Det finns inget som slår de svenska sommarkvällarna! Jag fullkomligt älskar dem! Vi har det så vackert här i Blekinge så jag tänker passa på att utforska omgivningen denna sommaren så mycket vi bara orkar. Att upptäcka skärgården med båten är ett sätt som vi använder oss av.

Efterbarnkalas med elva glada och energiska barn här hemma så var det väldigt skönt att dra ut med båten och bara vara en stund. Vi la till på Ornö bland några andra båtar och hittade en egen klippa att sola, mysa och spela memory på. Tilia visade sig vara grym på memory!

Vem som helst blir ju trött av att vara på sjön! Först däckade den ena ungen sedan den andra… 

Väl tillbaka på bryggan lyckades vi få liv i dem igen, med lite godis… Vi hade med oss middag i form av wraps med tonfiskröra och så bokstavskex till memoryt efter badet. En bit ut var det fin sandbotten. Ornö hade en fantastisk utsikt när man gick upp en bit från klipporna för att utforska ön, vilket är en av tjusningarna med att gå i land på öarna, enligt Elise och Tilia.

Vi hälsar dig välkommen hem efter vad som just nu känns som månader till sjöss! Du är starkt efterlängtad av de här två gullen, som numera hänvisar till dig i var, varannan mening. ”Så säger inte min pappa” ”så gör inte min pappa” ”Nej,  pappa sa inte det” osv osv…

Enligt dina två små gull, låt oss kalla dem Skrik och Panik, är du en fantastisk människa som alltid säger rätt saker, lagar den godaste maten, läser godnattsaga alldeles perfekt och dricker öl.

Idag när Skrik och Panik var riktigt, riktigt arga på mig väste de ur sig: ”Dumstalle, du är helt värdefull!!!!!” Så kan det gå när orden är svåra… men du kanske förstår att jag också längtar efter dig nu.

Jag är så urbota jävla less på allt gnäll, tjat och uppohnedvända garderober efter tusen ombyten per dag! Jag är trött på att klippa gräs, meka med röjsågar och laga mat. Kom hem och ta över är du snäll, du allsmäktige fader!

Jag längtar efter löpturer i ensamhet, tystnad och glada barn. Och kanske så längtar jag mest efter någon som kan klippa häcken!

Vilken fin dag vi haft idag, jag och mina tjejer!! Vi åkte till Landet och njöt av sol, skogspromenader och fika på en ö i en sjö.

Vi låg i gräset länge och tittade på den blå himlen och kände oss pyttesmå och livsviktiga på samma gång.

Vi hittade två solmogna smultron som smakade sött och syrligt, precis som smultron ska!

Vi åt nygräddade våfflor med grädde och hemlagad sylt på en alldeles fantastisk hembygdsgård med vackra tanter med hemliga recept i förklädesfickan.

Elise: ”Alltså mamma, du bara måste smaka på den här grädden! Åh, det här är den bästa dagen i mitt liv! Grädden är fantastisk!”

Två överlyckliga flickor har ridit ponnys!

Och blivit ansiktsmålade med varsin fjäril. Elise valde sedan en häst till andra kinden medan Tilia tveklöst tog en traktor, såklart!

Vi har även plockat blommor, loppisfyndat barnböcker, klappat älgar, gosat med hundvalpar och bara haft det väldigt, väldigt bra!

Militärpappan är borta på jobb sedan förra måndagen och än är det ett tag tills han kommer hem igen. Tjejerna och jag håller oss sysselsatta, så att säga! Här kommer tips på vad man kan hitta på under en helg. Är du som jag ensamstående förälder (om än för ett par veckor), se det som lite extra spänning i vardagen!

1.  Beställ klipptid på Cookie & I i Karlskrona och vänta ungefär 20 minuter med två springsugna barn i en frisörsalong innan det blir din tur. Låt barnen bli klippta i samma tid som du nyss väntat och försök hålla masken när frisören, helt utan att skämmas, säger att du ska betala 670 kr för besöket!

2. Ät middag på Café Gelato. Mitt i maten ska det ena barnet kissa, och bajsa, på toaletten. När detta är genomfört ska det andra barnet göra om samma procedur. När allt är roddat, torkat, alla är nöjda och tillsynes glada, säger det ena barnet att hon inte vill dricka vatten utan vill ha en Mer. Säg nej. Hör ett vrål. Försök med din lugnaste och mest pedagogiska ton (gärna så ingen annan hör) säga åt ditt barn att äta upp sin mat och vara jävligt tacksam att hon får mat! Eller hur nu ni andra gör?!

3. Ha ett barnkalas! Bjud hem sju andra barn mellan 2-5 år och visa ditt absolut bästa, snälla och busigaste jag under ett par timmar! En fantastisk träning i konflikthantering, flexibilitet och entusiasm, vilket står med som önskvärda kompetenser i alla platsannonser! Och då har i alla fall jag aldrig sökt jobb kalasvärd för småbarn.

4. Somna samtidigt som dina barn vid nattning och vakna elva timmar senare av att din fyraåring har dukat fram frukost. Säg tack! Få höra fyraåringen svara: ”Varsågod, jag gör bara mitt jobb”! Fundera över vad du har gjort för att det skulle bli såhär en söndag i april. Fundera sedan över om du gjort något som helst rätt eller bara fel.

5. Ta med dina barn till en ishall för att se på show. Försök lägga på din mycket bestämda treåring en värmande filt. Försök sedan lirka på din mycket bestämda treåring en värmande filt. Försök sedan smyga på din mycket bestämda och något arga treåring en värmande filt. Försök sedan lura på din arga och förbannat bestämda treåring en värmande filt. Skit i ungen och ta filten själv!

6. Åk till en blomsteraffär med dina barn! Håll ett tydligt och kortfattat tal i bilen om att det inte kommer att beredas möjlighet att plocka några som helst blommor i affären. Titta på blommor med en äldre släkting och ge ditt yttersta för att utstråla ditt inre lugn medan dina barn drar åt varsitt håll för att gå på upptäcktsfärd. Försök att, under en halvtimme, fånga in dina barn till en samlad yta utan att låta tjatig, förvirrad, bortkommen, desperat, irriterad, uppjagad, arg eller förbannad. Försök helst att inte låta alls. Le.

7.Njut! ”Den här tiden kommer aldrig igen!”, så säger de, de där visa, erfarna. De andra. Tacka fan för det, tänker jag! Men det säger jag inte högt.

Barnen och jag är själva några dagar och vi har passat på att ha det riktigt mysigt! Militärpappan har ju haft en landtjänst det senaste halvåret och därför varit hemma mycket mer. Nu är han tillbaka på sjön igen och många dygn hemifrån väntar åter. Det är ju ett liv vi valt att leva och i ärlighetens namn har jag inga svårigheter med att vara utan honom några veckor sådär, vi har det fint här jag och barnen. Och jag tycker om att hinna sakna och längta lite.*

I helgen hängde jag och tjejerna på Landet. Vi åkte pulka,  byggde snögubben Olof och lekte i snön. Och så busade vi, lagade mat och övade kullerbyttor.  Vi sov över och delade säng alla tre i ett iskallt hus men under varma täcken.

Igår hoppade vi ner allihop i badkaret och Tilia hällde vatten över mitt huvud tills de båda kiknade att skratt. Tjejerna hjälpte mig att baka en tårta efter maten och de kom i säng en halvtimme senare än vanligt. Boken vi läste varade i en evighet! Så till den milda grad att Tilia somnade i min famn…

Idag har vi firat lite födelsedag här och lagom till det kom Militärpappan hem igen. Alldeles perfekt!

*Med reservation för ändringar mitt i våren när jag är urless…

För ett tag sedan blev jag tipsad om en bok som sades ha en god inverkan på att få barnen att somna. Jag var väl något skeptisk men gillar böcker och vi läser varje kväll när barnen ska sova, så jag bestämde mig för att testa.

Boken heter ”Kaninen som så gärna ville somna” och har fina tecknade bilder. Det visade sig vara en speciell bok på flera sätt, bland annat inleds den med en slags läsar-handledning och alla som någon gång har lyssnat på avslappningsskivor kommer snabbt in i textens flyt. Vissa ord ska betonas och andra läsas långsamt. Till en början kändes det lite speciellt och Tilia var inte särskilt intresserad av att lyssna utan pekade på bilderna och pratade massor. Men jag fortsatte att läsa och efter bara några minuter slutade hon och la sig istället tillrätta i sängen.

Rätt som det var märkte jag att hon hade somnat! Det händer aldrig annars, sådär mitt i en bok. Jag läste ut sidan och lämnade rummet för att kika in till Elise som Militärpappan satt och sjöng för. De hade hört min sagostund och somnat båda två!

Jag gillar bokens idé och med tanke på att tre fjärdedelar av familjen totaldäckade innan boken var slut så får den ett högt betyg av mig!

Sedan en tid tillbaka har det varit mycket att rodda med för min del och det har gjort att jag varit mycket borta hemifrån. Såklart är det lite tråkigt att inte träffa barnen så mycket då jag ofta kommit hem när de redan somnat. Men inte något ont som inte för något gott med sig!

Båda barnen har alltid varit väldigt mammiga och brytit ihop varje gång jag lämnat huset eller varit utom sig av gråt när jag slunkit in på toaletten i fem minuter och konstant dragit i dörren. Gulligt, tycker vissa, själv tycker jag att det mest varit besvärligt för både mig och Militärpappan. Men det är klart, jag har ju varit mycket ensam med dem…

Häromdagen frågade Elise Militärpappan, lite sådär i förbifarten: ”Eh, har mamma flyttat eller?”

Det kan ju låta hårt sådär, men jag ser det ändå som någon slags vinst mitt i allt. Jag kan säga hejdå och försvinna ett par timmar och får en puss och kram av två glada barn. Dock följer de fortfarande helst med in på toaletten. Undrar i vilken ålder detta slutar? 25?

Igår nattade jag tjejerna i gästrummets dubbelsäng. Det kan vara så att jag somnade innan barnen… Mysigt hade vi i alla fall!