Här har vi tjejen som älskar frukt! Så fort hon går förbi en fruktskål tar hon en ny. Äpple- och päronträd har vi på tomten. Ekologiskt och närproducerat, precis som vi vill ha det! Det kallar jag höst-vardagslyx!
Mums!
2
Category Archives: Elise
Högsbyhelg
Provar farfars tofflor
Vid fyratiden på fredagseftermiddagen kom vi fram till Högsby och vi kom inte tillbaka hem förrän halv tio på söndag kväll. Däremellan vilade vi, var på kräftskiva, busade med hundar, bakade kladdkaka, åt god mat, tittade på kor, hostade och mös. En så skön helg att både Elise, jag och Vackraste hunden redan längtar tillbaka! Så vi bestämde oss genast för att åka dit snart igen – faktiskt så snart som till helgen! Oss blir man inte av med så lätt.
Att leka med Zack är en av favoriterna!
Målarfarfar och Elise läser bok. Så gör hon inte med någon annan!
Såhär död blir till och med Vackraste hunden av att hålla koll på valpen Zack och alla hans upptåg
Glad Elise så kräftskiva!
Ju mer man svankar desto större blir magen... Eller?!
Militärmamman
Passa dig Zack! Undra bestämmer att Zack inte får vara i soffan, sängen, stolen, sovrummet, köket... Han får visst inte vara någonstans när hon bestämmer.
På vägen till Högsby
Både Elise och jag har varit sjuka och i helgen har det varit min tur att må sämst. Elise däremot har varit pigg och fräsch på dagarna men hostat som en galning hela nätterna som gjort att hon inte kunnat sova mer än sittande på mig medan jag håller ett täcke över hennes ansikte så att luften inte blir så torr. Således har jag inte kunnat sova…
I fredags packade vi in oss i bilen för att åka till Frökenfarmor och Målarfarfar. Det har varit skönt med lite avlastning och jag känner att den gjorde mig gott. Jag är mycket bättre nu!
Dock kände jag mig pigg i fredags så på vägen till Högsby stannade vi till i Kalmar hos Jenny och Ebba för att leka i deras vackra nybyggda hus. Det var ett tag sedan vi sågs nu och flickorna lekte och sprang runt medan mammorna pratade, åt och drack kaffe. Så trevligt, skönt och uppiggande att träffa Jenny som är en väldigt fin vän!
Elise och Ebba
Busa är roligt!
Ebba fyllde 1 år i helgen men är större än Elise. Godbit!
Innan vi åkte fick Elise tag i ett nyöppnat paket sesamfrön. Den hade hon roligt med! Själv hade jag inte alls lika roligt när jag hittade henne...
... Såhär fyra dagar senare trampar vi fortfarande runt i ett och annat frö som fastnar under fötterna. Såret på kinden är det någon annan unge på förskolan som orsakat.
Väldigt trött
Hemma från fält. Skönt! Det rullar på i en himla fart för tillfället och det enda jag hinner är att jobba, äta och sova, känns det som.
Elise spydde flera gånger natten till tisdagen och fick feber igen så hon kunde inte gå till förskolan som det var tänkt i tisdags utan spenderade den dagen, hemma med Militärpappan, med att sova istället. Det hjälpte nog för idag har hon varit pigg som en mört och ätit som en häst igen! Militärpappan och jag var hemma halva dagen var. Han arbetade under förmiddagen och jag under eftermiddagen, jättebra att det gick att lösa så idag. Imorgon ska hon till förskolan igen, första gången på över en vecka. Militärfamiljer är borta mycket men också hemma längre perioder, som nu var Militärpappan ledig i över en vecka, än de flesta andra vi känner. Det är bra! Eller bra? Det är fantastiskt!
Jag har arbetat tretton av de senaste femton dagarna och de allra flesta av dessa från tidig morgon till sen kväll. Inte konstigt att jag känner mig trött och orkeslös! I natt hoppade även Elises förkylning på mig och min hals gör gruvligt ont och jag känner mig lite febrig. (=Ingen träning…) På fredag ska jag och Elise vara lediga och om jag inte blir värre i min förkylning eller Elise insjuknar igen, så hägrar kräftskiva för oss två i Högsby till helgen!
Vackraste hunden fick hänga med ut i skogen under tisdagen. Det uppskattade både hon och kadetterna. Utom möjligtvis dem som blev av med sin mat…
Regnet har verkligen öst ner under vår fältvistelse. Härligt med lite miljöomväxling, trots allt!
Tillbaka till verkligheten
Jag ber om ursäkt för min oanmälda frånvaro, här och på de bloggar jag nästan slaviskt följer varje dag. Jag har varit i Halmstad på jobb hela veckan och det gick ut på att hålla en kurs i UGL som står för Utveckling av Grupp och Ledare. Det är en utbildning som Försvarshögskolan äger och följande text är hämtad från deras hemsida:
”Utbildningsmetoden under UGL benämns ”upplevelsebaserat lärande” och bygger på Kolbs teorier om lärandet. Gruppmedlemmarna ställs inför olika uppgifter som de som grupp skall hantera eller lösa. Detta skapar gemensamma upplevelser som genererar grupprocesser vilka gemensamt undersöks. Utifrån detta utforskande byggs allmängiltiga tankegångar om upplevelsernas innehåll och verkan. Vedertagna teoribildningar, med vetenskaplig grund, belyser som jämförelse de gjorda upplevelserna. Reflektion och reflektiva samtal bygger på lärande-effekten och utvecklingen såväl hos deltagaren som hos gruppen. Gruppen och individerna lever i sin egen lärandesituation och genom handling och reflektion skapas nya sätt att tänka och förhålla sig i relation till andra… För att kunna göra detta bör man ha jämvikt i sin livssituation vid kursdeltagandet. Svårare personliga problem och social ohälsa har ingen lösning i UGL-kursen. Kursen i sig är krävande och fordrar fokusering på sitt eget innehåll och form.”
Det har varit en tung vecka med många sena kvällar, mycket funderande och ingen som helst träning. Inte heller har jag kunnat välja den mat jag vill äta, vilket tär hårt på mig!
Jag kom hem i fredags kväll och har spenderat helgen med att sova, vila och vara med Elise och Militärpappan. Elise har varit sjuk med feber och hosta men febern släppte lagom till min hemkomst. Dock hostar hon väldigt mycket under nätterna och vaknar och är ledsen. Hoppas hon blir bättre snart.
Imorgon drar jag till skogs med jobbet och kommer hem igen på onsdag kväll. Den kvällen blir den sista med Militärpappan på tre veckor då det är hans tur att dra till sjöss med sitt jobb. Alla militärfamiljers verklighet.
Vi har i alla fall lekt i lekparken, klappat hästar, fikat med Finaste grannen och promenerat med Vackraste hunden i helgen. Och så har vi ätit god mat, packat upp och packat ner igen!
Elise är tokig i hästar. Som sin mamma!
Vackraste hunden är tokig i Elise.
Finaste grannens katt Simba försöker undkomma Elises kramar
Äpple är gott!
Elise
Vackraste hunden
Den sötaste tröjan fick hon av Farmor
Cool luva har den också!
Vara ifrån varandra
Mammas lilla monster väntar på vällingen
Elise, Vackraste hunden och Militärpappan åkte till Högsby idag. Kvar blev jag. Jag har varit iväg hela helgen och är riktigt trött ikväll! I morgon bitti åker jag till Halmstad för att arbeta och hålla UGL-kurs. Blir borta en vecka. Militärpappan är ledig och hemma med Elise stora delar av den kommande veckan och jag saknar henne alla redan, mitt lilla monster.
Hennes tröja köpte jag på H&M. Jag höll upp den framför Elise när vi var där och hon kunde inte sluta skratta, så jag var bara tvungen att köpa den, såklart! Den är rätt så rolig faktiskt.
Nästa helg får vi tillsammans, hela familjen, sen åker jag ut i skogen att par dagar och innan jag kommer hem därifrån åker Militärpappan ut på sjön. Tre veckor blir han borta.
Ja, det är såhär vårt liv ser ut emellanåt. Skittråkigt och tungt med så långa perioder ifrån varandra, men jag försöker fokusera på det positiva – som att vi slipper tröttna på varandra till exempel. Haha…
Elise är så go och fin så henne saknar jag mest och nu när hon är på förskolan stora delar av dagarna så känns det mycket jobbigare att åka ifrån henne. Innan, när jag var mammaledig, kunde jag känna att det var skönt att komma bort ett tag. Tur att jag snart ska vara mammaledig igen, så jag kan längta efter att åka ifrån familjen lite då och då!
Tagen på bar gärning när hon nyss stoppat in något i munnen. Frågan är vad?
Mer flyt idag
Dagen idag har varit mycket bättre än igår, bara så ni vet. Tack till alla för era fina och uppmuntrande kommentarer! Jag känner att jag vill skriva lite positivt om mitt jobb, som jag faktiskt på det stora hela tycker väldigt mycket om. Så imorgon ska jag visa er något riktigt riktigt bra, jag vill faktiskt kalla det för revolutionerande!
På väg hem från förskolan idag stannade vi för att gunga, Elise var tokglad! Väl hemma kom Militärmorfar på besök en stund och vi lagade kycklinggryta till middag. Jag har även hunnit med att gosa med Elise, handla, förberett inför Hemliga Maries passning av Elise imorgon, pratat telefon med Finaste grannen som väldigt jättesnart föder barn (spännande), med Syster Yster som för första gången i sitt liv sprungit 8 km idag (imponerande) och med Övermormor (trevligt). Militärpappan har lekt med Elise, jobbat på en hemlig grej och tvättat.
Och detta trots att vi båda jobbar heltid. Tänka sig!
Flygande stakar och nya rutiner
Idag körde vi skarpt för första gången med förskolan. Det har passerat ett par större gräl här hemma och grundanledningen är förmodligen att vi är stressade och ovissa inför det nya liv som faktiskt står inför, eller kanske är mitt i. Hur gick det till, hur hamnade vi här så snabbt?! Militärpappan lär få ducka för fler, genom köket, flygande tvålpumpar och ljusstakar innan vi kommit in i allt vad vi nu bör komma in i för att detta ska fungera…
Till att börja med fick vi väcka Elise i morse för att komma iväg i rätt tid och det är kanske inte det roligaste sättet att vakna på. Hon fann sig dock ganska snabbt och visade glada miner innan jag cyklade till jobbet strax innan halv sju. Militärpappan tog Vackraste hunden med sig och lämnade av Elise på förskolan vid 06.40. Förskolans riktlinje är att man ska räkna med att en lämning tar ca 20 min(?!) i början. Militärpappans lämning tog fyra minuter. Av med ytterkläderna och Elise knatade iväg mot fröken och vinkade glatt ”hej då” som ensamt barn på hela förskolan vid den (okristliga?) tiden.
Hur gör folk? Går alla familjer ner på deltid när barnen går på förskolan? Vi flexar på jobben och pusslar med varandras tid för att kunna hämta så tidigt som möjligt, men vi har båda valt att arbeta heltid.
Jag cyklade hem från jobbet, bytte cykeln mot barnvagn och hund och gick bort för att hämta Elise vid 16.00. Hon hade haft en jättebra dag och som vanligt ätit som en häst vid alla måltider, sovit länge i sin lilla box på utesovplatsen, luktat på många blommor och gått omkring och pysslat lite under dagen. Hon blev jätteglad när jag kom och ville visa mig hela förskolan, pekade och jublade när jag gick ditåt hon önskade och så skrattar hon tillgjort när jag frågar något som jag förstår att hon uppenbart vill. Det värmer att hon verkar trivas!
Hemliga Marie kom hit efter jobbet och har spenderat tiden till Elises läggdags med oss. Vi har pratat, ätit fiskgratäng och gått en sväng med Vackraste hunden. Elise har gungat och visat var hennes förskola ligger så Hemliga Marie hittar hit när hon ska passa Elise på fredag kväll då Militärpappan och jag ska iväg på olika håll.
Idag körde jag ett styrkepass på gymmet och imorgon väntar ännu ett, fast med sällskap av Fina Lina, så det ser jag fram emot extra mycket! Imorgon ska jag lägga arbets-förmiddagen ute i skogen för att reka terräng inför en utbildning jag ska hålla där om ett par veckor. Ska bli skönt att komma ut lite!
Härlig helg
Idag har vi städat hela huset, plockat undan på ställen där man ofta lägger saker tills bättre plats hittas, vilket det typ aldrig görs… Inte här hemma i alla fall. Även tvättstugan har fått sig en omgång och min och Elises garderob är i toppskick! Jag älskar när vi har den här ordningen här hemma och har bönat, bett och mordhotat Militärpappan att det alltid ska få vara så här fint och ordningssamt. Jag får en speciell ro i själen när hemmet är i detta skick. Det känns som att jag har hur mycket energi som helst till annat och det är ju alldeles fantastiskt!
Efter middag och garderobsstädning tog jag mig ut på en löptur, den första på evigheter! Åh, så skönt det var! Jag har inte haft möjlighet att träna på hela veckan och har såklart mått jättedåligt över det. Jag har varit ensam med Elise då Militärpappan har varit på sjön och har arbetat samtidigt som jag skolat in på förskolan samt att vi äger en hund av rasen Weimaraner, det vill säga – ingen tid över, över huvud taget! I fredags var han äntligen hemma igen och jag tog en kortare löptur. Lördagen sov jag typ bort, jag var totalt slut så träning var inte att tänka på.
Äntligen söndag och jag kunde träna igen! Har man bara möjlighet till ett ordentligt pass på veckan så väljer jag utan tvekan löpning, speciellt efter denna styrketräningstunga sommar! En veckas uppehåll från styrkan kan kroppen bara må bra av! Idag tog jag bilen en bit bort för att kunna springa en vacker runda i underbar natur. Vackraste hunden kunde springa lös hela rundan och jag sprang på, om än ganska lugnt. Just i löpningen tycker jag att det känns lite obehagligt att pressa kroppen nu när jag är gravid, men jag har inga problem med att det inte går i ett hejdundrande tempo, jag springer för att det är så skönt för kroppen och för själen. Som vanligt hade jag ingen musik på under rundan utan lyssnade till naturen och kände solen steka gött i nacken. Jag sprang i en timme och njöt verkligen varje minut! Löpning när den är som bäst!
När jag kom hem var Militärpappans Militärkompisar här och jag som satte en bulldeg på jäsning innan löpturen bakade klart när jag kom hem och käkade en kanelbulle direkt efter löpningen. Så kan det gå! Fast ska man äta snabba kolhydrater någon gång så ska man verkligen passa på direkt efter ett träningspass, då är förbränningen som störst och kroppen behöver snabba kolhydrater för att årerhämta sig. Nu kan man ju välja bättre snabba kolhydrater… men bullen var god!
I går kväll gjorde Militärpappan en supergod skaldjurspasta och jag längtar efter den fortfarande! Kanske gör vi den nästa helg igen? Supergod och superenkel och lyxig – en rätt som har allt alltså! Recept kommer inom kort.
Vår helg har varit bra och jag känner mig laddad inför veckans kommande arbete och träning. Imorgon ska jag klippa mig och färga håret efter jobbet, hos en ny frisör! Kan ju gå hur som helst, men vi hoppas på det bästa. Bildbevis kommer, såklart!
Jag tog en skuggbild av magen idag. Magen är klart större när jag ätit strax innan. Ibland är den nästan platt.
Vackraste hunden har mest solat i gräset idag.
Elise plockar vinbär och stoppar dem i munnen ett och ett.
Det är onödigt att ta en omväg, menar jag…
Sedan Elise började på förskolan vägrar hon att bli matad. Hon kan själv och oftast går det riktigt fint. Idag vet jag inte riktigt vad som hände! Jag hatar mat med ”rött” i, btw!
Skaldjurspastan. Mmmmm…..
Bullarna
Inskolning vecka två
I veckan som gått är det jag som tagit över inskolningen av Elise på förskolan.
I måndags stannade jag i en halvtimme och lekte lite med henne och lite fler barn. När jag smitit ut för att fylla på lite blöjor halkar Elise och slår sig lite, så hon gnäller till men skulle nog slutat ganska snart… om hon inte hade sett mig. Och när hon gjorde det så grät hon ännu mer, såklart. Hon slutade ganska snabbt men ville sen bara sitta i mitt knä och var ganska klängig efter det. Vid 09.30 vinkade jag ett snabbt ”hej då” och hon verkade inte bry sig nämnvärt. Två och en halv timme senare kom jag för att hämta henne och allt hade gått jättebra!
Tisdag till fredag har jag bara lämnat Elise på förskolan vid 09.00 och hämtat henne vid 14.00. Hon har alltså både ätit lunch och sovit där hela veckan. När jag lämnar henne klamrar hon sig fast vid mina ben, känns i mammahjärtat. Men jag stänger av känslorna, tar bort henne lite fint och ger henne till en av pedagogerna. Hon har gråtit alla dagar när jag lämnat henne men tydligen har det gått över ganska snabbt. Hon gråter inte hysteriskt på något sätt, mera gnällgråt men det känns såklart inte jätteroligt att lämna henne då.
Hon har ätit jättebra alla dagar och sovit två timmar om dagen ute i sin lilla box där alla barnen sover. Hon verkar trivas väldigt bra och går runt och pillar med leksaker, ”pratar” och luktar på blommor.
Hämtningarna har varit av varierande slag, måste jag säga. En dag blev hon överlycklig och skrattade och sprang till mig när jag kom in genom dörren. Det var härligt! En annan dag såg jag att hon stod i sandlådan och lekte och hade roligt… tills hon såg mig. Då började hon gråta och var jätteklängig och detta humör höll i sig tills hon somnade för natten fem timmar senare! Sista dagen jag hämtade henne sken hon upp som en sol när hon såg mig och ville sedan inte gå hem utan tyckte vi skulle stanna på förskolan tillsammans. När jag lyfte upp henne för att åka hem började hon gråta för det! Det känns som ett bra betyg på att hon trivs i alla fall. Skönt!
Pedagogerna har berättat att Elise inte alls var lika klängig på Militärpappan och att så är fallet med de allra flesta barn. Barn och mammor. Åter igen känner jag lite sting efter att få vara pappa. Man undrar ju vad ”problemet” är? Till och med hunden är ju likadan!
Nu är Elises inskolning klar och på måndag kör vi skarpt. Vi inleder med en ledig dag. Eller Militärpappan och Elise ska ha en ledig dag, jag ska jobba.