Idag kommer mina fina barn hem efter att ha varit borta i tolv(!) dagar, längsta någonsin! Jag längtar så jag nästan spricker och har redan lovat rosa pannkakor till lördagslunch!
Innan eventuella jack i tusenfaldiga upplagor i köksbordet lägger jag ut en bild på det här. Jag har, mot Militärpappans förstånd, målat det massiva ekbordet vitt. And I love it!
När katten är borta…
Kvällens tema på träningen vid Lyckåvallen var parträning och tillsammans med sin kompis gjorde man totalt tio olika övningar för hela kroppen. När man har kompis behöver man ingen extra vikt!
Här kör Militarmamman Sofia och jag en övning för främst bröst och bål. Hon gör en armhävning och jag lyfter bänkpress – samtidigt!
Vem sa att det var tråkigt att träna?!
Skänken är, efter vad som känns som en halv evighet, äntligen klar! Tre lager vit färg täcker numera denna skapelse och beslagen, som tidigare var i guldfärg, mjölkmålade jag med lute utblandad lackfärg en gång så de blev lite halvgenomskinliga sådär.
En Hortensia får pryda skivan i en trälåda inhandlad på Maxi. De lila ljuslyktorna över spegeln är från Indiska. Skänken rymmer mycket av mitt porslin och möjlighet att plocka upp mer finporslin från min barndoms samling ges nu. Äntligen!
Jag har helt kommit av mig med att publicera inlägg om resultaten som jag jobbar mot för att komma i något bättre form igen efter sommarens träningsvila. Jag var borta en vecka och då det inte är någon som helst mening med att väga sig på någon annan våg än min egen fick jag hoppa över en vecka. Veckan därpå höll jag utbildning i skogen och åt frystorkad mat med massa socker och kanske var det därför vågen visade +2,4 kg den fredagen, eller så hade det att göra med vilken del av menscykeln jag befann mig i.
I fredags hade jag tappat de där 2,4 kg igen och jag vägde lika mycket som för tre veckor sedan. Jag hade faktiskt förträngt att jag påverkas så pass mycket av kroppens perioder men minns nu att jag mot slutet av mina 30 gravidkilon fick övergå till att bara väga mig en gång i månaden.
Jag känner att mina kläder sitter bättre och jag är bekvämare i min kropp igen. Samtidigt har jag en bild av mig själv där jag gärna ser mig tightare, med mindre fett och mer muskler. Kanske krävs det en större insats från min sida med både striktare kost och tuffare träning, eller så är det jag gör tillräckligt för att få resultat på sikt?
Kosten fungerar bra och jag trappar försiktigt upp min träning så höften håller, det är viktigast för mig. Jag tror att resultaten kommer visa sig och väljer att fortsätta på samma linje och ha is i magen.
Jag tycker det är viktigt att våga lita på sitt koncept, sitt förnuft och sin magkänsla!
Löpartjejerna från måndagens pass i Bastasjö. Härligt och inspirerande med sällskap!
Idag har jag passat på att träna med kadetterna på jobbet. Backträning med benfokus stod på schemat och vi blandade ruscher, utfallssteg och förbannade grodhopp upp för backen ett antal varv.
Bärande av kamrat medan man ruschade upp var ytterligare en övning. Kul, annorlunda, tungt och svettigt.
Tänk vilken förmån att vara beordrad träning på jobbet!
Sådär, nu är vår entré mycket mer välkomnande än innan! Säga vad man vill om hösten men jag älskar den!
Luften rensar mina sinnen snabbt och är fantastisk att andas in under löpning och promenad, naturen bjuder på klara fina färger och jag älskar att kura ihop mig under en filt i soffan och titta in i den sprakande och varma brasan. Hösten.
De fina pumporna är från mina föräldrars lilla odling och blir till halloween-gubbar längre fram. Än så länge lyser de upp trappen som de är!
Skulle tränat på jobbet igår men hade för kanske första gången i mitt liv glömt del av klädseln hemma. Tog ett snabbt beslut om att det inte skulle beredas möjlighet att se mig träna i sportlinne och trosor utan flyttade träningen till kvällen istället.
Löpning i Bastasjö blev det och jag hade turen att få fyra till tjejer med mig! Vi sprang sex kilometer och tränade massor på den nya tekniken vi lärt oss på löpstegskursen dagen före.
När jag kom hem skulle jag skruva upp beslagen på den nymålade skänken men det visade sig att jag istället fick lägga tid på att jaga hiskeligt stora och läbbiga spindlar som plötsligt fanns i flera upplagor runt om i mitt hus. Stora som min handflata (utan fingrar) och med muskliga ben. Fy fan!
Sen fick jag gå och lägga mig.
Nej, jag hann faktiskt hänga upp min nya kreation i form av ett skelett till en gammal lampa som jag målat vit och surrat fast tunna små fjärilar i. Ära vare gud i höjden denna har jag gjort i slöjden liksom. Mycket nöjd!
I samband med att höstterminen sätter igång och alla kommer tillbaka till rutiner och en mer strukturerad vardag igen efter semestern är det många som sätter upp mål med sin träning, sin vardag eller sin kost. Oavsett om du hela sommaren jobbat hårt mot ett mål eller om du känner att du kommit lite ur fas kan det vara bra att titta igenom sina mål eller skapa nya att arbtea mot.
Kanske handlar det om att veckohandla, skriva matsedel, träna ett visst antal pass eller få en bättre tid på milen. Oavsett vad dina mål är så är det viktigt att du utformar dem så att du kan se att du är på väg mot dem, att inte kunna se och mäta framsteg under resans gång vore ju hur trist och omotiverande som helst, menar jag!
När jag sätter mål med min träning utgår jag från en modell som heter SMART:
Specifikt – så exakt och väldefinierat som möjligt så att det inte finns utrymme för misstolkning.
Mätbart – så att det finns något att mäta målet mot
Accepterat – så att det är motiverande att jobba mot
Realistiskt – så att det blir lätt att se möjligheten att nå fram
Tidsbundet – så att det finns en tydlig start- och slutpunkt
Under hösten har jag inlett ett samarbete med Special K där ni har möjlighet att följa min resa mot att nå mina mål. Special K skriver på sin sida att de vill uppmuntra kvinnor att fokusera på sin självsäkerhet och alla de positiva känslor som vi vill uppnå.” Jag håller med! Jag blir glad och lycklig av att träna och vill att du ska känna samma härliga känsla!
Jag kommer att ställa upp i Kustjagaren även nästa år och därför är mina mål knutna till att prestera en bra tid på den tävlingen men det är över nio månader till start och jag behöver delmål på vägen dit. Mina mål för hösten är:
1. Kunna springa snabbare på längre distanser
2. Kunna simma 100 meter snabbare
Dessa mål är inte särkilt SMARTa utan måste specificeras och förklaras. I maj sprang jag Blodomloppet 10 km på strax under 51 minuter. Sedan slutet på juni har jag varit skadad och nästan inte kunnat träna alls på hela sommaren. Därför är det mest realistiskt att jag försöker komma tillbaka till den tiden även om jag helst hade velat kunna springa snabbare. Den 30 oktober arrangerar mitt arbete ett lopp i terränglöpning på 9,7 km och mitt mål är då att genomföra detta lopp på under 51 minuter. Underlaget är lite skiftande och jag har därför fått lägga på lite tid per kilometer för att göra det rättvist. Målet känns realistiskt samtidigt som jag vet att det krävs en hel del träning för att uppnå det. Bra balans!
Gårdagens löpstegsanalys var en del i det som förhoppningsvis kommer kunna hjälpa mig att nå mina mål!
Jag ska även bli en bättre simmare och ska redan nästa vecka till simhallen för att ta tiden när jag simmar hundra meter frisim. Denna tid ska jag under tre månader göra allt i min makt för att korta ned. Jag har inte simmat så mycket och har inga referensramar och kommer därför vara nöjd för varje sekund som slår den gamla tiden. Detta mål är inte lika sprcifikt som det första men tillräckligt SMART för att kunna jobba mot och se en utveckling.
Jag känner mig taggad och peppad inför höstens utmaningar och undrar såklart vad ni har för mål i höst? Vägen mot mina mål kommer ni att kunna läsa om här i bloggen, precis som vanligt alltså!
Jag håller på att flytta runt möbler i väntervarv för att göra plats åt nygamla möbler som jag målat om så de passar in i vårt hus. Det här vitrinskåpet från Ikea stod tidigare vid matplatsen men har hittat en ny plats vid soffan till förmån för en gammal skänk som fått nytt utseende. Den får ni se ikväll när jag satt på beslagen.
Under eftermiddagen har jag varit på kurs i löpstegsteknik med flera andra ur Team Militärmamman. En kille från BGMS Analys i Västerås höll i kursen och jag är mycket nöjd med eftermiddagen.
Först höll han en introducerande del i form av en föreläsning där han pratade om vad som är naturligt för kroppen, vetenskaplig fakta och egna erfarenheter inom området. Vi gick sedan ut till parken bredvid där vi efter uppvärmning fick springa en sträcka och bli filmade. Väl tillbaka i lektionssalen tittade vi på filmerna och fick kommentarer.
Efter mera föreläsning samlades vi ute i parken igen där vi under en och en halv timme tränade olika teknikövningar, både enskilt och i par. I det stora hela gick mycket ut på att vara väldigt avslappnad i löpsteget, både i foten och i vaden, springa med kroppen under sig och att göra av med så lite energi som möjligt i sitt steg. Klart mycket enklare sagt än gjort!
Jag ska erkänna att jag var skeptisk till en början men helt allvarligt kände jag en enormt stor skillnad i min löpteknik före och efter kursen! Vi blev filmade en sista gång med all ny kunskap i knoppen och övningar i kroppen och fick tips på saker som just jag ska tänka på med min träning. Man kunde se en klar förbättring på mitt löpsteg och jag tar med mig tre saker som är extra viktiga för mig i min fortsatta träning.
En mycket intressant och lärorik eftermiddag klart värda sina pengar!