Tekniktips av främlingar

Det stod simning på dagens träningsschema och jag började med tre stycken 250-meterssträckor med ett fokusområde på varje. Första vändan fokuserade jag på andningen, andra på isättningen av armtaget och sista vändan tänkte jag extra mycket på frånskjutet i armen.

Bästa kollegan var med och tillsammans körde vi tio stycken 25-metersintervaller nära max med mycket kort vila. Man kan drunkna för mindre är min spontana reaktion då jag är så andfådd att jag kippar efter luft på andra sidan bassängen!

image
Efter att ha simmat ytterligare några längder lite för trött för att tänka fick jag syn på tre välbyggda simmare på andra sidan bassängen. Och vad skulle du gjort om du såg tre vältränade snyggingar när du stod där iklädd badmössa, simglasögon och en för stor näsklämma? Ungefär som mig antar jag…

Självklart simmade jag dit, presenterade mig snabbt och frågade om jag fick simma med dem en stund. Du hade väl gjort detsamma? Jag fick vara med och vi körde tio 25-meterslängder med tio olika teknikfokus. Så himla bra! Jag fick många nya tips och blev än en gång påmind om hur fantastiskt mycket man kan lära sig om man bara vågar fråga!

Morgonsim

image

Klockan sex möttes Militärmamman Sofia och jag i simhallen för ett härligt morgonpass tillsammans. Perfekt att bestämma dejt för träning när klockan ringer innan halv sex och det inte alltid är givet att flyga upp ur sängen direkt…

Min plan var att simma 1000 meter och dela upp dessa i fyra 250-meterssträckor för att hela tiden kunna simma med rätt teknik. Det är ett bra sätt att successivt lära sig simma med rätt teknik längre sträckor. Dessutom hjälper det mig att hålla motivationen uppe då jag ibland kan tycka det det kan bli lite långtråkigt att mala på längd efter längd.

Men så var det ju det här med att ha en vän med på träningen…Hon tyckte att vi skulle simma ytterligare en 250:a och så blev det! Därefter körde vi 10 stycken 25-metersintervaller där vi maxade. Första längderna gick snabbt för min del men snart satte konditionen begränsningar för min snabbhet. Så det var bara att köra på, för ska jag bli snabbare då måste jag pressa mig!

Sen varvade vi ner ett tag och sammanlagt simmade jag 2000 meter denna morgon, mycket tack vare att Militärmamman Sofia pressade mig. Har jag sagt att jag älskar att träna med andra?!

Vattenfys med skräckblandad förtjusning

image

I måndags höll mina kadetter vattenfys och jag passade på att delta. Simträning och lite tekniktips följdes av minutrar där vi skulle trampa vatten med armarna rakt upp i luften, dyka ner till botten flera gånger på rad, simma under vattnet, göra armhävningar vid bassängkanten, kullerbyttor och dra ner varandra under ytan. Jobbigt pass! Och kul!

Tills vi skulle avsluta med att dyka eller hoppa från femman. Fy fan! Jag har gjort det där hundra gånger och aldrig riktigt gillat det, men jag har heller aldrig tvekat särskilt länge utan mest bara hoppat. Där var jag inte i måndags om jag säger så… jag tvekade jättelänge och liksom dog lite varje gång jag ställde mig på kanten och tittade ner. Samtidigt visste jag ju att jag skulle hoppa, för det fanns liksom inget alternativ för mig att klättra ner för stegen igen. Tillslut lyckades jag slänga mig rakt ut och skrek såklart hela vägen tills jag nuddade vattenytan, vilket för övrigt kändes som en halv evighet!

Jag var inte särskilt tuff och det kommer dröja länge till nästa hopp, om jag själv får bestämma. Kanske tur att jag inte bestämmer sånahär saker själv ändå…

Jag passade även på att simma mina 100 meter på tid för min utmaning här under hösten. Tiden är X och ska nu alltså förbättras! Redan imorgon simmar jag nästa pass, för det gäller att träna om man ska bli bra!

Bilden ovan är från i somras. Samma baddräkt använder jag idag men nu utan bonnabränna!

För att bli bra måste man våga!

image

Helgens tävling gav mersmak och jag har bestämt mig för att bli en bättre simmare. Jag vill mer än att överleva från punkt A till B i vatten. Men hur gör man och vem kan lära mig att simma?

Med andan i halsen skickade jag iväg ett mejl till Karlskrona Triathlonklubb där jag frågade om vanliga motionärer som jag fick träna med dem och fick snabbt svar att jag var välkommen!

Det här är helt crazy, tänkte jag och anmälde mig genast till nästa träning som var dagen därpå. Det var ju inte direkt så att jag längtade till denna träning, som jag brukar göra, utan jag fick tvinga mig att åka dit. Att bara tänka ordet triathlon ligger en bra bit utanför min comfortzone men vill man bli bra måste man våga!

En trevlig kille mötte upp och gav mig några tips när han tittat på bedrövelsen, alltså min kamp om överlevnad till andra sidan bassängen. Nåt med armens rörelse under vattnet för att komma snabbare fram och efter lite övning frånskjutet med armen. Mycket att tänka på samtidigt för man måste ju andas med… men jag redde ut det och fick en positiv aha-upplevelse i vattnet.

25 meter i en platt bassäng hade krympt avsevärt sedan sist med all openwater-simning jag lyckats få till sista tiden. Skönt!

Jag ska hem och torrsimma lite för att öva mera och snart dyker jag upp på en ny träning med Karlskrona Triathlon. Tänk att jag vågade!

Radioprat och häftig film!

I morse var jag på SR Blekinge P4 och pratade om vår insats under Kustjagaren. Du kan höra delar av klippet och läsa lite om det HÄR. Jag uppmanar flera att våga utmana sig själva med en tävling och hoppas verkligen att fler träningssugna småbarnsmammor ställer upp nästa år, för det här var verkligen en rolig grej!

Jag har fått lite bilder från loppet och kommer skriva om vår upplevelse här på bloggen så snart jag kan. För er som är intresserade kan ni läsa ett annat lags tävlingsrapport HÄR. Killen som skrivit heter Johan Dahlhöjd och tillsammans med sin kompis Johan Axell körde han Kustjagaren i helgen. Det här är två störtsköna killar från Göteborg som jag fått förmånen att lära känna lite under helgen som gått. Kolla in bloggen Crosstränad som drivs av Dalhöjd och låt dig inspireras lika mycket som jag!

Dalhöjd har även filmat delar av Kustjagaren med en go pro-kamera fäst på bröstet. Vi får följa med längs banan i vatten och på land och ser både medtävlare och de två glada skitarna bakom kameran.

Måste ses! HÄR kommer du till klippet!

I mål!

image

En snabb rapportering tills jag får fler bilder, bara så att ni vet att vi kommit i mål. Vi kom i mål på tiden 5h och 48 min. Det var både 1h och 12 min snabbare än vårt mål och inte kom vi sist heller.

Fotot är från målgången och flera bilder och videos ligger ute på Facebook. Tack alla fina läsare, vänner och familj som hejade längs vägen! Ni gav massa energi och hjälpes åt att uppdatera varandra om vår position och tillstånd.

Överallt kunde jag läsa att vi såg starka ut och det var så vi kände oss nästan precis hela sträckan!

En längre tävlingsrapport med fler bilder längs banan kommer senare. Håll ut!

 

Att simma ifrån regnet

Vi träffades en snabb sväng i  förbifarten för att simträna, jag och Vackerbästis. Sådär mellan skurarna som kommit med jämna mellanrum under dagen.

Vattnet rörde sig då det blåste en del och det är precis rätt förhållanden för vår träning. Vi snoddade ihop oss och simmade ut en bit och in igen och så höll vi på tills vi fick en positiv upplevelse av snoddad simning. För den mentala biten är så viktig och att just ha positiva bilder av jobbiga och svåra saker tror vi är en nyckel till framgång!

Jag fick låna Militärmamman Sofias våtdräkt då min är på lagning efter vurpan förra veckan. Ni ser ett stort regn på ingång uppe till vänster i bild.

Vi simmade i land och bytte blixtsnabbt om till torra kläder och hade visst packat ner likadana tröjor, det får väl vara våra lagtröjor då! Det var förbannat stora droppar i detta regn som fullkomligt öste ner medan vi fick en oplanerad intervallöpning i sandaler upp till bilen.

 Underbara älskade vän, träning och svenska sommar!

TV-inspelning på djupt vatten

image

I onsdags hängde TV4 Sydost med ut på ett swimrun-pass i skärgården. Jag körde med Militärmamman Sofia som är en grymt bra simmare! Vi simmade sträckan Knösö-Verkö, 600 meter, sedan sprang vi över Verkö, 4 km, för att på andra sidan ön simma över till Hästö, 400 meter och slutligen sprang vi de sista 6 km in till Örlogsbasen.

Militärmamman Sofia och jag körde snoddat, alltså med ett gummiband mellan oss som gör att den ena kan dra lite och den andra få lite skjuts framåt när det är jobbigt, och just under simningen hjälpte det mig en hel del. Under löpningen på Verkö snubblade jag på en stig och då råkade jag bland annat ha sönder min frontsnorkel som jag simmat med under en längre tid. Jag blev först lite skeptisk till den andra simningen då vattnet rörde sig mer där och jag skulle bli tvungen att simma utan snorkeln, men det gick fint. faktiskt så pass bra så jag nu är inne på att köra loppet utan snorkel.

Fast det är ju Vackerbästis och jag som ska tävla så vi måste träna mer på detta för att känna vad som passar oss. 

Att simma med snorkel gör att jag, som inte är så bra simmare, slipper upp och andas sådär på sidan hela tiden utan bara kan flaxa på med armarna och inte behöva bry mig om andningen. Det negativa är dock att luften jag får i mig blir knapp, i stort sätt samma luft jag andas ut andas jag in igen och jag behöver mer syre för den ansträngning det blir för mig att simma flera kilometer.

När vi var snoddade under simningen från Verkö till Hästö simmade Militärmamman Sofia framför mig och höll kursen så jag slapp både tänka på att simma i rätt riktning och att hålla koll på vart hon var. Dessutom fick jag mer syre och simningen kändes lättare trots svårare förhållanden.

Detta var det sista långa swimrun-passet för min del innan tävlingen om två veckor och fram till dess tränar jag intervall-löpning, kortare swimrun-pass och lite styrka. 

Länk om sändningen i TV kommer när jag vet tid för det.

Löpning och simning i samma pass

Idag blev det snabbt omplanering av min träning och jag passade då på att köra årets första dubbelpass. Först sprang jag 5 km i 5.15-tempo sedan bytte jag snabbt om och simmade 750 meter i simhallen. Två ganska korta distanser men ändå skönt att känna på det.

Det var otroligt vackert ute ikväll och det fanns en stor måne på en röd himmel att fästa blicken på under löpningen.  Härligt!

image

Härom dagen tränade jag ett styrkepass i gymmet. Här kommer det: Som vanligt tre block, tre varv per block och ingen eller så lite vila som möjligt.

Block 1: 

Rodd i maskin

Armhävningar på ett ben med benet på roddsitsen

Tricepspress med stång i cablecross

Block 2:

Bicepscurl + Axelpress över huvudet med stång

Jämfotahopp upp på bänk

Joystick

Block 3:

Benböj + Baksida axel i TRX

Bicepscurl på medicinboll

Enarmsbröstpress på pilatesboll

Jag avslutade med att springa en liten pyramid på löpbandet, 17 km/h. Mest för att känna in mina nya löparskor:

10 sek löpning/10 sek ståvila

20s/20s

30s/30s

40s/40s

30s/30s

20s/20s

10s/10s

Våga fråga!

Det är kallare idag. Och vackrare. Vi eldar, äter frukost, busar och funderar lite över vad den här dagen har att erbjuda oss. Fredagar är underbara! Man slappnar av på ett annat sätt, luften känns fredag och alla människor är gladare.

Jag har inte ont i foten längre och det firade jag igår genom att säkra upp med ytterligare ett simpass. Idag ser jag ingen snö eller slask någonstans och därför blir det en försiktig löprunda med Undra i eftermiddag. Simningen igår gick bra och jag simmade 1500 meter enligt följande: 500 m bröst, 500 m crawl, 250 m bröst, 250 m crawl. De sista tio längderna crawl gick absolut bäst även om jag kände mig lite trött i armar och axlar mot slutet.

Eftersom jag inte kan simteknik så bra så försöker jag kika på andra simmare i bassängen och ta efter. Ibland stannar jag dem och frågar om de har lite tips att dela med sig av och det har alla. Och nej, jag har ingen aning om vilka dessa människor är, förutom att de ser ut att kunna ta sig fram i vattnet snabbt och lätt. Sånt stoppar inte mig och har aldrig gjort.

Vill man bli bättre få man lov lära sig av dem som redan är bättre! 

Igår sneglade jag lite på en supersnabb tjej och när jag kom fram till henne såg jag att det var en av mina före detta kadetter. Hon har simmat hela sitt liv och var fantastiskt duktig på att förklara hur hon gjorde och varför. Därav blev mina tio sista längder dagens bästa! Riktigt längtar till nästa pass!

 Genom kommunikation föds kunskap.