påskägget av Mormor och Morfar. Den är heltäckande och bra och har till och med en keps med tyg för att skydda nacken likt en liten biodlares skyddsutrustning. Kepsen drar hon gärna av sig efter ett tag, den är rolig att leka med också!

Snabbmat

Snabbmat

Tortellini med proscitto och champinjoner

Detta fick bli vår lunch idag. Som vanligt nu för tiden (oftare än jag skriver här) har jag hittat inspirationen till receptet hos sparrisen.com. Jag ändrade lite med hänsyn till vad som fanns i min kyl och det blev en uppskattad rätt av både mig och Militärpappan. Väldigt enkelt, otroligt snabbt att slänga ihop och ändå så gott!

För 2 personer

1 pkt färsk tortellini

1/2 rödlök

1 vitlöksklyfta

100 g lättrökt prosciutto

200 g champinjoner

50 g färsk spenat

riven ost

Gör såhär:

Koka upp vatten. Skala och hacka vitlöksklyftan. Strimla löken och fräs den tillsammans med vitlöken i lite olja. Lägg på prosciutton, strimlad. Häll i champinjonerna. Lägg i pastan i det kokande vattnet. När den är klar efter ca 3 minuter, häll av vattnet och ner i pannan. Häll på lite extra olja och i med den färska spenaten. Rör om. Salta och peppra. Servera med lite nyriven ost.

Smärta är en högre form av njutning

Det var fantastiskt att komma hem och mötas av en go och glad liten krabat som slänger sig mot mig med öppna armar och säger ”mamma” och skrattar halvt hysteriskt!

Vi gosade och skrattade igår kväll och Elise somnade tidigt. Jag somnade med tidigt för den delen, strax efter klockan 21.00. Vid 9-tiden i morse väckte Militärpappan mig och meddelade vad klockan var. Han smög in i Elises rum för att se om hon levde (?!) och möttes där av en pigg och glad bebis som slängde ner alla sängkläder på golvet. ”Hej”, sa hon glatt och fortsatte med sin aktivitet. 14,5 timmars sömn blir man pigg av!

Hittills idag har vi mest myst och Elise tar sig fram till ena datorn, tittar på den och skrattar. Med det menas såklart att hon vill se på youtube, på Jag är en Gummbjörn. Hon skrattar och dansar vilt, vinkar och klappar händerna på samma gång!

Man blir glad som en gummibjörn av att se på en!

Man blir glad som en gummibjörn av att se på en!

Idag blir det en sovstund istället för två för hennes del eftersom hon vaknade så pass sent, det ska nog gå bra.

Jag har glömt att skriva att vi fick plats på den förskola vi sökte i första hand. Så skönt! Inskolningen börjar den 9 Augusti och redan i slutet av Juni är det informationsträff. En ny tid börjar för oss – inskolning, hämtning och lämning, tider att passa, föräldrarmöten, VAB och nya kompisar – förskoletiden. Det känns inte bara som att Elise blir stor i och med att hon börjar på förskolan, det känns även som att jag själv blir mer vuxen. Lämna på dagis liksom, hur gammal är man inte då?! Ingen åldersnoja eller så, mest en reflektion.

På tal om ålder förresten! Min rygg har ju krabbat en del de senaste veckorna och igår fick jag tid hos en naprapat. Jag hade föreställt mig att han skulle knäcka hela mig och sen skulle jag bli fit for fight igen. Haha. Min rygg såg jättefin ut och alla ben var där de skulle. Tyvärr, säger jag som älskar när det knäcker och betalar gärna 500 spänn bara för att få höra själva knäcken och få känna känslan av lättnad när det knakar till genom hela ryggraden eller nacken. Men nu hade jag fått en muskelinflammation i ryggen och ingenstans hittades ens en endaste kota att knäcka lite! Vilken besvikelse!

Muskelinflammationen är en kombination av min väldiga överrörlighet i hela kroppen och att jag fortsatt träna när jag till en början fick ont. Det har blivit värre om jag säger så. Natten till igår sov jag inte för det smärtade så och jag har svårt att röra mig. Jag kan inte lyfta Elise, gå med hund i koppel eller för den delen sitta vid köksbordet och äta mat. Ajajaj… Kortfattat kan man säga att jag är lite begränsad i mitt rörelsemönster…

Naprapaten ordinerade mig att vila och att äta tre Voltaren om dagen i  en vecka och sedan höra av mig igen. Pris för detta utlåtande: 460 kr. Inte ett endaste knäck kunde han bjussa på! Nu äter jag inte tabletter i onödan då jag tycker det är otroligt onödigt och läskigt att ha en massa ämnen i hela kroppen när jag bara har ont i ryggen. Jag köpte Voltaren gel istället och så värmer jag ryggen med en vetekudde och ligger mest här. Jag vilar. = Jag har väldigt tråkigt, som ni säkert redan förstått.

Känner på mig att jag snart blir bättre! Och i natt har jag sovit ganska bra faktiskt. Ont gör det ju såklart men om jag tar värktabletter lindrar det smärtan så att jag utför en massa rörelser jag aldrig skulle gjort med ond rygg och det kan aldrig vara bra, tänker jag. Just nu är mitt motto: Smärta är en högre form av njutning.

Mors dag och pappersbröllop

Vi har haft en härlig helg här hemma! Militärpappan hjälpte mina föräldrar med det sista flyttlasset i lördags och jag tog med mig Elise in till stan för att bara hitta på något. Mina närmaste vänner och andra mammor var upptagna på annat håll så jag tänkte gå själv med Elise en sväng, vilket inte gör mig någonting. Men så stötte jag på en annan mamma av en händelse och vi tog en fika ihop med barnen. Så trevligt! Jag har bara träffat henne tillsammans med andra innan då hon egentligen är min väns vän. Hur som helst så var det jättetrevligt och mysigt att fika med henne!

Militärpappan kom förbi och vi gick vidare till Harrys för att äta sen luch. Ja, det blev lite baklänges för mig men jag hade planerat löpning senare så jag var tvungen att få i mig tillräckligt med energi och sen försvann bara tiden. Nu blev det ingen löpning ändå…  Hur som helst åt jag en räkmacka där och det var en av de godaste räkmackor jag någonsin ätit! Den var så fräsch! En massa handskalade räkor (jag orkade inte ens äta upp alla) på ett grekiskt lantbröd (som säkert var gott, men jag äter ju inte bröd). Inget klet och klafs utan lite aioli i en kopp bredvid och mycket ägg vid sidan. Det serverades även en het olja i en pytteliten gryta vid sidan av som var smaksatt med chili och vitlök bland annat. Den var fantastisk! Dessutom fick Elise en fin nalle med Harrys-tröja att ta med hem. Hon var lycklig! Militärpappan åt amerikansk buffé och han gillade den skarpt. Det var första dagen de serverade det igår och vi rekommenderar såklart stället!

På kvällen skulle vi till ett par kompisar och grilla men de ringde ett par timmar innan och meddelade att deras dotter hade feber så jag ville inte ta risken att åka dit med Elise. Min mormor, alltså Elises Guldmormor, ska passa Elise tisdag och onsdag denna vecka då både Militärpappan och jag jobbar så jag ville absolut inte riskera att hon drar på sig något nu. Tanken var att Militärpappan skulle gått ut med grabbarna efter grillningen så jag skickade iväg honom på grill- och utekväll utan mig och Elise. Det gick ju bra det med.

Själv roade jag mig med att städa, såklart! Vad trodde ni?! Resten av kvällen tillbringade jag framför datorn där jag sorterade och valde ut bilder att göra en fotobok av. Helt plötsligt var klockan halv ett(!) och jag hade inte ens känt mig trött och så tänkte jag att nu kommer ju Militärpappan strax så det är ingen mening att jag går och lägger mig, jag väntar. Han kom vid halv tre(!) och jag tappade tidsuppfattningen igen. Så när Elise vaknade vid sju i morse var jag inte lika pigg och energisk som jag brukar vara på morgnarna, mer illamående av trötthet faktiskt. Men Elise har varit helt fantastisk hela dagen så min trötthet gick snabbt över!

Eftermiddagen har vi tillbringat i skogen med min släkt. Guldmormor bjöd på middag på en restaurang verkligen mitt i ingenstans! Riverside heter stället. Man kör så långt ut i skogen man bara kan tänka sig och när man kommit dit man tror att ingen människa kan överleva så kör man en bit till, sen ligger det där helt plötsligt. Det var gott och mycket trevligt! Efteråt blev vi bjudna på tårta och kaffe på Landet.

Kvällen har jag spenderat åt att packa för imorgon åker jag till Köpenhamn för att arbeta i ett par dagar. Det ska bli spännande! Sen är det långhelg på det. Vi är lediga, hela Militärfamiljen, torsdag till måndag. Härligt!

Och, jag höll på att glömma. Idag har jag fått uppleva två för mig helt nya saker: Min första Mors dag som mor. Militärmor. Samt mitt första (och förhoppningsvis enda) pappersbröllop. Jag överlevde. Med bravur!