I undersökningsrummet finns mycket roligt att pilla på!

Och så kan man busa lite också!

Igår hade vi återbesökstid på Barnkliniken angående Elises förkylningsastma och besöket gav oss egentligen inte någonting, ungefär vad jag förväntade mig för hon är ju frisk just nu.

Som vanligt hade vi en ny läkare som vi aldrig träffat förut och hon var noggrann och så, men jag fick ju dra hela historien igen och jag är osäker på om hon förstod nåt alls. Jag gör det ju knappt själv!

Det hela slutade med att vi fick samma information om samma medicin i samma doser som vi fått ett antal gånger nu sedan i september… Tack, men vad ska de göra liksom?!

Vi åkte hem efter stetoskopslyssning och saturationsmätning där allt såg toppen ut. Skönt! Vi får helt enkelt invänta nästa förkylning och när hon blir sådär hostar-tills-hon-spyr-dålig så åker vi in med henne så får de bedöma vad vi kan göra där och då. För det är ju det vi egentligen ens är där för!

Det var jag själv som kom med denna lösning och läkaren tyckte det lät bra. Jag har nämligen fruktansvärt svårt för att inte komma fram till något konkret! Det liksom kryper i kroppen på mig och jag kan inte slappna av.

Det kan jag nu.

I

Elise väntar på bus

Bara för att det var Militärpappans morgon med Elise passade hon på att ta sovmorgon till halv åtta! Då gick vi upp hela familjen och jag bakade frallor för Frökenfarmor och Målarfarfar skulle komma på besök från Högsby. Tillsammans åt vi frukost och medan Målarfarfar och Militärpappan målade fönster, dörrar och lister i gästrummet tog Frökenfarmorn och jag en promenad med Elise och Vackraste hunden på 90 minuter i det vackra, men kalla vädret!

När vi kom hem lagade vi lasange (igen) och till kaffet tog vi en minisemla innan det var dags för dem att resa hemåt igen. Det var väldigt trevligt att ha dem här över dagen och Elise var på sitt bästa bushumör och stojade runt som en liten galning och talade om för Farmorn vilken lek det var som gällde. Det är inte jättelätt att förstå vad hon menar med allting, speciellt eftersom hon inte säger så många ord, utan mer visar. Men Militärpappan fick agera tolk och då funkade det utmärkt! Den roligaste leken idag var när Frökenfarmorn skulle köra över Elises fötter med trä-larven.

Åh, vad roligt när Farmor busar!

Tvätt pågår

Kvällens läggning tog orimligt lång tid, över en timme och detta för att Elise snurrat till det lite med tiderna och helt enkelt var för busig för att sova när vi tyckte det var på tok för sent att vara uppe för en 1,5-åring. Hon sprang ur sängen och ut till oss fnissandes med händerna för munnen och visste att hon busade, lilla trollet! Efter otaliga tillbakaläggningar i sängen gav hon tillslut upp och somnade vid halv nio. Phu!

Elise får en av medicinerna innan läggdags. Hon ska andas fem andetag i denna mask med Airomir (luftrörsvidgande). När man tar bort masken märker man vilket djupt andetag hon tar, alltså ytandas hon mest i masken... Inte lätt det där!

Under tiden jag sprang fram och tillbaka med busiga lilla Elise till sängen var Militärpappan gatan runt för att få hjälp med att starta vår bil, då vi visst glömt en lampa på i typ två dygn så batteriet laddats ur. Ingen av alla dem vi känner till på vår gata var hemma såklart… Och det känns sådär lagom osvenskt att plinga på hos okända människor en söndagkväll efter åtta och be dem köra sin bil till vår garageuppfart… Men, det var precis vad som fick ske ikväll!

Slutet gott, allting gott!

Elise på väg till micron för att tala om för oss att vällingen minsann är klar!

De söta strumporna har Tuffbästis stickat! Perfekta på kvällen då de håller de små fötterna varma och har halkskydd under till så hon kan springa runt obehindrat.

Tack för era kommentarer angående förra inlägget om Elises förkylningsastma! Verkar som att många har samma problem eller diagnos på sina barn. Det är frustrerande när man upplever att ingen lyssnar, som har betalt för att göra just det.

Vi fick en ny tid idag och en läkare som lyssnade på vad vi hade att säga. Det hela är lite förvirrande för oss, för vi tyckte ju att Elise var alldeles jättefrisk i måndags när vi var på 18-månaderskontroll, men det var hon inte alls enligt BVC-läkaren som inte ville ge henne något vaccin.

Barnkliniksläkaren lyssnade på Elise och sa att hon förvisso lät tät i nedre luftvägarna men att syresättningen till blodet var bra och att hennes allmäntillstånd var toppen. Och så är det ju på dagarna, tycker vi med och förskolan, för vi har frågat där med såklart och de menar att Elises energi och glädje är lika med de andra barnens. Barnkliniksläkaren tyckte det var märkligt att Elise inte fick något vaccin i måndags och angående den där elektriska apparaten som skulle kunna hjälpa till att dra ned medicinen längre ner i luftvägarna menade han att Elise inte behövde någon sådan. En sådan apparat använder barn som har riktigt svårt att andas och kanske oftare än vid förkylning. Han menade att det finns flera andra saker och mediciner vi kan testa och utesluta innan vi börjar tänka på en sådan och det kändes som ett logiskt resonemang, tyckte vi.

Det bestämdes att vi ska ge Elise Airomir (luftrörsvidgande) en dos varje morgon och kväll samt efter en kvart ge henne två doser Flutide (cortison), både morgon och kväll. Ingen Mollipect så långt det är möjligt för att lättare se vad som har egentlig verkan. Detta ska vi göra fram till på torsdag då vi har en ny tid på Barnkliniken för att lyssna på henne  igen och bedöma utifrån det hur vi ska gå vidare.

Vi är nöjda med besöket idag och det känns bra och kontrollerat att göra såhär och att vi har en återbesökstid framför oss. Framförallt känns det skönt och värdigt att bli bra bemött!

Rosiga om kinderna efter nästan tre timmars väntan på Barnkliniken. Nu åker vi hem. Inte ett skvatt klokare, friskare eller behandlade…