Idag har Elise och jag varit krassliga, så vi har tagit det väldigt lugnt, men det har varit så mysigt!

Vi inledde dagen med en sovmorgon till klockan 09.30! (Förlåt Rebecca W som nog gärna skulle göra i princip vad som helsr för att få sova så länge…) Sen har vi gosat, kollat på oss i spegeln, lekt lite och när Elise underhöll sig i babygymet, passade jag på att baka bort lite äggulor som blivit över från gårdagens marängbak. Det blev Gula rutor och de blev både många och goda!

Elise har sovit i ”inne-vagnen” i köket vid lunchtid och sedan somnade hon i sin vanliga vagn på promenaden med Vackraste hunden under eftermiddagen. När vi kom hem fortsatte hon att sova, så jag ställde vagnen på trappen utanför. Jag försöker få henne att sova ute emellanåt, lite frisk luft skadar aldrig!

Elise vill sitta upp i liggvagnen om hon är vaken under promenaden!

Elise somnade gott efter en stunds spanande.

Jag fikade lite på mina gula rutor till en kopp kaffe och helgens kvällstidningsbilaga. Över fyrtio kakor frös jag in till dopet som sker på söndag i Högsby. Min mamma ville gärna ordna tårtor till helgen, väldigt snällt av henne! Nu i dagarna åker jag, Elise och Vackraste hunden till Högsby för att tillbringa lite tid med Militärpappans föräldrar och förbereda dopet. Frökenfarmor och jag ska baka smörgåstårtor, Vackraste hunden får sätta skräck i Den svarte och Elises uppgift blir att charma alla i sin närhet och visa upp sina nya färdigheter!

På vägen stannar jag till i Kalmar för ett besök på IKEA. Där tänker jag köpa lite ljus, servetter och lite piff som utsmyckning. Börjar fundera på om jag glömt något stort? Många verkar vara väldigt stressade inför att döpa sina barn, men jag känner inte så. Jag har bokat kyrka och församlingshem. Prästen ska ringa i veckan om detaljer inför själva högmässan och dopet. Jag vet vad vi ska äta och att det blir ca 35 gäster. Elise ska bära den dopklänning som jag hade på mitt dop, den satt perfekt! (Jag var alltså också en riktig liten tösabit…)

Det som återstår är väl vad jag själv ska ha på mig. Ska kolla lite i WIC:en ikväll för att se om jag hittar något lämpligt eller om jag ska leta i affärerna istället.

Klappa, klappa.

Elise har fått upp ögonen för Vackraste hunden och känner gärna på hennes sammetslena päls. Öronen är lättast att nå såhär till en början och Vackraste hunden är så snäll, så snäll som låter sig utforskas av små knubbiga bebishänder.

Nu har Elise fått mat och det är hundens tur att få sig en promenad i solen!

Militärmamman och Elise

I eftermiddag har jag och Elise besökt mina kusiner och Militärpappan har haft kvalitétstid med Vackraste hunden. Jag har ätit paj och italiensk plockmat från Nya skafferiet och hängt med fastrar, farmor och en himla massa barn medan Militärpappan har spelat dator, tvättat och gått långpromenad i skogen.  

Elise har sovit väldigt lite idag, mycket mindre än hon brukar göra. Hon sov högst en timme under förmiddagen och sen 30 minuter till på eftermiddagen. Hon har varit väldigt trött och grinig, men absolut inte velat sova och när jag satte henne i bilen för att åka hem vid halv sju fullkomligt gallskrek hon i ungefär en kvart. Sen somnade hon. Stackars liten… Hon fortsatte sova när vi kom hem och gör det fortfarande, förhoppningsvis för natten.

Nu ska vi passa på att mysa lite i soffan. Helt utmattade båda två!

Yngsta kusinen i halloween-utrustning

En liten Rävpuss!

Denna helg är den första på väldigt länge som vi inte har något speciellt inplanerat. Så skönt! Faktiskt ärligt talat, ni som känner mig och vet att jag gärna har full rulle genom allt i livet…

Jag har fått väldigt ont i halsen och är snuvig, konstigt nog bara på natten, men jag passar mig för att träna och tar tillfället i akt och vilar lite istället. Snart är jag ensam igen och då är vilan ett minne blott!

I förmiddags åkte vi in till stan där vi träffade Jenny, Jeppe och lilla Ebba som vi fikade med en stund. Sen köpte vi en tunnare fleeceoverall till Elise att ha under den vindtäta från PoP i vinter. Efter mycket letande hittade jag en utan luva på Cubus, så den fick det bli. Vi passade även på att byta ett par jättefina handstickade raggsockor i ekologisk ull (låter dyra) som Elise fått av sin mormor för ett tag sedan. Det var ett hål i den ena och jag är inte någon strump-stoppar-mamma, så jag bytte till mig ett par hela istället. Vi käkade thai innan vi handlade lite till ikväll och åkte hem för promenad med Vackraste hunden.

Jag har kollat upp lite förskolor i närheten via internet med nu ikväll och valt ut ett par intressanta som jag tänkte kontakta i veckan för att få komma på besök till. Jag skriver mer om dem när jag varit där, men det finns många som verkar bra och fina! På papperet i alla fall…

Jag och Militärpappan ska äta soppa ikväll och kanske lite godis, jag är bara lite sådär sugen på det för en gång skull, när det äntligen är helg och jag får äta det. Mina dagsscheman med mat- och sovklocka fungerar verkligen bra för mig!

Natten blir som den till idag, jag sover i gästrummet med två stängda dörrar mellan mig och de andra två. Jag snyter mig och håller på så nu med min förkylning så jag väcker Elise hela tiden. I morse vaknade dock jag av Elise som skrek genom två dörrar och ändå inte lyckats väcka Militärpappan som låg i samma rum som henne… Jag muttrade surt åt Militärpappan, gav Elise mat och sen somnade vi alla om till halv nio! Militärpappan mår dåligt över att han inte vaknade men vad kan man begära? Han är ju trots allt man! Låter jag bitter eller?

Vackraste hunden vill med ha pussar!

Ja, precis så känner jag mig nu.

Militärpappan är borta i tolv dagar denna gång. Elise är förkyld och har svårt att andas på natten. Vackraste hunden är vildare än vanligt och jag… Jag är bara trött och orkeslös.

Vi sover knappt någonting om natten eftersom Elise ligger och snörvlar och flaxar. Hon slår sig, liksom drar sin lilla hand från pannan ner till hakan, via näsan. Jag tror det är den hon vill åt. Efter en stund börjar hon gråta. Nappen kan hon inte ha, för då får hon ingen som helst luft verkar det som.

Jag sprayar med koksaltlösning hundra gånger, i natt tog vi även Nezeril två gånger. Nässugen ligger på mitt nattduksbord och flera gånger i natt har den åkt fram, men inget kommer ut, trots att jag hör snoret som åker upp och ned i hennes näsgångar. Det enda som verkar lugna ner henne och få henne på andra tankar är mat. Jag lägger mig så att hon får amma och då äter hon och slutar flaxa. Sen somnar hon.

I natt var hon vaken mellan tolv och halv tre och mellan halv fem och halv sex sen gick vi upp vid halv sju. 

På dagen är det bättre. Tack och lov. Vi sov tätt intill varandra på siffan mellan nio och tolv. Sen hällde jag i mig en stor kopp kaffe, jag som inte ens dricker något vidare kaffe i vanliga fall.

Vackraste hunden ville vara i trädgården när jag vaknade, så jag släppte ut henne på den inhägnade baksidan. Sen bytte jag på Elise, klädde på oss båda, fixade lite medans jag bar runt Elise på höften. En timme senare började jag undra var hunden tagit vägen, jag mindes inte om hon var ute eller inne. Inne var hon inte och inte ute heller. Nej, då var hon väl någonstans mitt emellan då… Alltså hade hon väl rymt! På med ytterkläder på en gallskrikande Elise, Foppatofflor på mig och ut i trädgårdens alla buskar och hörn! Var är hunden? Ingenstans!

Jag samlade mina återstående hjärnceller, tog ett djupt andetag och lugnade ner mig för en sekund. Jag kanske inte släppt ut henne ändå? Jag minns inte. Eller så har hon rymt. Inte så konstigt i så fall. Vem vill vara här i detta hus med en skrikande varelse som får precis all uppmärksamhet och en matte som glider runt som en zombie och inte verkar ha någon som helst koll. En matte som får hysteriska utbrott på Vackraste hunden som lyder precis allt på tre sekunder, men inte på en. En matte som varken har tid för kisspromenad, långpromenad eller gos och kel.

En fruktansvärd matte, en hemsk mamma, en gnällig hustru och en kompis som inte hör av sig. Och ett fetto. Det är jag. Militärmamman.

Sen hann jag tänka att jag inte hinner leta reda på hunden, för jag har en läkartid om en timme. De så satans viktiga människorna, ni vet! Så Vackraste hunden har det nog bättre överkörd.

Då kom hon fram ur en buske bakom garaget. Kanske en lönngång till friheten, vem vet? I så fall ska jag testa den någon dag när jag får tid och ork…