
Militärpappan är hemma, jag har sovit och barnen sover för natten. Tja, Elise i alla fall. Jag är lycklig!

Militärpappan är hemma, jag har sovit och barnen sover för natten. Tja, Elise i alla fall. Jag är lycklig!

Såhär sov vi, och så jag i mitten då. Fast bara mellan 05.00-05.30. Sen tog vi morgon!
Jag måste ju medge att det har varit en stor utmaning att ha Elise hemma hela dagarna och nätterna utan Militärpappan. Och de här dagarna har jag ändå haft stöttning från en i familjen. Elise har testat mig i allt hon bara kommit på! Flera utbrott och gallskrik varje dag, eller kanske mer varje timme. Ibland för att jag stängt grinden ner till källaren, släpat ut henne från toaletten där hon lekt i toalettstolen, sagt i lekparken att det strax är dags att gå hem, när vi har behövt byta blöja, när hon dragit ut alla kläder ur flera garderober, när det varit dags att äta. Sova ska vi inte bara tala om… Jag har fått stoppa ner barnen i vagnen och knata långa promenader (perfekt för träningens skull!) för att hon tillslut ska slumra in. Igår kväll fick jag efter två timmars(!) svettigt försök till läggning av Elise, stoppa ner henne i den gamla vagnens liggdel och vagga henne till sömns i den. Tur man har fantasi!
Sen har hon varit världens gulligaste och goaste unge emellanåt med, sådär så man får dåligt samvete för att man nyss höll på att dö för hon var så omöjlig. Ni vet, det vanliga mamma-samvetet…
Idag har vi i alla fall varit ute i trädgården en stund och lekt med Vackraste hunden. Imorgon kommer Militärpappan hem igen. Oh, vad jag ska sova! Och blogga.


Nackdelen med att bo i en liten stad är att lekplatserna ofta gapar tomma på lekkamrater.
Fördelarna är att hunden kan följa med och att jag igår kunde köra ett helt styrkepass bredvid sandlådan utan konstiga blickar!
När Elise var liten bebis ville jag inte att hon skulle börja använda napp. Kanske för att jag tyckte det var onödigt, överflödigt eller bara för att napp inte ingick i en perfekt mammas värld? Oavsett snuttade hon gärna på mig och jag ammade minst en halvtimme varje gång, ibland över en timme. Eller ammade och ammade, hon åt väl ganska snabbt och därefter snuttade hon bara.
Those were the days…
Som tvåbarnsmamma i farten finns ingen möjlighet till att sitta här i timmar och bli snuttad på och även om det tog emot så insåg jag ganska snabbt att en napp kunde underlätta tvåbarnslivet avsevärt. Amningen har fungerat jättebra från första stund och Tilia äter snabbt och klunkar ljudligt och vill därefter gärna snutta, som sin syster. Från och med härom dagen sker detta snuttande på en napp istället.
Elise ville heller aldrig ha nappen när jag väl kom till det skedet att jag eventuellt kunde tänka mig att ge henne den. Sen valde hon ju tummen istället, på gott och ont. Använder era barn napp?

Vilostund med finaste Lillasyster!
Kvällsmys med (på) pappa!
Idag var tanken att Elise skulle vara på förskolan första dagen på, jag tror, fyra veckor. Ja, egentligen var den ursprungliga tanken att hon redan förra veckan skulle vara där ett par dagar så att det skulle få bli en mjukstart efter all ledighet med oss här hemma, men då och fortfarande härjar det maginfluensa på förskolan. Just det slipper vi gärna så Elise blir hemma även hela denna vecka.
Det känns skönt att jag är mammaledig och ändå hemma för då kan ju Elise lätt stanna här med mig och Tilia. Men hur gör dem som inte är lediga, utan arbetar? Jag antar att de inte får vabba så länge deras barn är friskt eller hur är reglerna egentligen? De som kan tar kanske ut ledighet i form av semester eller komptid bara för att undvika smittan, menar jag. Det är ju trevligare att vara hemma med ett (eller två) friska barn än sjuka…
Vi var på sjukhuset idag för att fotograferas till lokaltidningens ”Välkommen till världen-sida”. Det återstår att se hur fotot blev, men jag tror Elise blev bra i alla fall och det är ju huvudsaken!
Jag har fått indikationer från ett par av er att det har varit problem med att kommentera från mobilen. Kvarstår problemet? Och, om det nu gör det, är det någon med wordpress som vet hur man åtgärdar detta? Hur jag nu ska få svar när ni inte kan kommentera… Haha.
Flera av er vill veta vad jag tränar för styrketräning och nu första veckorna efter förlossningen tänker jag att det är extra viktigt att verkligen lyssna på kroppen och att börja lugnt. Jag styrketränade fram till graviditetsvecka 34 ungefär, sedan blev det bara promenader. Nu kör jag ett par veckor med bara kroppsvikt som motstånd och fokuserar på teknik, balans och bäckenmuskulaturen. Dessutom kniper jag varje dag så ofta jag kommer ihåg.
Idag körde jag ett pass jag fått från Lofsan. Det är sex stycken övningar och alla är klickbara för en kort instruktion som ni kan se på Youtube, som hon själv spelat in.
Jag körde övningarna i så kallade Tabata-intervaller. Detta är korta maximalintensiva 20 sekundersintevaller som följs av 10 sekunders vila. Intevallerna upprepas 8 gånger och ger en total träningstid på 4 minuter per övning. Man kör en övning i taget sen en något längre vila, 1-2 minuter, innan man går på nästa tabata-övning.
För att slippa passa klockan hela tiden finns det många appar att ladda hem till sin telefon som håller reda på tiden åt dig. Jag hämtade hem en gratis-app där man enkelt trycker på start och en visselpipa tjuter när man ska börja och sluta träna. Enkelt och mycket smidigt!
Som uppvärmning gick jag en rask promenad på 40 minuter.
Passet tog ungefär en halvtimme att köra och även om meningen är att man ska köra max antal repetitioner på varje övning så fokuserade jag mest på tekniken, vilket gjorde att jag inte direkt blev jättetrött. Det viktigaste för mig var att knipet fanns med genom alla övningar och att dem blev rätta rent tekniskt.
Saker som hänt de närmaste dagarna:
Kan man skylla på amninghjärna och sömnbrist?. Jag kom i alla fall ihåg att ta med mig barnen från affären. Än så länge…