Denna vecka har jag varit förkyld som trots vila övergick till tok-förkyld. Har sjukt ont i halsen, feber från och till samt hosta. En och annan promenad på någon timme har det blivit, men bara i promenadtempo, inte alls som jag brukar.
Tyvärr mår jag fortfarande inte alls bra och har i natt dragit på mig en nackspärr(!), till råga på allt. Aj som fan!
Måndag: Löpning 40 min + Styrka 50 min
Tisdag: Promenad, 105 min + BodyBalance 60 min
Onsdag: Styrka 45 min
Torsdag: Promenad 150 min
Fedag: Vila (sjuk)
Lördag: Vila (sjuk)
Söndag: Vila (sjuk)
Kommentar: Denna veckan har Militärpappan jobbat i stan så jag har kommit iväg tre gånger till gymet. Härligt! Nu åker han dock imorgon och kommer bara hem på helgerna fram till jul. Men sen är han fan hemma!
Ska köra styrkeprogrammet två gånger i veckan och tre pass löpning. På nåt sätt får det gå. Jag har en väg väldigt nära huset med nylagd asfalt, där går det lätt att rulla vagnen när man springer för då är underlaget verkligen viktigt för både min och Elises komfort. Den vägen är 2,5 km, så alltså 5 km eftersom man får vända och springa hem igen. Jag har mätt upp varje kilometer på vägen så rundan kan bli precis hur kort eller lång man vill beroende på hur många gånger man vänder och det är ju bra!
Löpningen kör jag efter ett program som Anders Szalkai har satt ihop på marathon.se där han delar in träningen beroende på den tid man siktar på. Jag sprang innan graviditeten efter programmet att klara milen på 45 minuter. Nu springer jag efter 60-minutersprogrammet. Lite realism får man ju ha, trots allt! Jag är nog snart tillbaka i min 45-minutersfart igen…
BodyBalance tycker jag är rätt skönt för att det verkligen stretchar ut kroppen ordentligt och det är ju aldrig fel efter allt asfaltspromenerande och runtbärande på bebis!
Hoppas förkylningen ger med sig bara för fram till dess är det vila som gäller!
Idag var min första träning med den personliga tränare som jag anlitat. Hon jobbar på gymet där jag tränar och är förutom PT även sjukgymnast, vilket känns lite extra bra såhär efter en graviditet. Hon hade lagt upp ett styrkeprogram åt mig där jag tränar igenom hela kroppen och flera av övningarna ska stärka bäckenbottsmuskulaturen. Jag ska köra passet 1-2 ggr i veckan själv och efter ett tag gör vi om programmet så vi delar upp kroppen på olika pass. Men det kräver ju att jag verkligen kommer iväg hemifrån flera gånger i veckan och än så länge känns det lite vanskligt, eftersom jag är ensam till mitten av december.
Annars tränar jag på som vanligt, jag har rätt så bra koll. Jag är motiverad och har både en stark vilja och den kunskap som krävs. Jag anlitade PT:n för att kunna få lite avstämning med någon annan med jämna mellanrum. Jag behöver det för att kunna hålla uppe motivationen under en längre period när det känns motigt.
Vi har gjort en del tester där vi mätt kroppens sammansättning av andel procent skelett, muskler, vatten och fett. Dessa siffror ska vi nu ändra och om en månad ska jag göra samma test igen för att se om det går åt rätt håll. Spännande, motiverande och läskigt!
Vi har även pratat en del kost och jag har skrivit kostdagbok under en vecka. Jag behövde inte ens lämna in den till henne för att se endel brister själv. Det blir så otäckt tydligt när man får ner det på pränt! Jag äter alldeles för lite för den mängden träning jag utför. Mitt försvar? Jag hinner inte. Jag prioriterar Elise och Vackraste hunden och allt annat som ett välstädat hem… Haha. Man är ju lagom knäpp i huvudet, säger jag bara!
Nu har jag gjort det lättare för mig att äta mera och framförallt oftare. På morgonen gör jag frukost till mig själv det första jag gör, innan Elise får mat. Hon är ändå ganska nöjd och glad på morgonen, så hon kan vänta i en kvart, såklart! Märkligt att jag inte tänkt så förut. Hur tänkte jag då? Lunchen tar jag fram från frysen i samband med frukosten. Det är alltid någon mat som vi gjort innan och fryst in i portionslådor. Sen ska man bara komma ihåg att äta den också. Det kan låta lustigt, men jag glömmer den ändå alldeles för ofta… Mellanmålen tar jag enkelt bara ett äpple från trädgården och lite keso, kesella eller någon banan eller avocado, kanske lite nötter. Det funkar oftast bra. Middagen lagar Militärpappan denna veckan nu när han är hemma och då äter jag ju den, men nästa vecka och alla andra veckor måste jag fixa till den med själv. Men det ska nog gå bra, Elise är mer medgörlig nu för tiden och kan ligga ensam en stund.
För att få in rutinen börjar jag varje dag med en liten lista (jag älskar listor) där jag skriver ned vad som ska göras under dagen. Idag såg den ut såhär:
08.00 Frukost
08.30-09.30 Ringa viktiga samtal
10.00-12.00 Babyrytmik inklusive mellanmål
12.00-13.30 Promenad till Maxi (ca 2 km+ 2km) för att handla
14.00 Lunch
15.30 Löpträna 40 minuter med hunden i koppel och Elise i vagnen
16.30 Förstärkt mellanmål
17.30-18.30 Styrketräning med PT
19.30 Middag
Det har funkat bra idag och hade jag inte haft min lista så hade jag definitivt inte ätit allt dethär och då hade jag heller inte mått så bra och inte presterat så bra på mina träningspass!
Imorgon står det – förutom en massa mat- löpning, promenad och bodybalance på schemat. Jag längtar!
Måndag: Vila
Tisdag: Promenad, 80 min + Löpning, 30 min
Onsdag: Promenad 30 min + Löpning, 21 min
Torsdag: Vila
Fedag: Promenad, 40 min
Lördag: Vila
Söndag: Promenad, 60 min
Kommentar: Veckan som skulle bli tuffare träningsmässigt blev istället till rena viloveckan! Jag har varit i Halmstad hos Militärpappan och vilat ordentligt. Har inte kännt mig helt hundra och har sovit så mycket jag bara kunnat, dag som natt.
Han är hemma denna veckan och arbetar i Karlskrona så träningen blir enklare att utföra för mig! Ska passa på att gå på pass på gymet! Veckans träning är planerad och jag längtar redan tills morgondagens löppass! På kvällen har jag även ett möte med min nya PT och det ser jag fram emot!
Måndag: Promenad, 105 min
Tisdag: Funktionell träning, 60 min
Onsdag: Promenad, 45 min
Torsdag: Lugn löpning 60 min + Promenad 30 min
Fedag: Promenad, 90 min
Lördag: Promenad, 60 min
Söndag: Vila!
Kommentar: Denna vecka har varit okej träningmässigt, men jag har ju knappast tränat ihjäl mig. Nu går jag däremot in i två intensivare träningveckor och det ska bli så himla roligt!
Testade funktionell träning som gruppträningspass på gymet, styrka för hela kroppen. Det var ganska roligt och tungt så det blir fler gånger!
Har skrivit kostdagbok i veckan och träffat en personlig tränare. Jag äter alldeles för lite för min träningsmängd. Det får jag skriva mer om sen för nu ska vi iväg!
Måndag: Promenad, 180 min
Tisdag: Promenad, 70 min
Onsdag: Lugn löpning 60 min
Torsdag: Skogspromenad 50 min
Fredag: Vila!
Lördag: Styrketräning 60 min
Söndag: Promenad 160 min
Kommentar: Denna vecka har känts bra både i kroppen och i huvudet. Jag fick in ett styrkepass på gymet under helgen och då körde jag superset. Jag körde igenom hela kroppen på en timme med två övningar per muskelgrupp. Den första med fokus på styrka, 8 reps och den andra med fokus på uthållighet, 15 reps. Två varv hann jag med, men nästa gång blir det tre!
Jag är just nu inne i en fas då jag tycker att ingenting händer. Och här har jag varit en längre period. Jag går och går, men känner att jag både vill, orkar och borde mer. Dock har jag inte den möjligheten när jag allt som oftast är ensam. Därför har jag gjort några förändringar i kosten istället. Generellt är jag emot grova förändringar i kosten eftersom det ofta är det största misstaget man kan göra mot sig själv, för det håller sällan i längden. Förändringarna är därför inte så stora, med förhoppning att de passar mig och min kropp så att jag kan hålla i dem.
Veckans väldigt långa promenader i kombination med styrketräningen har gjort mig mycket tröttare i kroppen och jag känner att den verkligen fått jobba! Så härlig känsla! Ser fram emot en ny träningsvecka!
Måndag: Promenad, 30 min + promenad, 120 min
Tisdag: Promenad, 65 min + promenad, 30 min
Onsdag: Vila!
Torsdag: Lugn löpning, 55 min
Fredag: Promenad, 150 min
Lördag: Vila!
Söndag: Vila!
Kommentar: Den här veckan har jag bara sett till mig och Elise och våra behov. Underbart! Både promenaderna och löprundorna har ökat i längd vilket i sig har gjort att styrketräningen har kommit i kläm. Men så blir det iband och det känns okej med lite nischade veckor lite då och då. De långa konditionspassen har gjort sig tillkänna i kroppen då jag varit trött och tung på kvällarna. Härlig känsla, även om det även krävt sina vilodagar!
Inför kommande vecka har jag planerat in ett antal både konditionspass men även ett nytt styrkepass på gymet med superset. Hoppas jag kommer iväg bara! Längtar…
Ikväll ska jag gå och lägga mig i tid. Tidig tid!
Igår kväll kom min mamma hit och underhöll Elise lite så jag fick två armar och en massa tid över och det är jag verkligen inte bortskämd med så det var helt underbart! Hon stannade till lunchtid idag och tog Elise med ut på promenad i nära två timmar idag på förmiddagen.
Jag fick otroligt mycket energi av att äntligen kunna få saker gjorda här hemma så jag höll på till halv ett i går kväll och fortsatte i morse fram tills mamma åkte igen. Nu är jag dödstrött. Men gud vad jag har hunnit med!
Jag vek ihop hela tvättstugans tvätt- säkert åtta maskiner, tvättade ett par till och hängde upp. Sedan sorterade jag Elise kläder så jag lättare hittar i lådorna nu när hon använder både storlek 56 och 62. Jag hann även med att städa hela vårt nära 200 kvm hus och till och med våttorka golven! Innan mamma åkte fick Vackraste hunden en kortare promenad så hon skulle lugna ner sig lite. (och låta mig vara ifred)
Elise somnade vid 21.30 igår och vaknade vid 01.00 med knorrande och ont i magen, verkade det som. Jag, som precis hade somnat då, var dödstrött så jag lade Elise i Militärpappans säng med en napp i munnen så jag lätt kunde stoppa i den igen när den trillade ut. Ett par gånger till vaknade hon under natten, men ville inte äta en enda gång. Kanske kan hennes gosiga kinder och mysiga mage avslöja henne… men det har aldrig hänt att hon tackat nej till mat innan, så jag blev lite orolig… Vid fem i morse tvingade jag i princip i henne lite mjölk och när hon väl fått i sig en liten slurk och liksom vaknat till så åt hon som om hon aldrig fått mat! Tänk om man kunde få en sådan natt till nu när jag ska gå och lägga mig själv i tid! Hoppas…
När mamma åkt hem och Elise somnat var det som om luften bara försvann ur mig. Jag satt dödstrött och vrålhungrig och funderade först över hur jag skulle lägga upp dagens träning, vilket övergick till vad jag skulle träna och senare slutade med om jag över huvud taget skulle orka träna idag. När jag väl beslutat mig för att inte träna utan bara försöka slappa (hur man nu slappar ensam med en 2-månaders bebis) så pep det till i mobilen. Det var från PT:n som ville gå en promenad om 30 minuter. Utan att ens tveka skrev jag att jag skulle ta mig bort till henne för en promenad. Jag skyndade mig att skicka iväg sms:et innan jag hann varken känna eller tänka efter och studsade ner i källaren och svidade om till träningskläder.
I köket tryckte jag ner en alldeles för grov macka med keso, tog vattenflaska, hund och bebis med mig och halvsprang de tre kilometerna bort till PT:n. Sedan gick vi. Vi gick fort och gårdagens löpning gjorde sig tillkänna inte minst i mina ben. Vi gick och gick och tjattrade på om livets väsentligheter. Två och en halv timme var vi ute och gick nästan 1,5 mil! Gött med vänner som drar med en ut när man själv ballar ur.
Skönt! Otroligt skönt! Men nu är jag Trött! Så, god natt!
Måndag: Promenad, 70 min (6 km)
Tisdag: Vila!
Onsdag: Vila!
Torsdag: Promenad 85 min + 25 min styrka
Fredag: Lugn löpning 37 min
Lördag: Promenad/Löpning 70 min + styrka 25 min
Söndag: Vila!
Kommentar: Veckan har varit ganska okej, men jag har varit sjukt stressad av allt jag skulle hunnit med. Har jobbat tre dagar så träningen har det inte funnits varken tid, ork eller kraft till. Framförallt tiden har varit ett problem eftersom jag är ensam och inte får någon avlastning med Elise och hunden. Vad jag tar med mig till nästa vecka är att sätta mina behov framför det andra. Det vill säga att inte gärna rucka på rutinerna, då det ställer till det för min träning. Jag kan inte gå ut med Elise i vagnen när som helst utan måste passa på de tider hon sover längre perioder. Alltså: Mina behov framför andras.
Jag kör samma styrkeprogram som förra veckan men har nu ökat till 2*10 reps. Då Elise gärna vaknar i samma stund som vi kommer in genom dörren har jag nu börjat ha med mig gummibandet ut på promenaden. Vi stannar på lämplig plats och kör programmet på ca 25 min för att sedan gå vidare. Funkar bra!
Har lagt in lite lugnare löpning i schemat, men inget spikat, utan mest om jag känner för det. Går i nedförsbackarna för att undvika de värsta stötarna och även en del uppför, då jag inte vill pressa för hårt nu i början. Det känns bra även om jag är sjukt mycket tyngre än vanligt och att konditionen inte är på topp direkt. Men båda de sakerna blir ju bara bättre, så det känns ju bra! Jag pressar mig själv en del i alla fall, så att kroppen får arbeta, jag känna mig trött och så att resultat kommer.
Maten i veckan har varit väldigt bra och mellanmålen har funkat utmärkt! Mest blir det osötat fullkornsbröd med keso och skinka. Mums!
Detta eviga knipande! Kommer ni andra ihåg att knipa dagligen? Och jag undrar hur man gör för att göra knipandet till något roligt? Jag förstår att det blir roligare i längden om man är riktigt duktig och verkligen kniper ordentligt nu, men alltså, jag har svårt att se delmål i knipträningen.
Jag tycker det är svårt. Är jag den enda? Visst har jag hittat det rätta knipet och jag känner att jag kniper åt, men jag vet inte hur länge jag lyckas hålla i. Plötsligt är det borta liksom. Tror jag. Och jag känner inte heller att jag direkt blivit så värst mycket bättre, mer tränad eller så. Eller har jag det? Svårt att mäta, tycker jag. Man kan ju inte direkt gå med ett finger uppstoppat i sig själv halva dagarna för att verkligen känna efter hur det egentligen ligger till där inne. Jag har för fan inte tid med det! Jag har ju knappt en hand över att ta fram frukost med eftersom Elise gärna blir buren mest hela tiden…
Jag kniper alltid när jag kör bil. Men tänk om jag istället skulle knipa varje gång jag ammade. Det händer tokigt mycket oftare, måste jag säga. När kniper ni andra relativt nyförlösta mammor?
Funderar över hur bra jag måste vara på att knipa innan jag ökar träningsbelastningen? Har det med varandra att göra? Risken för framfall vill man ju undvika, men inkontinens vore ju inte så kul heller… Måste man kunna knipa stenhårt först och sen öka belastningen eller kan man knipa lite sådär, öka träningen och fortsätta med knipträningen samtidigt? Spelar det någon roll? Borde ju inte göra det, kan jag tycka.
Så, vad säger ni, knipmorsor?